Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taft, William Howard - Taft, Lorado - Tafvelgalleri - Tafvelsten - Tag - Tag, Der - Taga höjden - Taga landkänning - Tagala-språk - Tagaler - Tagaliska språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillstånd, för en kort tid hösten 1906 Cubas
förvaltning; han öppnade okt. 1907 som regeringens
ombud den första lagstiftande församlingen på
Filippinerna och tog hemvägen öfver Japan, där han
i ett mycket uppmärksammadt tal i Tokyo sökte och
delvis äfven lyckades lugna den japanska allmänhetens
misstämning öfver behandlingen af japaner från de
amerikanska Stilla-hafs-staternas sida.
Under presidentvalskampanjen 1908 var T. den afgående
presidentens, Roosevelts, kandidat och uppsattes
med öfverväldigande majoritet som republikansk
partikandidat af partikonventet i Chicago. Trots
det motstånd han mötte hos en del arbetarledare,
hvilka erinrade om hans domar i arbetstvister, vann
T. under valkampanjen stor popularitet, och vid valet
(nov.) besegrade han med lätthet sin demokratiske
medtäflare W. J. Bryan, som erhöll endast 162
elektorsröster mot 321 för T. Han uttalade sig i
sitt inträdestal som president (4 mars 1909) för
fortsättning af Roosevelts trustlagstiftningsreformer
och främjande af örlogsflottans utveckling samt
bebådade revision af gällande tulltariffer. Denna
blef emellertid under ärendets behandling i
senaten vida mer protektionistisk, än T. afsett;
han sanktionerade emellertid (aug. 1909)
den nya s. k. Payne-Aldrich-tariffen. T:s politik
mot trusterna klandrades som alltför lam af det
republikanska partiets radikala flygel, och missnöjet
i denna fråga samt med tariffen framkallade mot
T. inom partiet från de s. k. "insurgenternas"
sida en växande opposition, hvilken vann understöd
såväl från Roosevelt som från den inflytelserike
New York-guvernören Hughes. Vid höstvalen 1910 ledo
republikanerna till följd af denna splittring en rad
kännbara nederlag. T. genomdref 1911 kongressbeslut
om befästande af Panamakanalen, men det för
Förenta staterna förmånliga reciprocitetsfördrag
med Canada, som han genomdrifvit i kongressen,
strandade fullständigt genom unionistpartiets
seger vid s. å:s höstval i Canada. T:s rätt
oerfarne utrikesminister, Ph. Ch. Knox, hade
ingen framgång med sitt projekt om neutralisering
af Mandschuriets järnvägar, och de undantagslösa
skiljedomstraktater, som 1911 undertecknades med
England och Frankrike, strandade följande år på
senatens i dem företagna vidtgående ändringar. Två
stater i unionen upptogos 1911, territorierna
Arizona och New Mexico. Brytningen mellan T. och
Roosevelt blef 1912 ohjälplig, och det märktes
allt tydligare, att Roosevelt ämnade låta uppställa
sig som "insurgenternas" presidentkandidat med ett
radikalt "nationaliseringsprogram". T. uppträdde
redan i mars offentligt mot flera af Roosevelts
radikala projekt, särskildt det om upphörande af
domarnas oafsättlighet under pågående ämbetsperiod,
och Roosevelts folkmötestal blefvo under våren
allt rikare på personliga utfall mot T. På
republikanska partikonventet i Chicago (juni)
voro T:s anhängare i majoritet, i all synnerhet
sedan partistyrelsen afgjort en mängd omstridda
ombudsval till Taftgruppens förmån. Efter våldsamma
scener lämnade Rooseveltpartiets ombud konventet,
när detta bekräftat partistyrelsens beslut om de
omstridda valen, hvarefter T. enhälligt nominerades
till konventets presidentkandidat. Demokraterna
nominerade guvernör Woodrow Wilson, och Roosevelt
uppsattes af sina anhängare på ett nytt Chicagokonvent
(aug.). Vid valet (nov.) fick T. 3,484,000 röster mot
4,123,000 för Roosevelt och 6,290,000 för Wilson;
T. segrade dock endast i staterna Vermont och Utah
och fick blott 8 elektorsröster mot Wilsons 435 och
Roosevelts 88. Han drog sig efter utlupen ämbetstid
(mars 1913) för en tid tillbaka från politiken och
blef juris professor vid Yale-universitetet. T. har
emellertid från 1916 åter börjat framträda dels
som ledare för "Förbundet för fredens tryggande med
makt" (League to enforce peace) med organiserandet
af ett starkt sammanhållet "nationernas förbund"
som program, dels som ifrig krigstalare mot Tyskland
under Världskriget. Några af T:s äldre politiska tal
ha samlats i Present day problems (1908) och Political
issues and outlooks (1909).
V. S—g.
Taft [tä’ft], Lorado, amerikansk skulptör,
f. 1860 i Illinois, studerade i Paris, bosatt i
Chicago, är känd genom allegoriska figurer och
porträttbyster. T. utgaf The history of american
sculpture (1903).
Tafvelgalleri (se Galleri), tafvelsamling. De
förnämsta staterna tillhöriga målningssamlingarna
torde vara de i Paris (Louvre), Madrid
(Pradogalleriet), Florens (Uffizi- och
Pittigallerierna), Milano (Brera), Venezia
(akademien), München (Gamla Pinakoteket), Dresden,
Petersburg (Vinterpalatset, dess konstverk sägas ha
blifvit till en del förstörda vid revolutionsstriderna
1917), Amsterdam. Vid sidan af dessa äro att nämna
Kaiser-Friedrich-museum i Berlin, Hofmuseet i Wien,
Vatikanmuseet i Rom (ej nummerstarkt, men betydande),
samlingarna i Palazzo Corsini och Villa Borghese
därstädes, i Bologna, Neapel, Brescia o. a. städer
i Italien, i Bern, Budapest, Bruxelles, Antwerpen
m. fl. städer i Belgien, Haag, Haarlem, Rotterdam
o. a. i Holland, i London (Nationalgalleriet,
Nationalporträttgalleriet, Victoria and Albert-,
Wallace-, Tatemuseerna), i Paris (Luxembourgmuseet
m. fl.), Versailles (franskt historiskt museum),
Lille och många andra städer, likaså i tyska städer,
i Nord-Amerika i New York (Metropolitan museum),
Chicago, Philadelphia, Washington m. fl. På någon
fullständighet kan denna uppräkning ej göra anspråk,
och åsikterna om olika galleriers inbördes värde
äro naturligt nog i hög grad växlande. Se vidare
Museum och Konstsamlingar (där målningsgallerier
i de skandinaviska länderna äro upptagna).
G—g N.
Tafvelsten. Se Tafelsten.
Tag (Tagh, Tau), turk., detsamma som dag (se d. o.).
Tag, Der, en 1901 i Berlin uppsatt politisk tidning
utan partifärg. Den utkommer två gånger om dagen som
nyhetsblad och dessutom en gång dagligen, utom på
måndagen, med en illustrerad, underhållande bilaga
("Bilder vom tage").
Taga höjden, sjöv. Se Höjd 2.
Taga landkänning, sjöv. Se Angöra land.
Tagala-språk. Se Tagaliska språk.
Tagaler, infödingar på Filippinerna (se d. o. och
Tagaliska språk).
Tagaliska språk (Tagala-språk) kallas i vidsträckt
bemärkelse den ena af de två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
