- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
249-250

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tabell - Tabellani - Tabellarisk - Tabellinskjutning - Tabelliones - Tabellkommissionen - Tabellverk - Tabel o rangach - Tabelras - Tabelrondo - Taberg - Taberg - Tabergit - Taberistan - Taberna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppgifter och rubriker äro tal. Siffertabeller kunna
vara af statistisk natur, såsom den ofvan anförda;
de kunna också vara för ett omedelbart praktiskt
ändamål upprättade, t. ex. tabeller för beräkning
af stockars kubikinnehåll. Till siffertabeller
höra vidare kalendertabeller, intressetabeller,
lifräntetabeller o. s. v. Slutligen kunna siffertabeller
vara rent matematiska. Till sådana höra i främsta
rummet additions- och multiplikationstabeller,
vidare logaritmtabeller och trigonometriska tabeller,
primtalstabeller, produkttabeller, kvadrattalstabeller
o. s. v. — Bland tabeller, som icke äro
siffertabeller, må exempelvis nämnas grammatikaliska
deklinationstabeller, kronologiska tabeller samt
i tabellform uppställda matrikeluppgifter. Om
grafiska tabeller se Grafisk framställning.
(I. F.)

Tabellani l. Diplomani, lat. (af tabella, depesch),
i Romerska riket personer, som med begagnande af
riksposten (cursus publicus) till vederbörande
öfverbringade kejserliga befallningar.

Tabellarisk, uppställd i form af en tabell.

Tabellinskjutning, krigsv. Se Inskjuta.

Tabelliones (lat., af tabella, dokument),
under romerska kejsartiden notarier,
som uppsatte offentliga dokument.
J. C.

Tabellkommissionen. Se Statistiska tabellkommissionen.

Tabellverk. Se Statistiska tabellkommissionen.

Tabel o rangach, ry., rangrulla, upprättad af
Peter den store 24 jan. 1722 efter bl. a. svensk
förebild. Genom rangrullan fördelades det ryska
"samhället", såväl det militära som det civila, i 14
tjänsteklasser l. ranger. Därmed upphörde de gamle
bojarerna, okolnitjerna m. fl. att vara aflönade
stånd, ehuru deras namn ännu fortlefde en liten
tid. Högst på den civila rangskalan stod kanslern,
lägst kollegieregistratorn, på den militära högst
generalfältmarskalken och lägst fänriken. Därjämte
upprättades en särskild rangrulla för hofvets
tjänstemän. Gifta kvinnor fingo samma rang som sina
män, men de ogifta flyttades några grader lägre. De
8 högsta rangklasserna hänfördes till den gamla
högadeln. Urspr. hvilade denna klassificering
på rent personlig förtjänst, utan hänsyn till
börd, men urartade småningom till tom etikett.
A—d J.

Tabelras. Se Table.

Tabelrondo, "taffelrund", ett af K. J. L. Almquist
bildadt, i "Arturs jakt" förekommande ord, betecknande
det i Artursagan omtalade "runda bordet" (fr. table
ronde
).

illustration placeholder
Taberg, malmberg i Småland.

Taberg [vanligen tabe’rj], ett omkr. 15 km. s. om
Jönköping beläget, väldigt berg, hvars hela massa
utgöres af en mycket ovanlig sorts järnmalm af
eruptivt ursprung och bestående af en blandning af
magnetisk järnmalm och olivin. Bergets
höjd öfver kringliggande mark är ungefär 120 m.,
ö. h. 343 m.; dess längd är 900 och dess bredd 450
m. Som emellertid Tabergsmalmen är både
järnfattig (endast omkr. 32 proc.) och svårsmält,
har den icke fått någon större användning. —
I Nord-Amerika finnes ett ehuru betydligt
mindre malmberg af liknande beskaffenhet,
men f. ö. är T. i sitt slag enastående.
E. E.

Taberg, järnmalmsfält i Värmland, omkr. 20 km. n. om
Filipstad. Malmen utgöres af en mycket god magnetisk
järnmalm, i likhet med hvad förhållandet är hos de
närbelägna, välkända Nordmarks och Persbergs gruffält.
E. E.

Tabergit Scheerer, miner., ett till kloritgruppen
hörande mineral af blågrön färg från Tabergs
grufvor i Värmland. Dess konstitution är ej utredd,
men sannolikt utgör det en intim blandning af
kloritarterna pennin eller klinoklor och glimmerarten
phlogopit.
Hj. Sj.

Taberistan. Se Tabaristan.

Taberna (plur. tabernæ), lat., under romartiden
butik, verkstad, vinutskänkningsställe, i moderna
språken värdshus, vinkrog (jfr Skylt, sp. 1264). Genom
hängskyltar betecknades under romerska tiden tabernans
särskilda uppgift. Så t. libraria, bokhandel,
t. tonsoria, rakstuga, t. vinaria, krog. Urspr. voro
nog bodarna af trä såsom på nyare tidens marknader och
uppställdes på mycket besökta platser, såsom torg och
hufvudgator. Senare inredde man husens jordvåningar
till butiker utan förbindelse med bostadsvåningarna
(se planen på pl. X till art. Bostad), i hela deras
bredd öppna mot torget eller gatan och under de
tider på dygnet, då handel ej bedrefs, tillslutna
med luckor och bommar. Många sådana butiker finnas
kvar i Pompeji, Timgad m. fl. st. Boddiskarna voro
af trä, utom i cauponæ (t. cauponariæ), går-köken,
där de tjänade som spisar och för att hålla vissa
rätter varma. — Taberna betyder äfven station på
en militärväg, där hästombyte verkställdes och
härbärge eventuellt kunde erhållas. Från en sådan
taberna härledes namnet Zabern på en stad i Pfalz
(lat. T. Nemetum) och en i Elsass (fr. Saverne,
lat. T. Tribocorum). Vid Appiska vägen omtalar
Apg. 28: 15 ett värdshus Tres tabernæ, omkr. 50
km. från Rom. Jfr bl. a. Mau,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free