- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
403-404

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tan - Tan - Tana - Tana - Tana - Tanabata - Tanacetum vulgare - Tanadalen - Tanafjorden - Tanagra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Catty. — 2. Japanskt ytmått. Se Japan, sp. 1279.

Tan, pseudonym för Vladimir Germanovitj Bogoras,
rysk författare af judisk börd,
f. 1865 i Taganrog, relegerades 1882 från Petersburgs
universitet för deltagande i studentoroligheter och
var 1889—99 förvisad till Sibirien. Sina personliga
upplefvanden i Kolymsk har han skildrat i "Skisser
från staden Propadinsk". Tjukotskie razskazy (6
dlr, 1899; ny uppl. 1904) innehåller i konstnärlig
form intressanta etnografiska skildringar af
tjuktjernas lif. 1900 utkom hans första diktsamling,
Stichotvorenija, med tendentiös, social innebörd. I
ryska vet. akad:s årsskrift 1900 intogos hans mycket
värdefulla etnografiska studier om tjuktjerna:
Obraztsy materialov po izutjeniju tjukotskago jazyka
i folklora
och Materialy po izutjeniju tjukotskago
jazyka i folklora, sobrannye v Kolymskom okrugě.
1899
deltog han i en vetenskaplig amerikansk expedition
för undersökning af folkstammarna vid Stilla hafvets
norra kuststräckor. 1905 framträdde T. i det politiska
lifvet i Petersburg och utgaf en ny diktsamling
med revolutionärt innehåll. Diktprof i R. Lindquist,
"Ur Rysslands sång" (1904), och A. Jensen, "Tsardömet
vid skiljevägen" (1905).
A—d J.

Tana, jaktv. 1. En vanligen af två smala, i ena
ändan tillspetsade bräden bestående anordning, hvarpå
rofdjursskinn utspännas och torkas. — 2. (Räftana)
Ett fordom brukligt fångstredskap för räf, bestående
i en ungefär 1,25 m. från marken afsågad, från två
sidor tillskärpt trädstam, i hvars sålunda uppkomna
egg två djupa, nedåt afsmalnande hak gjorts. På den
mellersta af de sålunda uppkomna spetsarna fästes
en köttbit, en ekorre, ett katthufvud e. d. som
lockbete. Då räfven hoppar upp för att taga betet,
fastnar han ofta med ena eller bägge framfötterna.
1—2. G. G.

Tana. 1. (Fi. Tenojoki, "storälfven") Norska
Finmarkens största älf, från finska gränsen till
utloppet 310 km. lång, hvaraf 252 km. bilda gräns
mot Finland, med ett nederbördsområde af 15,700
kvkm., uppkommer på norsk-finska gränsen genom
sammanflöde af källfloderna Anarjokka (fi. Inarijoki)
frän s. och Karas-jokka från s. v., hvilken åter
från v. upptar Jesj-jokka, afloppet för Jesj-javrre,
Finmarkens största sjö (55 kvkm.,
406 m. ö. h.). T. flyter sedan genom den breda,
bördiga, vackra Tanadalen, som bildar mellersta delen
af T. härad (se T. 2). På ett par sträckor när är
den åt n. ö. och n. svagt strömmande, mycket breda
T. ganska grund, så att älfbåtar kunna stakas fram
öfver den till långt upp i bifloderna i s. Då älfbåt
kan nyttjas i Anarjokka och dennas bifloder nästan
fram till dessas källor, där det blott är ett kort
stycke väg att draga båtarna öfver land för att komma
öfver till ett af Kemivasdragets öfversta tillflöden,
kan färjning med skjuts försiggå öfver T. från Norra
ishafvet till Bottniska viken. Timmerflottning,
godt laxfiske ända till 300 km. från hafvet. I
Anarjokka och Karasjokka har emellanåt på enstaka
ställen idkats något litet lönande guldvaskning. —
T. utmynnar i Tanafjorden, den östligaste af de
i Finmarkens fjällplatå söderut inträngande stora
fjordarna, omkr. 70 km. lång, 10—12 km. bred.
med branta, öde, kala, endast glest bebyggda stränder
och med förgreningarna Hopsfjorden i v., Langfjorden
och Vestertana i s. v. och Troldfjorden i ö. —
2. (Till 1918 Tanen) Härad och pastorat kring
Tanafjordens södra del och Tanaälfvens nedre,
norra lopp, Finmarkens amt. 1,849,04 kvkm. 1,426
inv. (1910), af hvilka lappar och kväner (finnar)
äro en framträdande del. Knappt 1 proc. af ytvidden
är odlad, och stort mer är ej heller möjligt att odla.
1—2. K. V. H.

