- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
297-298

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taine, Hippolyte Adolphe Henri - Tai-ngan - Taiohae - Taipale - Taipalsaari - Taipe - Taipei - Tai-ping - Tairen (Dairen) - Tais - Taisafun - Tait, Archibald Campbell - Tait, Arthur Fitzwilliam - Tait, Peter Guthrie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


T:s förnämsta arbeten, af hvilka de flesta utkommit
i många upplagor, äro: Essai sur les fables
de La Fontaine
(hans doktorsspecimen, 1853),
Voyage aux eaux des Pyrénées (1855), Essai sur
Tite-Live
(prisbelönt af Franska akademien, 1856),
Les philosophes français du XIX:e siècle (1857),
Essais de critique et d’histoire (1858), Histoire de
la littérature anglaise
(som prisskrift tillbakavisad
af Franska akademien på grund af sin deterministiska
riktning; 4 dlr, 1864), Idéalisme anglais, étude
sur Carlyle
(s. å.), Le positivisme anglais, étude
sur Stuart Mill
(s. å.), Nouveaux essais de critique
et d’histoire
(1865), Philosophie de l’art en Italie
(s. å.), Voyage en Italie (1866), L’idéal dans l’art
(1867), Philosophie de l’art dans les Pays-Bas (1868),
Philosophie de l’art en Grèce (1868), De l’intelligence
(2 dlr, 1870), Notes sur l’Angleterre (1872; 5:e
uppl. 1880) samt hans stora rent historiska verk, Les
origines de la France contemporaine
i 6 dlr (1876—93),
hvaraf en behandlade "l’ancien régime", tre revolutionen
och två "le régime moderne". Den sista afdelningen
förbereddes genom en uppsats om Napoleon i "Revue des
deux mondes" (svensk öfv. 1887), som sedan inflöt i
dess första del (1891), och dess andra del utkom efter
T:s död. I detta på lysande partier rika jätteverk af
forskarflit röjer sig den anmärkta ensidigheten i T:s
metod däruti, att han för den jakobinska doktrinismen,
revolutionens "härskande egenskap", alltför mycket
förbiser revolutionens ljusare sidor. Härvid blef han
också i viss mån otrogen sina egna principer. Enligt
dessa borde nämligen den jakobinska doktrinismen och
dess civilisationsfördärfliga följder ej få ogillas,
utan blott förklaras, men inför denna företeelse,
som är så helt och hållet stridande mot hans egen
skeptiska ståndpunkt, förlorade han sin kallblodighet
och förföljde den i alla dess yttringar med ett nästan
fanatiskt hat. Äfven skildringen af Napoleon torde
ej kunna frikännas från ensidighet. Af T:s äldre
skrifter har ett urval utgetts i svensk öfv. (2 dlr,
1875—77). Postumt utkommo Derniers essais (1894),
Philosophie de l’art (2 bd, 1895) och Carnets de
voyage
(1896), hans Vie et correspondance (4 bd) 1903—07.
Hans ofullbordade roman Étienne Mayran utgafs
1910. Se G. Brandes, "Den franske æstetik i vore
dage" (1870; ny uppl. 1903), G. Monod, "Les maîtres
de l’histoire" (1894), A. Sorel, "Nouveaux essais"
(1898), É. Faguet, "Politiques et moralistes du XIX:e
siècle" (1900), M. É. Boutmy, "T., Scherer, Laboulaye"
(1901), V. Giraud, "Essai sur T." (2:a uppl. 1902)
och "Bibliographie de T." (s. å.), P. Lacombe, "La
psychologie ... chez T." (19C6), och P. Nève, "La
philosophie de T." (1908). Mot T:s revolutionshistoria
har A. Aulard uppträdt i ett stort verk 1907.
S. B.

Tai-ngan, stad i kinesiska prov. Schantung, 45
km. s. ö. om Tsi-nan, med 45.000 inv., ligger vid
foten af det 1,545 m. höga heliga berget Tai-sjan,
till hvars topp går en ofantlig trappa. En massa
pilgrimer från alla delar af Kina fyller ständigt
staden.

Taiohae, hamnplats på Nukuhiva. Se Marquesasöarna, fig.

Taipale, förr köping och skans vid Vuoksens
utlopp i Ladoga, Sakkola socken, Finland. Köpingen
synes ha uppstått under slutet af medeltiden
och kallas flera gånger under 1600-talet
t. o. m. stad. Orten var ännu 1721 befäst.
A. G. F.

Taipalsaari [-sāri], socken vid Saima i Viborgs
län, Finland, Lappvesi härad och domsaga,
utgör ett imperiellt pastorat af 2:a klass,
Nyslotts stift, Villmanstrands kontrakt. 828
kvkm. 4,488 inv. (1913), finsktalande.
A. G. F.

Taipe. Se Taihoka.

Taipei. Se Tam-sui.

Tai-ping, religiös sekt. Se Kina, sp. 65.

Tairen (Dairen), japanernas benämning på Dalnij (se
d. o.), nu hufvudort i det af japanerna förpaktade
området Kwan-tung, södra delen af Liaotung.

Tai’s (Taizz, Taas), stad i Jemen, anlagd i slutet
af 1100-talet af ejubiderna, senare residens för
resulidernas sydarabiska dynasti (1229—1454) och
därunder en af Syd-Arabiens mest framstående städer,
med flera lärda skolor, stora moskéer och ett starkt
fäste, men nu nästan i ruiner, med omkr. 8,000 inv.
Wbg.

Taisafŭn, persiska namnet på Ktesifon (se d. o.).

illustration placeholder

Tait [te͡i’t], Archibald Campbell, skotsk teolog,
ärkebiskop, f. 1811, d. 1882, blef 1842 headmaster
(rektor) i den berömda Rugby-skolan och förde
därifrån kampen mot Oxfordrörelsen (se
Episkopalkyrkan, sp. 713) i evangelisk anda; sin
teol. ståndpunkt, som närmade sig den bredkyrkliga
och banade väg för modern teologi i England,
framlade han i skriften Dangers and safeguards of
modern theology.
1856 blef han biskop af London
och företrädde som sådan den sociala väckelsen; han
arbetade energiskt för evangelisationen, särskildt i
Londons norra och östra kvarter. 1862 grundlade han
den nu väldiga Bishops of London fund för att bättre
förse storstaden med andlige. 1869 blef han ärkebiskop
af Canterbury och som sådan Englands primas. I
striden om "Essays and reviews" 1860 ff. hade han
gripit in mot denna bredkyrkliga radikalism och sökt
afsätta Temple (se d. o.). Men i den stora striden om
Colenso (se d. o.) stod han på dennes och den moderna
bibelkritikens sida och motsatte sig den sydafrikanska
kyrkans oafhängighetssträfvanden. T. lyckades
genom den andra Lambethkonferensen (1878) göra
denna institution till ett verkligt organ för den
till världskyrka vidgade engelska kyrkan. Biogr.
af Davidson och Benham (1891).
Hj. H—t.

Tait [te͡i’t], Arthur Fitzwilliam, engelsk-amerikansk
målare, f. 1819 nära Liverpool, d. 1905 i New York,
studerade i Manchester och slog sig 1850 ned i
New York. T. var framstående jakt- och djurmålare.
G—g N.

Tait [te͡i’t], Peter Guthrie, skotsk fysiker, f. 1831
i Dalkeith vid Edinburgh, d. 1901

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free