Print (PDF) - On this page / på denna sida - Takykardi - Takylit - Takypod - Takyskop - Takytrop - Taköl - Tal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(se d. o.), och ställes då i samband med ett
retningstillstånd hos hjärtats accelererande
(påskyndande) nerver från det s. k. sympatiska
nervsystemet. Man använder äfven termen takykardi
för tillfällig, häftig hjärtverksamhet och ökad
pulsfrekvens, såsom efter stark kroppsansträngning,
vid psykisk oro m. m. Takykardi kan förefinnas
äfven som ensamt sjukdomsfenomen och inordnas
då bland de s. k. hjärtrytmsjukdomarna. Den kan
därvid påkomma anfallsvis, s. k. tachykardia
paroxysmalis, då hjärt- och pulsslagen, vanligen
fortfarande fullt regelbundna, ofta öka till
det dubbla fysiologiska antalet eller mer
(140 -200 i min.). Dylika anfall kunna påkomma
vanligen alldeles plötsligt, ofta utan känd yttre
anledning, och den uppjagade hjärtverksamheten
kan fortsätta oförändrad under timmar till dygn,
för att plötsligt lika hastigt, som den kommit,
af sig själf återgå till den normala rytmen. Dessa
sjukdomstillstånd ha hittills räknats till de s. k.
hjärtneuroserna, ehuru deras orsak ännu icke är fullt
klar. Prognosen är oftast god, och det subjektivt
mer eller mindre besvärande anfallet går öfver af
sig själf, ehuru det lätt återkommer. Stundom kan
en frivilligt framkallad kräknings-rörelse kupera
detsamma. - Takykardi är slutligen stundom ett
symtom af vissa förgiftningar, t. ex. med nikotin.
L H-
Takylit, Tachylit 1. Tachylyt (af grek. tachyfs,
snabb, och li’thos, sten), petrogr., benämnde
Breithaupt ett obsidianliknande mineral, som utmärkes
för sin med skumning förenade lättsmälthet. Det
betraktas numera som en glasig basalt och uppträder
i kulformiga partier eller som vulkaniska bomber
med basalter, bl. a. i Vogelsberg i Hessen.
Hj. Sj.
Takypod [-påd; af grek. tachyfs, snabb, och pus,
genit. podo’s, fot), en af E. Petrini uppfunnen, genom
trampning framdrifven maskin, afsedd att i likhet
med velocipeden utgöra ett fortskaffningsmedel för
en person vid färd på gata eller landsväg. I motsats
till velocipeden, på hvilken passageraren "rider",
fästes takypoden vid fötterna (se fig.). Den består
väsentligen af två i vinkel mot hvarandra ställda och
genom en axel inbördes saxartadt förbundna armar med
hvar sitt hjul. I armarnas öfre ändar är upphängd en
trampplatta, som intar sitt högsta läge, då takypoden
icke används. Vid nedtrampning sträfva armarna att
skiljas åt, och därvid uppkommande kraft öfverföres
på en drifmekanism med kedja och frihjulsanordning
liknande en velocipeds. Hvardera foten utrustas med
en takypod, fullt fri från den andra. Med takypoden
lär kunna uppnås samma hastighet som med velociped,
och som fördelar framför denna framhållas, att
takypoden erbjuder ett stabilt jämviktsläge mot
det labila å en vanlig bicykel, att takypoden
lämnar händer och armar fria, att den är lätt att
transportera och därför utan svårighet kan medtagas,
t. ex. i trappa, på spårvagnar o. s. v., samt att
den medger uppstigande uppför branta backar utan
stor ansträngning. Fmn.
Takypod. (Till art. Takypod, sp. 323.)
Takyskop [-skåp; af grek. tachyfs, snabb, och
skopél’n, se]. Se Kronofotografi, sp. 35.
Takytrop [-tråp], Tachytrop (af grek. tachyfs, snabb,
och tro’pös, vändning), hastighetsindikator,
ett instrument för uppmätning af
rotationshastigheten, särskildt hos elektriska
apparater.
Taköl. Se Taklagsöl.
Tal, mat. Om man vid en sammanfattning af föremål
(en mängd) bortser från de särskilda föremålens
olika egenskaper och endast fasthåller hvad som är
oberoende af dessa skiljaktiga egenskaper, erhålles
begreppet antal, hvarigenom den gif na mängden skiljer
sig från en sådan med flera eller färre föremål af
samma slag som den gifnas. Bortser man dessutom från
alla öfriga, för föremålen gemensamma egenskaper,
utom den att hvarje föremål är ett, erhåller man
begreppet tal, d. v. s. antal abstrakta enheter. Då
talet utgör ett af matematikens enklaste begrepp,
kan det icke i egentlig mening definieras, vare sig
som "rörelsens (tidens) mått" eller på något annat
liknande sätt. Det genom abstraktion vunna begreppet
tal är, närmare bestämdt, helt positivt tal. Med de
hela positiva talen kan man operera i enlighet med
de allmänna aritmetiska reglerna, och man erhåller
därigenom andra hela positiva tal. I vissa fall
ge dock kalkylerna icke något sådant resultat,
t. ex. då frågan är att dela 7 i åtta lika delar,
och i denna händelse skulle den framställda frågan
egentligen betraktas som orimlig Då emellertid ett
sådant betraktelsesätt i vissa fall skulle ur praktisk
synpunkt vara olämpligt och då det dessutom i rent
matematiskt afseende är af intresse att inskränka
de obesvarbara frågorna till ett minimum, har man
successivt generaliserat talbegreppet. För att vid
divisioner erhålla en kvot, äfven då divisorn ej är
en faktor till dividenden, ha brutna tal 1. bråk,
blifvit införda. På samma sätt ha operationer af
formen a-b och Ve, där b är större än a och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
