Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tafel, Rudolph Leonhard - Tafelspat - Tafelsten - Taffanel, Claude Paul - Taffel - Taffelberg - Taffelberget - Taffelglas - Taffelgods - Taffelland - Taffelmusik - Taffelpenningar - Taffelpiano - Taffelrunden - Taffeltäckare - Taffeluppsats - Taffelverk - Taffelviken - Taffelvåg - Taffetas vesicatorium - Taffia (Tafia) - Taffrail logs - Tafi, Andrea - Tafia - Tafilet - Tafjorden - Tafl. - Taflacksläktet - Tafletryckmaskin - Tafna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sålunda samlat utgaf han i London Documents concerning
the Life and character of Emanuel Swedenborg (3 vol., 1875—77).
Han blef svedenborgsk biskop i New York.
(Hj. H—t.)
Tafelspat, miner. Se Wollastonit.
Tafelsten (af ty. tafel, tafla) l. Tafvelsten,
en företrädesvis i äldre tider använd slipningsform
för diamant och andra ädelstenar, hvarvid man utgår
från den af klyfbarheten bestämda reguljära oktaedern,
på hvilken två motstående hörn afslipas, så att
ädelstenen får formen af en mer eller mindre tjock,
på sidokanterna af fasetter begränsad, tafla. Se
vidare Ädelstenar.
Hj. Sj.
Taffanel, Claude Paul, fransk flöjtvirtous
och orkesterdirigent, f. 1844 i Bordeaux, d. 1908 i
Paris, utbildades vid konservatoriet där, vann rykte
som sin tids ypperste flöjtist, spelade i Pasdeloups
orkester och var medstiftare af kammarmusiksällskapet
för blåsinstrument i Paris, omkr. 1880. Han blef 1889
lärare i flöjt- och orkesterspel vid konservatoriet,
anförde konservatoriekonserterna från 1893 och
utnämndes s. å. förste kapellmästare vid Stora operan
i Paris. T. vardt 1900 led. af Mus. akad. i Stockholm.
Taffel (ty. tafel, bord), stort gästabudsbord;
spisning vid stort bord i furstliga eller förnäma hus;
namn på en pianoform (se Pianoforte, sp. 804);
Skifvan i en biljard. — Taffelgods (ty.
tafelgüter; lat. bona mensalia) kallades
förr inom Tyska riket gods, som voro anslagna till
underhåll af landsherrens hof, i synnerhet i de forna
andliga staterna. — Taffelmusik, musik, som
utföres under en måltid. — Taffelpenningar,
anslag åt vissa förtroendemän, för att de må kunna
representera genom måltidsbjudningar. — Taffeltäckare
var förr i förnäma hus titel på särskilda tjänare,
hvilka hade vård om duktyget och bordets dukning.
Taffelberg, geogr. berg med flats spets.
Taffelberget (eng. Table mountain, holl. Tafelberg),
ett 1,082 m. högt, s. om Taffelviken och Kapstaden
beläget berg, hvars topp bildar en 2 km. lång,
0,3—0,5 km bred platå med i allmänhet utom i ö.
branta väggar, i hvilka många vattenfåror bryta
sidornas enformighet. På den norra sidan bildar en
dylik ränna, the Gorge, uppfartsväg till platån, som
är bruten i små dalar och höjder, med yppig vegetation.
I ö. och v. ligga lägre partier, Devil’s peak, (1,000 m.)
och Lion’s head (640 m.), det senare slutande vid hafvet
med Signal hill (335 m.). En för T. egendomlig
meteorologisk företeelse är den s. k. "bordsduken".
Den arktiska sydöstpassaden för nämligen från de varma
stränderna vid False bay med vattenånga mättade luftmassor
upp på berget, där den tunna luften förmår kvarhålla
endast ringa fuktighet, hvarigenom på den plana toppen
täta, hvita molnmassor bildas, som draga sig ned öfver
norra kanten af berget till Kapstadenför att där genast
förflyktigas i den varma luften, innan de nå staden.
