- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
337-338

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Talisman - Talis Qualis - Taliter qualiter - Talizkij, Grigorij - Talja - Taljerep - Taljerepsknop - Talk - Talkjord - Talkskiffer - Talkspat - Talktärningar - Tall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i stall, stenyxor, s. k. "torviggar", anbragta på
åtskilliga håll inom gården, hästskor uppsatta öfver
dörrar o. s. v. Jfr Fetisch.

Talis Qualis, pseudonym för skalden
K. V. A. Strandberg (se d. o. 2).

Taliter qualiter, nlat., si och så, så där,
någorlunda.

Talizkij, Grigorij, d. 1700, rysk, föga
bekant författare, som, gripen af tidens mot
tsarens vidtgående reformer riktade folkrörelser,
förberedde tryckandet af populära skrifter, i
hvilka Peter den store framställdes som "Antikrist",
bl. a. därför att han genom det bekanta påbudet om
skäggets afrakande skändade "Guds afbild", därför
att han lät uppskära och stycka döda människor
samt därför att han trampade kyrkans rätt under
fötterna. T. profeterade, att den yttersta dagen vore
nära. Han dömdes af bojarerna att å båle brännas,
hvarvid straffet skärptes genom afsiktlig långsamhet.
J. C.

Talja, sjöv., ett hissverk med två block, af hvilka
intetdera har flera än två skifvor. Tåget, som förenar
blocken, benämnes taljelöpare l. endast löpare. Äro
båda blocken enskifviga, kallas taljan enkel eller,
vanligare, klapplöpare. Med en sådan tälja vinnes en
kraft, som är 2—3 gånger större, än då enkelt tåg utan
block används. Genom dubbel talja, hvari ett enkelt
och ett dubbelt block finnas, utvecklas en 3—4-dubbel
kraft. Äro åter båda blocken tvåskifviga, såsom
i den "fyrskurna" l. fyrlöpartaljan, blir kraften
4—5-dubblad, beroende på hvilket af blocken blir
det rörliga. Sättes ("slås") taljan på en "mantel"
(tåg genom ett rörligt enkelt block), kallas den
manteltalja; genom manteln fördubblas kraften. Med
handtalja förstås hvarje mindre och lätthandterlig
talja. F. ö. benämnes en talja ofta efter det redskap,
vid hvilket den är anbragt, eller efter sitt ändamål,
t. ex. krantalja (å en kran anbragt talja; jfr
Kran 2), reftalja (se d. o.), racktaljor (se Rack),
styrtaljor (hvarmed en rorpinne
manövreras; se fig.), stött-talja (mellan en stropp å en
märsrå och en stropp rundt märsstången anbragt talja,
afsedd att hålla rån stadig i sjögång och hindra
påfrestningen å racken). Jfr <Block, Blocktyg,
Gina, Rack, Tackel.
R. N.*
illustration placeholder
Styrtaljor.


Taljerep, sjöv., tåg, som man träder genom hålen i
vantjungfrurna för att därmed styfhala ("ansätta")
vant, barduner, stag o. s. v. Alla finare tåg, med
hvilka ett groft sådant styfhalas, kallas ofta — äfven
då jungfrur icke användas — taljerep, stundom sytåg
(se fig. i art. Ansätta).
R. N.*

Taljerepsknop. Se Knop.

Talk, ett mineral, hvars namn uppges härstamma från
arab. talk l. telk (klar, ljus) med hänsyn till
mineralets ljusa färg och urspr. ha betecknat
marienglas (genomskinlig, kristalliserad
gips). Mineralet talk, som i allmänhet
bildats genom omvandling af andra magnesiumrika
silikatmineral, såsom olivin l. augit, utgöres af
magnesiumhydrosilikat, H2 Mg3 (SiO3)4. Det förekommer
endast sällan kristalliseradt i sexsidiga eller
rombiska taflor, vanligen derbt, med stänglig
eller bladig struktur. En tät afart af talk
benämnes späcksten (se d. o.). Färgen är vanligen
ljusgrön. Mineralet, som är halt för känseln och
mycket mjukt, kan lätt pulveriseras och ger då ett
hvitt, lent pulver, som nyttjas till minskning af
friktion (t. ex. vid handskpådragning). Talk finnes
vid många af Sveriges grufvor, såsom Sala, Falun och
Taberg, samt flerstädes i utlandet, t. ex. i Tyrolen
och Schweiz. Blandad med klorit, utgör talk bergarten
täljsten.
P. T. C.*

Talkjord, kem., numera föga användt namn på
magnesiumoxid l. magnesia (se d. o., sp. 478).

Talkskiffer, geol., en hufvudsakligen af talk
bestående, fett- eller pärlemorglänsande, till
färgen vanligen ljus, för känseln fet eller hal,
skiffrig bergart, ofta bildande öfvergångar till
kloritskiffer och glimmerskiffer. Jfr Täljsten.
E. E.

Talkspat, miner., sällan använd benämning på i naturen
förekommande magnesiumkarbonat (kolsyrad talk) Mg CO3,
magnesit (se d. o.).

Talktärningar, miner., är en mycket
oegentlig benämning på sådana, i oktaedrar
kristalliserande, med talk eller klorit
öfverklädda kristaller af magnetit, som förekomma
i talkskölar, förnämligast i Falu grufva.
Hj. Sj.

Tall, Fur, Pinus silvestris, bot., den enda svenska
representanten af släktet Pinus (se Tallsläktet
och pl. III till art. Coniferæ) och vårt ekonomiskt
viktigaste skogsträd. Dess utbredningsområde sträcker
sig öfver nästan hela Europa och en stor del af Asien,
från Spanien till närheten af Ochotska hafvet. Till
Sverige invandrade tallen dels söderifrån efter
istidens slut, redan innan den arktiska floran i
landets södra del fullständigt försvunnit, dels
österifrån till landets norra del, där omedelbart
tagande i besittning den genom landisens försvinnande
frilagda marken. I södra Skåne samt Hallands och
Bohusläns kusttrakter försvann tallen redan i
förhistorisk tid, men täcker f. ö. stora delar af
landet, särskildt områden med sandmo ("tallmo"). På
näringsrikare mark hotas dess existens af granen,
som tål mera skugga än den utprägladt ljusälskande
tallen. Våra tallskogar äro hufvudsakligen af 3
slag, nämligen den lafrika tallskogen l. tallheden,
där marken täckes af lafvar (t. ex. renlaf och
islandslaf), utmärkande för landets norra del,
den mossrika tallskogen med mosstäckt mark, den
vanligaste tallskogstypen i södra och mellersta
Sverige, och den örtrika tallskogen med ymniga
gräs och örter (sippor, ormbunke, ärenpris m. fl.),
bäst utbildad på kalkhaltig mark i södra Sverige
(jfr Skogstyper). Af tallen finnas 2 geografiskt och
morfologiskt skilda former: den mellaneuropeiska,
P. silvestris * septentrionalis, i södra Sverige, och
den nordeuropeiska, P. silvestris * lapponica, i norra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free