- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
409-410

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tandem - Tandem - Tandem, Felix - Tandemmaskin - Tandemmotor - Tandemridt - Tandextraktion - Tandfattiga - Tandfeber - Tandfistel - Tandfyllning - Tandfåglar - Tandfällning - Tandgarnityr - Tandgnjost - Tandgrisner - Tandhjul - Tandhvalar - Tandil - Tandjoeng Prioek - Tandjur - Tandkaries - Tandkarpar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kolfångmaskin, i hvilken högtrycks- och lågtryckscylindrarna
äro placerade efter hvarandra så, att kolfstången
är gemensam (se Ångmaskin).
B. C—m. O. E. W.

Tandem, pseudonym. Se Wadström, K. G.

Tandem, Felix, pseudonym för Carl Spitteler
(se d. o.).

Tandemmaskln, mek. Se Tandem.

Tandemmotor, elektrot., en elektrisk trefasmotor,
sammansatt af två enheter på sådant sätt, att den enas
rotorström införes på den andras stator, hvarigenom
olika hastighetskombinationer kunna ernås beroende
på de båda poltalen. Äro dessa p1 och p2, erhålles
utom mot hvartdera af dessa svarande hastighetsvärden
äfven ett hastighetsläge motsvarande p1 + p2 (Görges,
Steinmetz: kaskadkoppling) och ytterligare ett
motsvarande p1 — p2 (Danielson). I det senare utförandet
har tandemmotorn i Sverige fått en viss användning
för drift af valsverk äfven af rätt afsevärda
dimensioner. Systemet lider emellertid af ett par
olägenheter, nämligen en relativt dålig effektfaktor
och en begränsad öfverbelastningsförmåga. Se
Elektriska maskiner, sp. 287.
A. E—m.

Tandemridt, sportv. Se Tandem.

Tandextraktion. Se Tändernas sjukdomar och vård.

Tandfattiga, zool. Se Edentata.

Tandfeber. Se Tändernas sjukdomar och vård.

Tandfistel. Se Tändernas sjukdomar och vård.

Tandfyllning, en ersättning för en förlorad
eller skadad del af en tand, som göres för att
förebygga förstörelsens fortskridande i tanden samt
för att återställa dess funktionsduglighet. De
väsentligaste fordringarna på en tandfyllning
äro, att den kan motstå det starka trycket vid
tuggningen, att den är resistent mot nötning samt
mot salivens, munbakteriernas och deras produkters
samt de passerande födoämnenas påverkan samt
att den kan ge en bestående intim anslutning
till de kvarstående tanddelarna; i många fall
fordras dessutom ett tandliknande utseende. Intet
fyllnadsmaterial finnes, som fullt kan motsvara
alla dessa kraf; särskildt svårt har det visat sig
vara att förena stor motståndskraft mot kemisk och
mekanisk påverkan med tandliknande utseende. Olika
lokalisationer af kaviteter fordra därför olika
fyllnadsmaterial. Fyllnadsmaterialen inläggas i
tanden dels i plastiskt tillstånd, dels i form af
inlägg. De plastiska materialen äro vid fyllningens
utförande mjuka och hårdna sedan i kaviteten; hit
höra amalgamen, d. v. s. legeringar af kvicksilfver
med olika metaller (då det gäller tandamalgam numera
vanligen med en blandning af silfver och tenn jämte
mindre tillsatser af andra metaller), cement af
olika slag samt guld, som inhamras i kaviteten i
form af tunt folium eller i svampform. Inläggen,
som vanligen utföras af guld eller, allt mindre
ofta, porslin, utföras utanför munnen och fästas
sedan medelst cement i tanden; guldinläggen ha under
det sista årtiondet nått storartad utveckling. De
nämnda materialen kunna ock kombineras med hvarandra;
vanlig är exempelvis kombinationen guldinlägg med
cement. Innan fyllningen inlägges, måste tandkaviteten
förberedas för dess mottagande. Vid denna "kavitetspreparation" måste
all sjukligt förändrad tandväfnad aflägsnas, men
dessutom måste också hänsyn tagas till en hel del
andra faktorer, såsom styrkan och riktningen af
de krafter, som komma att verka på fyllningen, de
omkringliggande tandpartiernas väfnadsstruktur och
hållfasthet samt deras på grund af sin lokalisation
orsakade olika kariesdisposition, fyllnadsmaterialets
fysikaliska egenskaper m. m. Kavitetspreparationen
har under senare tider alltmer satts i system;
framför andra har amerikanen G. V. Black (d. 1915)
därvid varit banbrytande. Om förstörelsen
fått skrida på djupet i tanden, indrages också
tandpulpan, d. v. s. mjukväfnaden inne i tanden,
i sjukdomsprocessen. I dessa fall måste pulpan
så behandlas, att så långt möjligt sjukdomen
hindras att genom rotspetsens hål gripa öfver
på rothinnan och de omkring rotspetsen liggande
väfnaderna. Vanligen tillgår denna behandling så,
att det mjuka innehållet i krona och rotkanaler
så långt möjligt aflägsnas och att det sålunda
uppkomna hålrummet utfylles med en s. k. rotfyllning,
som kan vara af mycket växlande sammansättning.
B. E—m.

Tandfåglar, zool. Se Odontornithes. Jfr
Marsh 2, sp. 1071.

Tandfällning. Se Tänder.

Tandgarnityr. Se Löständer, sp. 301, och Tandprotes.

Tandgnjost och Tandgrisner (isl. Tanngnjóstr och
Tanngrisnir), nord. myt., heta de bockar, som draga
Tors vagn; båda namnen betyda "tandgnisslare". Tor
kunde slakta och förtära dessa bockar, sedan han
signat kvarlefvorna med hammaren Mjollner, låta dem
lefva upp igen, om endast benen icke krossades,
utan omsorgsfullt samlades i hudarna. En af
bockarna haltade, därför att Tjalfve (se denne)
varit nog oförsiktig att bräcka bockens lårben.
Th. W.*

Tandgrisner. Se Tandgnjost.

Tandhjul, maskinb., detsamma som spärrhjul. Se
Spärrinrättningar.

Tandhvalar, zool. Se Hvaldjuren, sp. 1384.

Tandil, stad i sydöstra Argentina, prov. Buenos
Aires, vid den låga Sierra de T. (450 m.) och den
argentinska sydbanan. Omkr. 6,000 inv.

Tandjoeng Prioek [-jong prio’k], hamn. Se
Batavia (där en mindre riktig form Tandjong Priok
förekommer).

Tandjur [tändjē’ə]. Se Tanjore.

Tandjur, lamaiternas bibel. Se Lamaism,
sp. 930—931.

Tandkaries, detsamma som tandröta.

Tandkarpar, Cyprinodontidæ, zool., en till
ordn. Physostomi bland benfiskarna hörande familj,
som har en mängd representanter i de varmare
länderna i såväl sött som salt vatten. I Europa
förekommer endast en art, den i Spanien lefvande
Fundulus hispanicus. Hithörande fiskar likna
till kroppsformen karpfiskarna, men skilja sig
från dessa bl. a. därigenom, att de ha tänder i
båda käkarna. Käkbenen deltaga ej i munrandens
bildning. Kroppen är fjällbetäckt, liksom hos
dessa, men simblåsan är enkel, utan förbindelse med
hörselbenen och saknas stundom. Samtliga arter äro
ganska små, och hos flera släkten äro hannarna mindre
än honorna. Enligt Günther förekomma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free