Nederbörden på berget är mycket stor, omkr. 1,830 mm.
(i Kapstaden endast 650 mm.). Se afbildning af T. i
art. Kapstaden, fig. 1.
(J. F. N.)
Taffelglas (af ty. tafel, bord). Se
Glasfabrikation, sp. 1278 ff.
Taffelgods. Se Taffel.
Taffelland. Se Högslätt.
Taffelmusik. Se Taffel.
Taffelpenningar. Se Taffel.
Taffelpiano (Taffel). Se Pianoforte.
Taffelrunden, ty. tafelrunde (efterbildning af
fr. table ronde), "runda bordet". Se Artur-sagan.
Taffeltäckare. Se Taffel.
Taffeluppsats (bordsuppsats), praktarbeten af
guldsmedskonst, ofta förfärdigade af ädel metall och
använda som bordsprydnad vid måltider. Under medeltiden
hade de ej sällan form af en brunn, en trefot, ett
fartyg. Numera äro formera flera och materialet mera
växlande. Ordet används äfven i samma betydelse som bordsyrtut
(se d. o.).
Taffelverk (af ty. tafel, bräde, tafla), panelverk,
en med skifvor af trä i ramverk och fyllningar fördelad
beklädnad af en vägg eller en plafond.
Taffelviken (eng. Table bay), en stor, öppen vik
på sydvästra kusten af Kaplandet, vid foten af Taffelberget.
På dess södra kust ligger Kapstaden. Viken, som är öppen för
alla vindar, men särskildt för nordvästliga och sydöstliga
(sydöstlig vind blåser med stor våldsamhet under fem månader
af sommaren), ansågs förr som en mycket farlig redd, men har
numera gjorts fullkomligt säker för fartyg genom vågrbrytare
och dockor.
Wbg.
Taffelvåg. Se Våg.
Taffetas vesicatorium. Se Tela vesicatoria.
Taffia (Tafia) detsamma som rom.
Taffrail logs [tä’fre͡il lå’gṡ], sjöv. Se Logg, sp. 977.
Tafi, Andrea, italiensk mosaist, f. efter 1250
i Florens, d. efter 1320, anges af Vasari som upphofsman till
den väldiga kupolmosaiken i Baptisterium, en jättestor
Kristus som världsdomare och omkring honom paradiset,
helvetet och änglakörer i koncentriska band.
(G—g N.)
Tafia. Se Taffia.
Tafilet, Tafilelt l. Tafilalet (Filalis’
land, så kallas befolkningen, emedan den härstammar från den arabiska
stammen Hilel, som bosatte sig här på 1000-talet), en till
den franska intressesfären af Marokko hörande oas i nordvästra
Sahara s. om Atlas, vattnas af Wadi Gers l. W. Zis, ett blott
tidtals (till saltsjön ed-Daura) flytande vattendrag. Arealen
uppges till närmare 1,400 kvkm. och folkmängden till omkr.
145,000 pers., berber och araber. Oasens hufvudorter äro
Rissani och Buam (Abuam). V. om det sistnämnda ligga ruiner af
det under den tidigare medeltiden genom sin högskola berömda
Sagilmassa, anlagdt 757 f. Kr. och förstört i slutet af
1000-talet e. Kr.
Tafjorden, den 7 km. långa innersta armen af
Norddalsfjorden (se Norddalen). I T. utfaller
den 30 km. långa Tafjord- l. Kallursæterelven,
som strax vid utloppet bildar den högra och vackra
Tafjordsfossen.
K. V. H.
Tafl. Se Tafel.
Taflacksläktet. Se Andfåglar, sp. 966
med fig. e.
Tafletryckmaskin. Se Tygtryck.
Tafna, kustflod i västra delen af prov. Oran i
Algeriet, med en längd af omkr. 150 km. och ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