Tana. 1. Sjö i Abessinien. Se Tsana. — 2. Under
medeltiden namn på Asov (se d. o.). — 3. Flod i
Brittiska Öst-Afrika, har sina källor på vattendelaren
mellan östra grafsänkan och Indiska hafvet, mottager
en mängd tillflöden från Kikuynplatån n. om Athi
samt från södra och östra sluttningarna af Kenia,
gör en stor båge mot n. ö. och närmar sig ekvatorn,
men vänder där åt s. och når hafvet under 2°
40′ s. br., utan att under nedre hälften af sitt
lopp mottaga något större tillflöde. Dess bädd är
mycket krokig och loppet snabbt och spärradt af
trädstammar o. d. Bredden växlar mellan 90 och
180 m. Stränderna äro i allmänhet låga, delvis
skogbevuxna och vid högvatten öfversvämmade. Längden
är utefter hufvudkrökarna omkr. 800 km. Ångbåtar ha
gått omkr. 480 km. från mynningen, utanför hvilken
ligger en farlig sandbank.

Tanabata, fest i Japan till ära för två stjärnor,
den ena manlig, den andra kvinnlig i stjärnbilderna
Aquila och Vega, på hvar sin sida om "Himmelens
flod" (Vintergatan), som hindrar de båda älskande
att råkas. Sagan är lånad från Kina liksom festen,
hvilken 7 juli firas med stora högtidligheter i
synnerhet i Kioto och Osaka. Då uppresas bambustänger
med vidfästa prydnader af silke, mångfärgade trådar
och pappersblad, de senare med påskrifna verser;
ynglingarna bedja då om skicklighet i skrifkonsten och
flickorna om färdighet i att väfva och sy, hvarigenom
de lättare bli gifta. Jfr D. Bildt, "Japonica" (1914).
J. C.

Tanacetum vulgare L., Renfana, bot. farm.,
en i nästan hela Europa spridd, till fam. Compositæ,
afd. Tubulifloræ, hörande, tämligen högväxt ört (se
fig. å sp. 406), med spiralställda, bredt ovala blad,
parbladigt delade i parklufvet inskurna och sågade
flikar med mellansittande små flikar. Stjälken grenar
sig i toppen till en jämnhög, kvastlik korgställning,
bestående af halfklotformiga blomkorgar, sammansatta
af rörformiga blomkronor, i kanten honblommor,
i midten 2-könade. Frukten saknar pensel, men är
hinnkantad i toppen. Hela örten har starkt aromatisk
lukt, och de afrepade, torkade blomkorgarna, tagna
under blomningen, utgöra drogen flos Tanaceti,
som nyttjas till att fördrifva mask. Det svenska
namnet "renfana" är sannolikt en förvrängning
af ty. rainfarn, "ormbunke" (farn), som växer på
åkerrenar (rain). De pardelade bladen kunna erinra om
ormbunksblad. I trädgårdarna odlas ej sällan en form
med finkrusiga blad, Arons skägg (jfr Saxifraga).
Släktet Tanacetum betraktas nu som en afdelning
af släktet Chrysanthemum.
O. T. S. (G. L—m.)
illustration placeholder
Tanacetum vulgare (renfana). 1 växtens öfversta

del, 2 blomkorg i längdsnitt, 3 kantblomma, 4

diskblomma, 5 frukt med blomfodret kvarsittande i spetsen.

Till art. Tanacetum vulgare, sp. 404.


Tanadalen. Se Tana (älf).

Tanafjorden. Se Tana (älf).

Tanagra (grek. Τάναγϱα), betydande forngrekisk stad
i östra Beotien, låg på en höjd vid norra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free