Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Talg - Talgkörtlar - Talgljus - Talgoxen - Talgsjöen - Talgträdet - Talgö - Talhagummi - Taliani, Emidio - Talidj - Talienwan - Taliessin - Talifu - Ta'lik - Talinum - Talio - Talipotpalmen - Talisch (Talidj) - Talischi - Talisman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af smörersättningsämnet margarin (se d. o.). — 2. Af
flera träds frukter erhålles s. k. vegetabilisk
talg. De mest bekanta "talgträden" äro
Ostindiens Vateria indica L. (Elæocarpus Retz.,
"oljefruktträdet") af nat. fam. Dipterocarpaceæ
Blume, hvars frön genom utkokning ge "talg"
(malajernas "piney dammar"), använd till
klart lysande och tillika välluktande ljus;
Sapium sebiferum l. Stilingia sebifera Mich.,
nat. fam. Euphorbiaceæ, som urspr. tillhör Kina,
men numera träffas äfven i Ost- och Västindien och
Nord-Amerikas förenta stater (se Sapium), Pentadesma
butyracea Don (nat. fam. Guttiferæ Juss.) i Sierra
Leone (engelsmännens butter- l. tallowtree, "smör-
l. talgträd"), hvars frukter innehålla ett gulaktigt,
något terpentinsmakande fett, som till konsistensen
står närmare smör än talg, samt Myristica sebifera
Sw., hvars frukter, "talgmuskotnötter", genom
kokning lämna ett slags till ljus användbar talg.
O. T. S. (C. G. S.)
Talgkörtlar, histol. Se Hud, sp. 1197.
Talgljus. Se Ljustillverkning, sp. 912.
Talgoxen, Talgmesen, zool. Se Mesarna, sp. 205.
Talgsjöen, ett stycke af öppna hafvet mellan Kristiansund och ön
Tusteren i n. ö., Romsdals amt, Norge.
K. V. H.
Talgträdet, bot. Se Sapium. Jfr Talg.
Talgö, en 4,07 kvkm. stor, kal ö i Boknfjorden, n. om
Stavanger, Norge. 128 inv. (1910). T. (fno. Tolga
l. Gaute-Tolga) var på 1200-talet säte för den
mäktige lendermannen Gaute Erlingssön af den
gamla Tolga-ätten. Då denna dog ut omkr. 1370,
tillföll ön den däri ingifta Hestbö-släkten. 1451
såldes ön till riksrådet, höfvitsmannen på
Bergenhus, riddaren Olav Nilssön till Tolga,
hvilken 1455 mördades af hanseaterna i Bergen.
K. V. H.
Talhagummi, bot., ett slags gummi, äfven kalladt
suakgummi, som erhålles af Acacia stenocarpa, inhemsk
i Nubien och Abessinien.
Taliani, Emidio, italiensk kardinal och påflig
diplomat, f. 18 april 1838, d. 24 aug. 1907 i
Montegallo, var 1875—80 vid nuntiaturen i Paris och
innehade 1896—1903 den viktiga posten som nuntie i
Wien. Han blef i juni 1903 kardinal vid Leo XIII:s
sista kardinalsutnämningar.
Hj. H—t.
Talidj. Se Talisch.
Talienwan, en öppen vik l. redd på östra sidan
af Liau-tung-halfön, utarrenderades 1898 jämte
Port Arthur på 25 år af Kina till Ryssland,
som vid vikens västra sida (Port Victoria)
anlade staden Dalnij (jap. Dairen l. Tairen), men
ryssarna afträdde arrendet till Japan i freden i
Portsmouth 1905, och det har nu förlängts på 99
år. Som ständigt isfritt har T. företräde framför
Niu-tschwang, hvilket ligger närmare produktions-
och konsumtionsområdet i Mandschuriet. T. har
järnvägsförbindelse med Niu-tschwang och Peking och
medelbart med Europa. T. var mötesplats för engelska
flottan under kriget med Kina 1860, hvaraf namnen
Port Victoria och Port Arthur.
