- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
309-310

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Takkam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Fig. 1. Detalj af takkrönet å Athenatemplet på ön Egina.

illustration placeholder
Fig. 2. Takkam på norsk stafkyrka. A takkam,

B drakhufvud.

illustration placeholder
Fig. 3. Lämningar af taknocken på Kumlaby kyrka,

Visingsö.

illustration placeholder
Fig. 4. Taknockkonstruktion af sten på äldre

fransk medeltidskyrka.
illustration placeholder

Fig. 5. Gotisk takkam af sten.


ofta försedda med takkam liksom en del relikskrin
från samma tid i form af kyrkliga byggnader. Flera
af de medeltida norska stafkyrkorna ha
takkam (bust), slutande vid gaflarna i kraftigt
springande drakhufvud (fig. 2). Äfven på äldre svenska
kyrkor återfinnes samma takdekorering. Lämningar af
ett dylikt krön ha återfunnits i
Kumlaby kyrka på Visingsö (fig. 3), visande
hela taknockens konstruktion med åsen, den i
ett stycke täljda nockbetäckningen samt den
på denna ridande takkammen med täcklist. (Se
arkitekturminnesföreningens publikation "Svensk
arkitektur", 1909, h. 1.) Intressant är att
härmed jämföra nockkonstruktioner af sten å
kyrkliga byggnader i Frankrike från den äldre
medeltiden (fig. 4), hvilka sannolikt efterträdt
ännu äldre träkyrkor, uppförda i samband med det
första kristnandet, som utgick från Irland. Den
ornamentala frändskapen mellan denna stentakkam
och den norska trätakkammen är påtaglig. Fig. 5
visar en gotisk stentakkam, där den öfre halfvan af
takkammen i fig. 4 upplösts i bladverk. De medeltida
stentakkammarna, hvilka alltså torde leda sina anor
från en träkonstruktion, bilda sedan utgångspunkten
för de takkammar af järn och bly i allt rikare former,
med hvilka gotikens och den tidiga renässansens
byggkonstnärer älskade att kröna sina höga spetsiga tak, täckta
vanligen med skiffer, bly eller tegel. Fig. 6 visar
takkrönet på Frans I:s renässansslott i Blois; det är
utfördt af bly på en ställning af järn; dekoreringen
sträcker sig ned äfven öfver nockbetäckningen, som
här utgöres af blyplåt; nedanför denna vidtar
skifferbetäckningen. Under inflytande af den
italienska högrenässansens och barockens smakriktning
bli taken lägre, och takkammen försvinner, för att
under 1800-talets senare hälft åter uppstå och spela
en viss roll, särskildt i Frankrike, som krön
på de då moderna och f. ö. ännu brukliga stympadt
pyramidformiga taken, t. ex. Järnkontorets byggnad
(se Järnkontoret, fig. 1). Under allra sista tiden
har en helt ny takkamkonstruktion framsprungit ur
ett rent praktiskt behof, t. ex. på Östermalms högre
realläroverks byggnad (se Läroverkshus, fig. 3) och
Tekniska högskolans nya byggnader, båda i Stockholm,
nya rådhuset i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free