Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Talmud - Talmudiska - Talmudist - Talmystik - Talong - Talordssystemet - Talos - Talpa - Talpidae - Talpinae - Talpjäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gemara af den mest egendomliga art: ytterligt
sammanträngd, med lös, sönderbruten satsfogning,
och särskildt svårfattlig genom många förkortningar,
tekniska termer, lösryckta citat, hänsyftningar o. d.,
hvarför talmud med allt skäl gällt och gäller som ett
det svåraste studium, "en bok med sju insegel". Å
andra sidan utbreder den sig ofta i vidlyftiga
afvikelser af alla möjliga slag, fördjupar sig i
spetsfundig, ända till orimlighet stegrad dialektik,
förlorar sig i småaktiga detaljer och är naturligtvis,
liksom all annan religiös litteratur från samma tid,
full af vidskepelse och demonologiska fantasier. Om
också många enskilda haggadiska stycken visa innerlig
känsla och anslående form, eger dock talmud i sin
helhet intet estetiskt värde. Så mycket större
har dess teoretiska och praktiska inflytande varit
på hela den följande judendomens utveckling. Ehuru
talmud aldrig varit någon egentlig lagkodex — men väl
gett upphof till flera sådana, såsom Schulchan ‘aruk
o. a. —, har den dock utöfvat ett oerhördt, bindande
tryck, hvarifrån endast de ädlaste och mest begåfvade
judar kunnat frigöra sig. I våra dagar är dock talmuds
inflytande betydligt minskadt och äfven inom de mest
ortodoxa församlingar delvis upphäfdt. Till följd
af religiös fanatism och okunnighet om talmuds
innehåll och beskaffenhet har denna bok i alla
tider varit föremål för de mest smädliga angrepp,
och de många autodaféerna under medeltiden, då på
kyrkliga myndigheters föranstaltande hundratals
exemplar uppbrändes, ha gjort talmudhandskrifter
ytterst sällsynta, hvarför också texten befinner
sig i ett mycket otillfredsställande, möjligen
oförbätterligt skick. Äfven den moderna antisemitismen
har ständigt i talmud sökt förevändningar för sina
anfall på judarna och framställt denna bok såsom
innehållande flerfaldiga direkta uppmaningar till
osedlighet, grymhet, bedrägeri och andra brott
att föröfvas mot de kristne. En af de förnämsta
anledningarna till dylika angrepp och mer eller
mindre ofrivilliga missförstånd är den, att man gör
talmud i sin helhet och därmed äfven vår tids judar
ansvariga för enstaka i talmud uttalade åsikter,
och detta äfven då dessa åsikter uttryckligen i
talmud tillbakavisas. — I nyare tid har man börjat
systematiskt bearbeta det olikartade vetenskapliga
innehållet i talmud. Bland sådana bearbetningar må
nämnas endast Rabbinowicz’ "Législation criminelle
du T." (1876) och "Législation civile du T." (5 bd,
1877—80). Till mischna och talmud finnes en stor
mängd kommentarer. De förnämsta kommentarerna till
mischna (efter "T. bablis" text) äro af Maimonides
(se denne) och Obadja da Bertinoro (Bartenora). Den
äldsta upplagan är tryckt 1492 i Neapel, den
förnämsta af Surenhusius (Amsterdam, 1698—1703,
6 folioband med latinsk öfv.; till tyska öfv. bäst
af Jost, 1832—34). Den förnämsta kommentaren till
"T. babli" är af Raschi (se Isaaki); den
första upplagan är Bombergs (Venezia, 1520—31),
den bästa af Justiniani (Venezia, 1546–51). Den,
hvars text följts af mångfaldiga senare upplagor, är
tryckt i Amsterdam och Frankfurt 1714—21; den nyaste
och största (med 72 komment.) i Vilna (26 bd folio,
1880—86). En ny edition af Bombergs text jämte tysk
öfv. af Goldschmidt påbörjades 1896, men är
ännu ej fullständigt utkommen. Det förnämsta
textkritiska arbetet är Rabbinowicz’ "Variæ
lectiones in Mischnam et in T. babyl." (16 bd,
1868—97). Af "T. jeruschalmi" finnas blott 5 uppl.,
den äldsta tryckt af Bomberg (Venezia, 1524), den
nyaste i Piotrków (1898—1900), hvartill kommer det
viktiga textkritiska arbetet af Lowe, "The Mishnah on
which the palæstin T. rests, edited from the unique
manuscript" (Cambridge, 1883). Dessutom finnas af
alla traktaterna i bägge talmuderna mestadels äldre
(äfven af svenska lärde på 1700-talet utgifna)
separatupplagor med latinsk öfv., liksom ock flera
metodologiska och isagogiska arbeten, de förnämsta på
hebreiska. — Jfr Strack, "Einleitung in den thalmud"
(1887; 4:e uppl. 1908).
H. A.*
Talmudiska, det hufvudsakligen arameiska språk,
hvarpå talmud (se d. o.) är skrifven.
Talmudist, kännare af talmud (se d. o.).
Talmystik. Se Talsymbolik.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
