Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Talmud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dess bevisande ur den skrifna, hvartill den
bildar ett nödvändigt supplement, som utgör den
egentliga kärnan i talmud, såväl mischnans som
gemarans innehåll. Mischnan indelas i 6 "ordningar"
(sedarim), hvarje ordning (sédär) i flera "traktater"
(massäktot), hvarje traktat (massä’kät) i "kapitel"
(perakim) och slutligen hvarje kapitel (pä’räk)
i "paragrafer" eller "lärosatser" (mischna,
plur. mischnijjot, eller halaka, plur. halakot). De
sex ordningarna (schischscha sedarim, hvaraf
förkortningen schas är ett vanligt judiskt
namn på talmud) äro följande: 1) Sedär zera‘im
("utsäden") innehåller 11 traktater, hvilka, liksom
alla de följande, ha särskilda namn (t. ex. 1:a
trakt. Berakot, "välsignelser"), och behandlar
landtbruket med därom gällande föreskrifter; 2)
S. mo‘ed ("festtid") med 12 traktater, behandlar alla
sabbats- och högtidsdagar; 3) S. naschim ("kvinnor"),
med 7 traktater, innehåller stadgar om äktenskapet,
leviratet, skilsmässa o. d.; 4) S. nezikin ("skador"),
med 10 traktater, omfattar civil- och kriminalrätt;
5) S. kodaschim ("helgedomar"), med 11 traktater,
behandlar tempel- och offerlagarna; 6) S. teharot
("reningar"), med 12 traktater, innehåller stadgar
om "rent" och "orent". Mischnan anses ha blifvit
slutredigerad till sin nu gällande form omkr. 190
e. Kr. af Jehuda ha-nasi (se Jehuda). Om dess
supplement (tosefta), som ej upptogs i talmud, se
Rabbinska språket och litteraturen, sp. 816. —
Gemaras hufvudsakliga innehåll består i utförliga
utlåtanden af och diskussioner mellan hundratals
namngifna lärde, hvilka tolka och utveckla såväl
skriftens som mischnas lärosatser, bestämma,
hvilken af de i mischna uttalade åsikterna i hvarje
särskildt fall skall anses och följas som den rätta,
och åberopa andra traditionella lärosatser (baraitha,
d. ä. sådana, som, ehuru ej upptagna i mischna,
ega i det närmaste samma auktoritet som denna) för
att slutligen ur allt detta draga nya som rättesnöre
gällande följdsatser rörande snart sagdt alla det
privata och offentliga lifvets detaljer. Urspr.
och eg. betecknar ordet "talmud" blott denna senare
del. Så är förhållandet i alla handskrifter och äldre
ocensurerade upplagor, men i alla senare editioner
utbyttes af censuren ordet talmud i denna betydelse
mot ordet gemara. I den judiska litteraturen har
därför ordet talmud dels, och i den äldre litteraturen
oftast, den speciella betydelsen af gemara, i motsats
till mischna, dels ock den allmänna, omfattande
både mischna och gemara, medan i den kristna
litteraturen den allmänna betydelsen af ordet är den
enda brukliga. De i gemara uppträdande skriftlärde,
hvilka kunna anses som dess egentliga författare, heta
"amoréer", men äfven efter gemaras och därmed hela
(den babyloniska) talmuds slutredigering (omkr. 500)
gjordes af de sedan följande skriftlärde ("saboréer"
och "gaoner"; se Rabbinska språket och litteraturen,
sp. 816) många i gemara upptagna förklarande
tillsatser för att än noggrannare bestämma det rätta
i tvifvelaktiga fall. Då gemara icke, såsom mischna,
finnes särskildt utgifven, utan blott i förening
med denna i hela talmudupplagor, så indelas äfven
talmud, på samma sätt som mischna, i de 6 ofvannämnda
ordningarna med inalles 63 traktater och 523 kapitel.
Genom sitt ofvan för mischna och gemara angifna
hufvudinnehåll, omfattande teologi, filosofi,
juridik och moral, samt genom en oöfverskådlig mängd
af därmed sammanväfda uppgifter från alla andra då
bekanta vetenskapsgrenar, såsom historia, geografi,
arkeologi, filologi, medicin, botanik, zoologi,
matematik och astronomi, utgör talmud i själfva verket
en fullständig encyklopedi af hela den samtida judiska
bildningen. Hela detta vidtomfattande och olikartade
innehåll delar sig i afseende på form och ändamål
i två hufvudriktningar, halaka ("vandel"; "praxis",
"lagbud") och haggada ("berättelse"). Halakan anger
normen för hela det mänskliga lifvet; haggadan
afser att med allegorier och sentenser, sägner och
anekdoter, förmaningar och böner höja det sedliga och
religiösa medvetandet. Båda anföra en mängd från det
dagliga lifvet hämtade praktiska fall (ma‘asä’) och
infläta notiser ur de ofvannämnda vetenskaperna, men
med olika syftemål, liksom ock båda söka det yttersta
stödet för sina lärdomar i de bibliska textorden. Men
vid dessas tolkning är halakan strängt bunden af
Rabbi Ismaels 13 och R. Eliesers 32 middot ("regler"),
under det att den af de senare blott delvis bundna
haggadan lämnar långt friare spelrum åt fantasi
och mystik. — Af talmud finnas två till innehåll
och omfång ganska olika redaktioner, en babylonisk
(T. babli) och en palestinsk (T. jeruschalmi). Den
babyloniska talmud är den vida större, i allt, som
rör religion och lag, den viktigare och därför för
judarna som folk af ojämförligt större betydelse än
den palestinska, liksom den ock i alla tider varit
den mest kända och den, hvilken alltid afses, då man
i allmänhet talar om talmud. Sådan som "T. babli" åt
oss bevarats, innehåller den mischnatexten till alla
63 traktaterna, men gemara blott till 37 af dessa,
nämligen till blott 1 traktat af hvardera i 1:a och
6:e ordningen, till alla utom en i 2:a, alla i 3:e
och alla utom 2 i 4:e och 5:e ordningarna. Dessutom
finnas i de vanliga talmudupplagorna, mellan 4:e och
5:e ordningarna, en del (4 till 7) smärre skrifter,
de s. k. "små traktaterna", hvilka eg. icke ha
mischna och gemara, utan bestå af sentenser och
förordningar. Den palestinska talmud, till omfånget
föga mer än 1/5 af den förra, innehåller jämförelsevis
mer haggada än halaka och är i fråga om historiska och
geografiska uppgifter pålitligare och värdefullare än
"T. babli". I sitt till oss komna skick innehåller
"T. jeruschalmi" mischnatexten till blott de 4 första
ordningarnas (40) traktater samt de 4 första kapitlen
af en traktat i 6:e ordningen, men däremot gemara
till nästan alla dessa traktater. Den för bägge
redaktionerna gemensamma mischnatexten är i det
närmaste identisk i bägge, och olikheten ligger i
gemaran, hvarför man äfven ofta talar om mischna med
babylonisk eller palestinsk gemara. "T. jeruschalmi",
hvars egentlige upphofsman anses vara Rabbi
Jochanan (d. 279 e. Kr.), slutredigerades inom hans
skola i Tiberias senast i 5:e årh. eller omkr. ett
årh. före den i Babylonien af R. Aschi och R. Abina
slutredigerade "T. babli". — Språket är i mischna
nyhebreiskt och i gemara hufvudsakligen arameiskt
(se Semitiska språk, sp. 59). Framställningsformen,
i mischna någorlunda naturlig och klar, är i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