Taliessin, kymrisk bard på 500-talet. Många mystiska
sägner om T. voro gängse, och en mängd sånger
tillskrefs honom på 1100-talet. En samling dikter,
som kallats "Book of T.", har tillskrifvits T.,
men är till stor del af senare ursprung.
Talifu, stad i kinesiska prov. Junnan, 3 km. v. om
sjön Tali, vid foten af en hög bergskedja, 2,130
m. ö. h. 23,000 inv. (enl. Gill 1877). Staden
är omgifven af en 7 km. lång mur och har ett i
strategiskt hänseende mycket starkt läge. 1857—73
var den de upproriske muhammedanernas hufvudstad. I
närheten brytes en synnerligen vacker, mångfärgad
marmor.
Ta‘lik, en arabisk skriftform. Se Neschi.
Talinum Adans., bot., ett släkte af örter och
halfbuskar, hörande till fam. Portulacaceæ med
omkr. 15 arter i tropiska och subtropiska länder. Den
brasilianska T. patens används som spenat.
G. L—m.
Talio, lat., fr. talion [taliå’], vedergällning med
lika för lika, talionsrätt. Se Jus 45.
Talipotpalmen, bot. Se Corypha.
Talisch (Talidj), sydvästra kuststräckan vid Kaspiska
hafvet, till större delen ingående i kretsen Lenkoran
(ryska guv. Baku), till en mindre del i persiska
prov. Gilan, slättland i ö., bergland i v., bildande
öfvergång till de höga kedjorna Karadag och Savalan
(T.-alperna) med topparna Mara-jurt (2,507 m.) och
Kula-tasch (2,212 m.). Invånarna äro ett ariskt folk;
om deras språk se Talischi. T. var förr ett persiskt
kanat och införlifvades 1812 med Ryssland.
(Wbg.)
Talischi är språket i landskapet Talisch vid kusten
af Kaspiska hafvet med hufvudorten Lenkoran. Talischi
bildar jämte mazandarani (jfr Masenderan), gilaki,
tat och samnani den kaspiska dialektgruppen bland
de nypersiska folkspråken. Det talas ej blott i det
under ryskt välde stående kustlandskapet, utan äfven
på persiskt område, såsom i bergsdistriktet Karadag
på högra stranden af Aras. Jfr Geiger, "Grundriss
der iranischen philologie" (1895—1901) I, 2, 346 f.
K. F. J.
Talisman (sp., af arab. telsam, plur. telsaman,
magiskt tecken), sten eller metallföremål med
inristade magiska figurer eller bokstäfver, åt
hvilka särskilda egenskaper tillskrifvas alltefter
den konstellation, under hvilken de äro graverade;
på kroppen buren trollbild, skyddsbild. Hos många
folk brukar man talismaner i tro, att de föra lycka
med sig och särskildt ega en inneboende skyddskraft
mot trollerier, mot sjukdomar och faror till lands och
sjöss; stundom antas de förläna osårbarhet. Talisman
skiljer sig från amulett (se d. o.) däri, att
talismanen icke nödvändigt behöfver bäras personligen
samt att den tros kunna ega icke blott afvärjnings-,
utan äfven anfallskraft. Det sedan 1914 pågående
Världskrigets fasor och faror ha i några af de
krigförande länderna framkallat det vidskepliga och
halft skämtsamma bruket att föra med sig talismaner,
som fransmännen benämna mascottes (af provens. masco,
häxa) och engelsmännen mascots. Så bära parisarna
gärna t. ex. små särskildt formade rosetter till
skydd mot bomber från luftanfall; en enskild krigare
eller ett kompani, en bataljon, ett regemente för
med sig en hund, en apa, en get, en björnunge,
en turturdufva e. d. som sin lyckobringare, och
flygmaskinsförare ha dylika talismaner med sig på
sina maskiner. Som talismaner kan man ock räkna en
mängd hos vårt folk brukade skyddsföremål, hvilka
man tillskrifver en öfvernaturlig verkan, t. ex. döda
skator och roffåglar, uppspikade utanpå eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
