Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tammann, Gustaf - Tammany hall - Tammany society - Tammela - Tammelin, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olika modifikationer af is. På senaste
tid har han studerat blandningskristallers
egenskaper (1917). T. är en af de främste
märkesmännen inom den oorganiska kemien.
S. A—s.
Tammany hall [tä’məni hå’l]. Se Tammany society.
Tammany society [tä’məni səsa͡i’iti], eng.,
"Tammany-förbundet", urspr, ett patriotiskt
filantropiskt sällskap, sedermera en politisk
organisation i New York. Den politiska organisationen
är numera hyresgäst i sällskapets ståtliga, 1867
uppförda föreningsbyggnad, Tammany hall, vid Fjortonde
gatan i New York och benämnes vanligen efter denna,
i dagligt tal ofta endast Tammany. Förbundet, hvars
officiella namn är The Tammany society or Columbian
order, var urspr. ett slutet välgörenhetssällskap,
som uppkallade sig efter en legendarisk höfding
("sachem") för Delawareindianerna Tammany l. Tamanend,
hvilket indianska namn lär betyda "den älskvärdt
vänlige". Under oafhängighetskriget stiftades flera
dylika Tammany-sällskap, det första i Philadelphia
1772, hvilka som en symbol för sin äkta amerikanska
karaktär togo "S:t Tammany" till skyddspatron och
vid sina möten använde kvasi-indiansk ordensritual
(medlemmarna buro indianska dräkter, dansade
kring en med tomahåker prydd stång o. s. v.). De
upphörde småningom alla utom det i New York
1789 på Tammanys påstådda födelsedag 12 maj af
den irländske tapetseraren W. Mooney (d. 1832)
stiftade, hvilket 1805 inregistrerades med beredande
af understöd åt behöfvande medlemmar som uppgifvet
syftemål. Stadgarna angåfvo i öfrigt som sällskapets
syfte att "med olösliga vänskapsband förena de
amerikanska bröder, som gjort sig kända för sin
tillgifvenhet för den mänskliga naturens politiska
rättigheter och fosterlandets frihet"; därmed torde
ha afsetts att främja republikansk amerikansk dygd
i motsats till en del angliserade och aristokratiska
element i staden och staten New York. Sällskapet var
indeladt i 13 "stammar" under hvar sin "sachem", och
högste ordf. bar titeln grand sachem; samlingslokalen
kallades wigwam o. s. v. Partipolitiken infördes
i sällskapet af Aaron Burr (se d. o.), som
gjorde det till medelpunkten för samlandet af
den lägre medelklassens röster åt Jefferson vid
presidentvalet 1800; sedan bekämpade sällskapet
De Witt Clintons mäktiga politiska inflytande i
staten New York, och från midten af 1830-talet var
förändringen till en demokratisk partiorganisation
fullständigt genomförd. Sällskapet bestämde då
partimötenas nominering af ämbetsmannakandidater
och behärskade därigenom New Yorks kommunala
lif. På 1840-talet började det använda nyinvandrade
irländare, som massvis naturaliserades och, ofta
med fysiskt våld, drefvo partimötena att åtlyda
Tammanys anvisningar. Redan 1834 hade i pressen
klagats öfver, att det "hvilade som en mara öfver
demokratien". Medlemmarna fördelades i grupper efter
valkretsarna, terroriserade valmötena, förfalskade
röstlängderna; stora penningsummor indrefvos
för valagitationssyften. Från 1850-talet sattes
den kommunala korruptionen i New York i system af
Tammany, och sin höjdpunkt nådde den under ledning af
W. M. Tweed (se d. o.), urspr. en politiserande
möbelarbetare, som svingat sig upp till sällskapets
"grand sachem" och var organisationens förste af det
officiella demokratiska partiet oberoende "boss". Han
genomdref genom massnaturalisering af irländare och
oförsynt valsvek 1868 sitt val till statssenator
och 1870 kommunalstyrelsens koncentrering till
borgmästaren och tre andra kommunala ämbetsmän,
alla tillhörande hans intima vänner ("The Tweed
ring"). Tomtjobberier och mutsystem vid kommunala
leveranser frodades, och den rent kriminella
plundring, för hvilken kommunen utsattes, har
beräknats på två år ha kostat den 60 mill. doll. Genom
mutor förmåddes pressen länge till tystnad, men 1871
blef skandalen uppenbar och Tammanys inflytande för
ett par år framåt minskadt. Redan 1874 vann det åter
en stor valseger under ledning af J. Kelly; som "boss"
efterträddes denne af R. Crooker, hvars välde inom
organisationen varade till 1907; dess nuv. ledare är
Ch. F. Murphy. På 1880-talet fick Tammany obestridd
makt öfver polisen i New York, och följden blef ett
system af skydd åt och penningutpressning mot krogar,
bordeller och spelhus, hvilket småningom mot Tammany
uppkallade en af de stora partiorganisationerna
oberoende reformrörelse. Genom samverkan mellan
Tammany och den republikanska valorganisationen
hindrades 1897 års stort anlagda reformkampanj att
genomdrifva Seth Lows val till borgmästare, men
desto fullständigare voro valnederlagen 1901 och
1909. Reformkampanjerna ha under senare år nödgat
Tammany att iakttaga större utvärtes anständighet vid
utseendet af ämbetskandidater och i allmänhet inom
sin kommunalpolitik, dess maktställning är numera
osäker, och reformrörelsens valsegrar omväxla med
Tammanys, men alltjämt utgör denna egendomliga
organisation en fruktansvärd makt i New Yorks
kommunala lif, stödd på ett mästerligt valmaskineri
och sitt ej minst af värdshusvärdarna förmedlade
stora inflytande bland de lägsta lagren af New Yorks
valmanskår. Jfr G. Myers, "The history of Tammany
hall" (1901), och M. Ostrogorski, "La démocratie
et l’organisation des partis politiques", II (1903).
V. S—g.
Tammela. 1. Kontrakt i Borgå stift, Finland,
omfattar Akkas, Kylmäkoski, Urdiala, Humppila, Ypäjä
(S:t Bertils), Jokkis, Tammela, Somero och Sommarnäs
(Somerniemi) socknar i Tavastehus län. Areal 2,589
kvkm. Folkmängd 1917 55,696 pers. — 2. Domsaga under
Åbo hofrätt, har samma omfattning som kontraktet. —
3. Härad i Tavastehus län, Finland, har samma
omfattning som kontraktet samt dessutom Kalvola
och Sääksmäki socknar. Areal 3,173 kvkm. Folkmängd
68,018 (1917). — 4. Socken i Tavastehus län,
Finland, ofvannämnda domsaga och härad, bildar ett
imperiellt pastorat af 1:a klass, Borgå stift, Tammela
kontrakt. Areal 702 kvkm. Befolkningen, finsktalande,
15,928 pers. (1917). Inom socknen ligger Mustiala
landtbruksinstitut.
1—4. A. G. F.
Tammelin, Lars, biskop, f. 2 maj 1669 i Åbo, d. där 2
juli 1733, blef student i Åbo 1685, filos. magister
1694, lektor vid Åbo skola 1695 och professor
i matematik vid Åbo universitet 1698. Under den
s. k. Stora ofreden flydde han till Sverige och
utnämndes 1717 till pastor i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
