Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 323-324 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Takykardi - Takylit - Takypod - Takyskop - Takytrop - Taköl - Tal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(se d. o.), och ställes då i samband med ett
retningstillstånd hos hjärtats accelererande
(påskyndande) nerver från det s. k. sympatiska
nervsystemet. Man använder äfven termen takykardi
för tillfällig, häftig hjärtverksamhet och ökad
pulsfrekvens, såsom efter stark kroppsansträngning,
vid psykisk oro m. m. Takykardi kan förefinnas
äfven som ensamt sjukdomsfenomen och inordnas
då bland de s. k. hjärtrytmsjukdomarna. Den kan
därvid påkomma anfallsvis, s. k. tachykardia
paroxysmalis, då hjärt- och pulsslagen, vanligen
fortfarande fullt regelbundna, ofta öka till
det dubbla fysiologiska antalet eller mer
(140—200 i min.). Dylika anfall kunna påkomma
vanligen alldeles plötsligt, ofta utan känd yttre
anledning, och den uppjagade hjärtverksamheten
kan fortsätta oförändrad under timmar till dygn,
för att plötsligt lika hastigt, som den kommit,
af sig själf återgå till den normala rytmen. Dessa
sjukdomstillstånd ha hittills räknats till de s. k.
hjärtneuroserna, ehuru deras orsak ännu icke är fullt
klar. Prognosen är oftast god, och det subjektivt
mer eller mindre besvärande anfallet går öfver af
sig själf, ehuru det lätt återkommer. Stundom kan
en frivilligt framkallad kräkningsrörelse kupera
detsamma. — Takykardi är slutligen stundom ett
symtom af vissa förgiftningar, t. ex. med nikotin.
I. H.

Takylit, Tachylit l. Tachylyt (af grek. tachys,
snabb, och lithos, sten), petrogr., benämnde
Breithaupt ett obsidianliknande mineral, som utmärkes
för sin med skumning förenade lättsmälthet. Det
betraktas numera som en glasig basalt och uppträder
i kulformiga partier eller som vulkaniska bomber
med basalter, bl. a. i Vogelsberg i Hessen.
Hj. Sj.

Takypod [-påd; af grek. tachys, snabb, och
pus, genit. podos, fot), en af E. Petrini
uppfunnen, genom trampning framdrifven maskin,
afsedd att i likhet med velocipeden utgöra ett
fortskaffningsmedel för en person vid färd på gata
eller landsväg. I motsats till velocipeden, på
hvilken passageraren "rider", fästes takypoden
vid fötterna (se fig.). Den består väsentligen af
två i vinkel mot hvarandra ställda och genom
en axel inbördes saxartadt förbundna armar med
hvar sitt hjul. I armarnas öfre ändar är
upphängd en trampplatta, som intar sitt högsta läge,
då takypoden icke används. Vid nedtrampning
sträfva armarna att skiljas åt, och därvid
uppkommande kraft öfverföres på en drifmekanism
med kedja och frihjulsanordning liknande en
velocipeds. Hvardera foten utrustas med en takypod,
fullt fri från den andra. Med takypoden lär
kunna uppnås samma hastighet som med velociped,
och som fördelar framför denna framhållas,
att takypoden erbjuder ett stabilt jämviktsläge
mot det labila å en vanlig bicykel, att takypoden
lämnar händer och armar fria, att den är lätt
att transportera och därför utan svårighet kan
medtagas, t. ex. i trappa, på spårvagnar o. s. v.,
samt att den medger uppstigande uppför branta
backar utan stor ansträngning.
Fmn.

Takypod. (Till art. Takypod, sp. 323.)

Takyskop [-skåp; af grek. tachys, snabb, och
skopein, se]. Se Kronofotografi, sp. 35.

Takytrop [-tråp], Tachytrop (af grek.
tachys, snabb, och tropos, vändning), hastighetsindikator,
ett instrument för uppmätning af rotationshastigheten,
särskildt hos elektriska apparater.

Taköl. Se Taklagsöl.

Tal, mat. Om man vid en sammanfattning af föremål
(en mängd) bortser från de särskilda föremålens
olika egenskaper och endast fasthåller hvad som är
oberoende af dessa skiljaktiga egenskaper, erhålles
begreppet antal, hvarigenom den gifna mängden skiljer
sig från en sådan med flera eller färre föremål af
samma slag som den gifnas. Bortser man dessutom från
alla öfriga, för föremålen gemensamma egenskaper,
utom den att hvarje föremål är ett, erhåller man
begreppet tal, d. v. s. antal abstrakta enheter. Då
talet utgör ett af matematikens enklaste begrepp,
kan det icke i egentlig mening definieras, vare sig
som "rörelsens (tidens) mått" eller på något annat
liknande sätt. Det genom abstraktion vunna begreppet
tal är, närmare bestämdt, helt positivt tal. Med de
hela positiva talen kan man operera i enlighet med
de allmänna aritmetiska reglerna, och man erhåller
därigenom andra hela positiva tal. I vissa fall
ge dock kalkylerna icke något sådant resultat,
t. ex. då frågan är att dela 7 i åtta lika delar,
och i denna händelse skulle den framställda frågan
egentligen betraktas som orimlig. Då emellertid ett
sådant betraktelsesätt i vissa fall skulle ur praktisk
synpunkt vara olämpligt och då det dessutom i rent
matematiskt afseende är af intresse att inskränka
de obesvarbara frågorna till ett minimum, har man
successivt generaliserat talbegreppet. För att vid
divisioner erhålla en kvot, äfven då divisorn ej är
en faktor till dividenden, ha brutna tal l. bråk,
blifvit införda. På samma sätt ha operationer af
formen a—b och √c, där b är större än a och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>