Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tablinum - Tablå - Tablåkommittén - Taboada, Luis - Taboga - Taboleiro - Tabor - Tabor - Tabora - Taboriter - Tabris - Tabrismarmor - Tabu - Tabula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
Tablå-Tabula
254
nings- och affärsrum. Med atrium var tablinum
förenadt genom en vid öppning, »om kunde tillslutas
med förhängen. Bakväggen var väl urspr, murad, men
utgjordes sedermera oftast af breda flygeldörrar. Man
kunde sålunda, då förhängena voro dragna åt sidan
och dörrarna uppslagna, se genom huset i hela
dess längdriktning. Tablinum var emellertid ej ett
genomgångsrum, utan förbindelsen mellan den främre
och den bakre delen af byggnaden skedde genom
en smalare gång (jauces) vid sidan af tablinum.
Upk.*
Tablå (fr. tableau, eg. tafla), med tillhjälp
af siffror upprättad öfversikt öfver en affär;
sammandragen och lätt öfverskådlig framställning;
en mot dekorationsförändring svarande underafdelning
af en akt i ett skådespel; effektfull gruppering af
(utklädda) personer, afsedd att en kortare stund
visas för åskådare. - Tablå!, hvilken öfverraskning !
Tablåkommittén. Se Lagkommittén, sp. 871.
Taboada [-båa7-], L u i s, spansk författare
och journalist, f. 1848 i Vigo (Pontevedra),
d. 1906 i Madrid, utöfvade vid sidan af sitt
arbete i redaktionen af "El Imparcial" omfattande
författarverksamhet och åtnjöt som humorist genom sina
älsk-värdt karikerade typer stor popularitet. Hans
mest bemärkta arbeten äro lustspelen Fiese U. de
los neos och Muerto el pcrro, romanerna Un drama en
Caldelas, La vinda de Chaparro och Pcscadero, 6 tus
besugos samt diktsamlingen Gorgoritos. Dessutom skref
T. otaliga sede- och kulturskildringar samt krönikor,
af hvilka må nämnas Madrid en broma (1890), La vida
cursi (1891), Siga la festa (1892), Titirimundi
(1892), El mundo festivo (1894), Caricaturas,
Cursilones, Madrid * alegr e, Crönicas alegres,
Tipos cömicos och De Vigo d Madrid (en lustresa i
romantiserad form). Ad. H-n.
Taboga [-bå’-], ö i Panamaviken, 16 km. s. v. om
staden Panama, 6 km. lång, med tät skogväxt. God hamn.
J. F. N.
Taboleiro [teboléVro], port. (bordskifva),
kallas i mellersta Brasilien de svagt vågformiga,
torra högslätterna, motsvarande de s. k. mesas
i Venezuela och Central-Amerika. De indelas i
taboleiros (1. campos) cobertos, bevuxna af låg
trädvegetation (däraf äfven namnet campos cerrados,
d. v,, s. stängda slätter), och taboleiros descobertos
(1. campos limpos, rena eller öppna slätter) med gräs
och örter. De intaga större areal än skogarna. C. Lmn.
Tabor [-bår], arab. Djebel Tur, ett med ek- och
Berget Tabor.
terebintbuskar bevuxet kalkberg (se fig.) på södra
gränsen af galileiska höglandet i Palestina, omkr. 10
km. s. ö. om Nasaret, 562 m. högt. På dess af-rundade
hjässa ligga ett latinskt och ett grekiskt kloster,
och där fanns af gammalt (redan på Antiochos den
stores tid, i 3:e årh. f. Kr.) och så sent som på
korstågens tid en fästning, af hvilken murar ännu
synas. Redan Hieronymus antog, att Kristi förklaring
egt rum på T.; men af sammanhanget i Mark. 8: 27-9:
30 framgår, att Hermon med större sannolikhet
var det berg, som åsyftas i den evangeliska
berättelsen. I närheten af T. vann franske generalen
Kléber 15 april 1799 en seger öfver turkarna.
(J. F. N.)
Ta7bor, stad i södra delen af Böhmen, vid
Luschnitz, en biflod till Moldau, och järnvägen
mellan Wien och Prag. Omkr. 11,900 inv. (1910), de
fleste tjecher. Obergymnasium och oberreal-skola;
landtbruksläroverk. Staden anlades 1420 af husiterna
som ett förskansadt läger (tjech. tdbor), och
efter detta fick den radikalare delen af dem
namnet taboriter (se Husiter). Tälten utbyttes
sedermera mot hus, men stadsplanen förråder ännu
platsens ursprungliga bestämmelse. Bronsstaty
på torget af Zizka, husitemas anförare.
(J. F. N.)
Tabora, stad i Tyska Öst-Afrika under 5° l’ s. br.,
1,242 m. ö. h., vid en till Tanganjika rinnande
flod. T., som med kringliggande orter har omkr. 40,000
inv., är en viktig knutpunkt för karavanvägarna till
Tanganjika- och Victoriasjöarna. Det. är missions-
samt post- och telegrafstation. Dess klimat är osundt.
J. F. N.
Taboriter. Se Husiter.
Tabris. Se T e b r i s.
Tabrismarmor, en vid staden Tabris 1. Tebris i Persien
förekommande halfgenomskinlig alabaster varietet.
Tabö. Se H e l i g. - I mer eller mindre mån
likbetydande med tabu äro orden pantang, bobosso,
pamalli (i Ostindien), fadi (på Madagaskar) och wakan
(i Nord-Amerika).
Ta’bula, lat. (eg. bräde), bänk, spel af olika
art, med brickor eller annorledes, t. ex. med
kulor; skriftafla, en med vax betäckt trätafla, på
hvilken man gjorde anteckningar (plur. af ordet i
sistnämnda bet. tabulce), kom att beteckna alla slags
affärshandlingar, såsom räkenskapsbok, kontrakt,
testamente och lag eller förordningar, emedan de
offentligen anslogos på (metall-)taflor. Däraf
leges duodecim tabularum (se T o l f t a f-lornas
lagar). Slutligen betydde tabula äfven en på
trä utförd målning, "tafla". Ett särskildt slag
voro de små votiv- 1. löftestaflor (tabulce eller
tabellos votivce), som personer, hvilka räddats
ur fara eller sjukdom, plägade upphänga i något
tempel som tacksamhetsgärd till den gudomlighet,
åt hvars hjälp de ansågo sig böra ge erkännande. -
Tabula amalphitäna. Se Amalfi. - Tabula Bantina (se
Italiens forn-språk, sp. 1067). - Tabula c ser i tum
(eg. förteckning på medborgarna i den Rom underlydande
staden Caere), förteckning på romerska medborgare med
inskränkt rätt. - Tabula nigra. Se Svarta täflan. -
Tabula peutingeriäna. Se Peutinger. - Tabula rasa,
eg. växtan1 a med utplånad skrift;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
