- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
325-326

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tal - Tala (Talia) - Talaat pascha - Talabrica - Talaing - Talalgi - Talamanca - Talan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

där c icke är en jämn kvadrat, gett anledning
till införande af negativa och irrationella
storheter. Slutligen har behofvet af en matematisk
formel för lösningen af sådana ekvationer som
x2 = — a2 föranledt talområdets utvidgande till
att omfatta äfven imaginära tal. Genom den högre
analysens utveckling har det sedan visat sig, att
dessa nya slag af tal ega en vida större betydelse,
än man vid deras första uppträdande kunnat ana, och
att deras strängt vetenskapliga definition måste
grundas på mycket djupgående undersökningar. Dock
bör anmärkas, att vissa författare som "tal"
räkna blott de positiva talen och åt de öfriga ge
namnet "storheter". — Utom den indelning af talen,
som nu blifvit angifven, finnas äfven andra, som
utgå från mera sekundära synpunkter. Så skiljer
man mellan grundtal och ordningstal, benämnda
(konkreta) och obenämnda (abstrakta) tal — af
hvilka dock egentligen blott de obenämnda äro tal
i sträng mening — , primtal och sammansatta tal (se
Talteori) o. s. v. Om transfinita tal eller storheter
se Oändligheten. Om polygonaltal se d. o. — Om
åtskilliga tals symboliska betydelse se Talsymbolik.
I. F.)

Tala (Talia), stad i egyptiska prov. (mudirije)
Menufije, vid järnvägen Tauta—Schebin el Kom. 15,018
inv. (1907).

illustration placeholder

Talaat pascha, turkisk statsman, f. i aug. 1874 i
Adrianopel, var vid utbrottet af den ungturkiska
revolutionen sommaren 1908 telegraftjänsteman i
Saloniki och innehade där den ledande ställningen
inom den "Kommitté för enighet och framsteg", som
var den revolutionära rörelsens centralpunkt. Efter
revolutionens seger blef T. bej, som han då kallades,
led. af det turkiska parlamentet och en bland dettas
vicepresidenter, samtidigt med att han som ungturkiska kommitténs
ordf. behöll högsta ledningen af hela rörelsen. Till en början höll
han sig i bakgrunden, men aug. 1909 öfvertog
han efter Ferid pascha inrikesportföljen i Hilmi
paschas ministär. I ett cirkulär till de lokala
förvaltningsmyndigheterna inskärpte han nödvändigheten
af hänsynsfull behandling af alla utlänningar som en
nödvändig förutsättning för möjligheten att framdeles
få kapitulationerna upphäfda. Stridigheter mellan
ungturkiska kommittén och krigsministern Mahmud
Schefket pascha äfvensom söndring inom kommittén
mellan en moderat och en nationalistisk-chauvinistisk
flygel föranledde T., hvilken kvarstannat som
inrikesminister under storvesiren Hakki pascha, att
febr. 1911 afgå. Efter mordet på storvesiren Mahmud
Schefket (juni 1913) inträdde T. som inrikesminister
i den under prins Said Halim rekonstruerade nya
ministären, där han snart blef den verklige ledaren,
äfven af utrikesärendena, hvilkas ledning formellt
låg i storvesirens egna händer. Det var sålunda
T., som hösten 1914 i förening med den nye
krigsministern Enver pascha genomdref Turkiets
anslutning till centralmakternas krigsförbund
emot den i det längsta vankelmodige storvesirens
betänkligheter. Under Världskriget ha T., Enver
pascha och marinministern Djemal pascha utgjort
ett slags styrande triumvirat, och T:s ledande
ställning inom detta fick sitt formliga uttryck, då
Said Halim afgick från storvesiratet och T., upphöjd
till pascha, trädde i spetsen för en ny, uteslutande
af gamla medlemmar af ungturkiska kommittén bildad
ministär (7 febr. 1917). Vid ett besök i Berlin (april
s. å.) befäste den nye storvesiren sina förbindelser
med den tyska riksledningen, och han var följande
året turkisk delegerad vid fredsförhandlingarna
med Ryssland i Brest-Litovsk och med Rumänien
i Bukarest. Vid tronskiftet juli 1918 bekräftade
den nye sultanen Muhammed VI omedelbart T. i dennes
värdighet som storvesir. T. skildras som en energisk
och modig, enkel och lätt-tillgänglig, ytterst
arbetsam, men också ytterligt hänsynslös man; denna
hans hänsynslöshet torde ej minst ha framträdt vid
behandlingen under Världskriget af Turkiets armeniska
undersåtar, för hvilken T. till stor del bär ansvaret.
V. S—g.

Talabrica, stad. Se Aveiro.

Talaing, folk. Se Mon.

Talalgi (af lat. talus, fotknöl, och grek. algos,
smärta), med., smärta i talus, hvarmed i detta fall
vanligen menas hälen, är vanligen utlöst genom
ett tryck på en känselnervgren och förekommer
icke sällan vid giktiska tillstånd, orsakade af
aflagringar af urinsyrade salter (s. k. urat inom
eller omkring denna nerv). En liknande benämning för
samma sak är kalkaneodyni (af lat. calcaneum, häl,
och grek. odyne, smärta).
I. H.

Talamanca, sydöstra delen af Costa Rica, från Puerto
Limon söderut öfver Panamas gräns, ett högbergsland
med toppar af 2,500—3,000 m., rikt på floder, bräddade
af dalar, som prunka med tropikernas hela rikedom,
och små högslätter, som njuta den eviga vårens
klimat. Bergstopparna äro vulkaner (overksamma),
nästan alla klädda af rik trädvegetation ända upp
till spetsarna. Indianbefolkningen i denna trakt
sammanfattas under namnet Talamanca. De grupper
(chiripo, cabecar, viceita, bribri, tiribie), som
besökts af Gabb, Thiel och Bowallius, bära ännu
pannprydnader af fjädrar samt halsband af tänder
och färgade pärlor och bo i palenque, stora, för
flera familjer afsedda hyddor af trädstammar och
grenar. Chiripo och cabecar äro kristnade. På grund
af T:s rykte för guldrikedom sökte spanjorerna
under eröfringstiden, ehuru förgäfves, bemäktiga
sig landet, och äfven senare försök att från
det inre af Costa Rica tränga in i detsamma ha
misslyckats. Jfr uppsats af K. Bowallius i "Ymer"
(1885).
(Wbg.)

Talan, jur. Den part, som inleder rättegång,
käranden, riktar därmed till domstolen en anhållan
om rättsskydd; denna anhållan är kärandens talan
l. käromålet. Den begäran om rättsskydd, som svaranden
i anledning af käromålet riktar till domstolen, är
svarandens talan. Det är kärandens talan, som anger
föremålet för rättegången; svarandens talan kan ej
gå utom de gränser för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free