- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
411-412

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tandkarpar - Tandkrans - Tandkött - Tandljud - Tandläkare - Tandläkareinstitutet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bland dem de minsta af alla fiskar. De största
arterna af familjen nå en längd af endast 20
cm. De tillhöra släktet Orestias samt lefva i sjön
Titicaca och andra på 4 à 5 tusen m. höjd belägna
sjöar i Anderna. Flera arter föda lefvande ungar. Ett
särdeles egendomligt släkte är Anableps (se d. o.).
R.L.*

Tandkrans, skpsb. Se Gångspel (jfr Bråspel,
fig. 2 c).

Tandkött. Se Tänder.

Tandljud, språkv. Se Dental.

Tandläkare, legitimerad utöfvare af tandläkarkonsten
(se d. o. och Tandläkareinstitutet).

Tandläkareinstitutet i Stockholm, som beslöts
af riksdagen 1 maj 1897 och för hvilket k. stadga
utfärdades 22 sept. 1899 med tillägg af 18 dec. 1908
och 11 aug. 1911, har till utgift att meddela den
praktiska och teoretiska undervisning, som erfordras
för utbildning af tandläkare och att anställa de för
vinnande af legitimation som tandläkare erforderliga
examina. Tandläkareinstitutet står under styrelse
och förvaltning af Karolinska mediko-kirurgiska
institutet, som anordnar den teoretiska och praktiska
undervisningen samt examina. En bland dess lärare vald
inspektor öfvervakar verksamheten vid institutet. Den
praktiska undervisningen handhas närmast af
Tandläkareinstitutets lärarråd, som utgöres af
inspektor (ordf.) och de ord. lärarna. Läroämnena
äro teoretiska, hvari undervisningen meddelas vid
Karolinska institutet, och praktiska, hvari undervisas
dels vid Serafimerlasarettets poliklinik, dels på
Tandläkareinstitutets egna lokaler. Efter genomgångna
teoretiska kurser (anatomi med histologi och
embryologi, kemi med läkemedelslära och metallurgi,
fysiologi med fysik, patologi med bakteriologi),
som taga en tid af minst två terminer, aflägges 1:a
examen, kandidatexamen. För de praktiska studierna
(allmän kirurgi, tandkirurgi, tandfyllningskonst,
proteslära och tandreglering) behöfvas minst 4
terminer, hvarefter 2:a examen, tandläkarexamen,
aflägges. Läseterminerna omfatta tiden 1 sept.—15
dec., 15 jan.—31 maj. Dessutom anordnas under en
af sommarmånaderna feriekurser. Tandläkarexamen
omfattar dels praktiska prof, dels teoretiska förhör;
den föregås af en s. k. proftjänstgöring. Licens
att utöfva konsten meddelas efter aflagd 2:a
examen af Medicinalstyrelsen. Vid institutet äro
anställda 3 ord. lärare (i proteslära, tandkirurgi,
tandfyllningskonst), som tillsättas af K. M:t, 2
laboratorer och 1 assisterande lärare, förordnade
af kansler på 5 år, och 3 assistenter, förordnade af
lärarrådet; censorerna vid examina utses af Karolinska
institutet. För inträde vid institutet fordras
godkänd studentexamen med vitsord om minst godkända
insikter i fysik och biologi enligt fordringarna på
latin- eller realgymnasium samt i kemi enl. krafven
å realgymnasium. Endast 30 studerande kunna
f. n. årligen vinna inträde. På grund af det relativt
obetydliga statsanslaget till institutet måste de
studerande i stor utsträckning själfva vidkännas
kostnaderna för sin utbildning. Terminsafgifterna
för 3 år uppgå i rundt tal till 1,000 kr., examensafgifterna
till 125 kr. Dessutom skall den studerande
själf hålla sig med instrument samt betala
utgifterna för 2:a examens praktiska prof. Tre
stipendiefonder finnas. Endast från en af dessa
utdelas emellertid stipendium (blott för kvinnliga
studerande).

Fordringar för rättighet att utöfva tandläkarkonsten
fastställdes först genom den s. k. "Ordningen" af
1861, enligt hvilken tandläkaradepten (man eller
kvinna) hade att hos legitimerad tandläkare först
som lärling, sedermera, efter aflagd 1:a examen,
som medhjälpare söka vinna öfning och färdighet i
de förrättningar, som tillhöra tandläkekonsten. Han
(hon) var dessutom skyldig att genomgå en lärokurs
i människokroppens byggnad. Tandläkarexamen
aflades i hufvudstaden inför två därtill
af Sundhetskollegium utsedda läkare och en
tandläkare. Någon skolunderbyggnad för inträde
på banan var ej stipulerad. 1865 upprättades af
Svenska tandläkaresällskapet i samråd med Stockholms
Sundhetsnämnd en tandpoliklinik, där undervisning
meddelades till 1877. Som ett resultat af Svenska
tandläkaresällskapets sträfvan för ett bättre
ordnande af undervisningen får Sundhetskollegiets
s. k. "cirkulär" af 1866 betecknas. Däri bestämdes
som fordran för inträde på banan betyg till nedre 6:e
klassen vid fullständigt högre allmänt läroverk. Med
afseende på undervisningen fastslogs ånyo, att staten
på intet sätt ville betungas med utgifter för de
blifvande tandläkarnas utbildning än mindre sörja
för någon möjlighet till mera planmässigt ordnade
studier. Examensfordringarna däremot skärptes och
specificerades. 1879 sattes maturitetsexamen som
villkor för inträde på banan. En statens poliklinik
med af staten aflönade lärare, en länge närd önskan,
öppnades 27 jan. 1885. Till dess förfogande ställdes
dels ett ord. anslag af 4,000 kr. till lärarlöner,
dels 2,415 kr. till anskaffning af instrument och
mobilier. 1886 utfärdades en undervisningsplan, enligt
hvilken polikliniken ställdes under öfverinseende af
en styrelse, som bestod af lärarna och examinator,
till 1888 utsedd af Svenska tandläkaresällskapet,
sedan förordnad af Medicinalstyrelsen. Undervisningen
handhades af en 1:e lärare, tillika föreståndare,
som undervisade i tändernas och munnens sjukdomar
samt deras behandling, och en 2:e lärare, i
tandfyllningskonst. Den studerande skulle under
6 månader deltaga i arbetet på polikliniken samt
bevista föreläsningar där. Sina öfriga kunskaper,
såväl till 1:a som 2:a examen, nödgades han förskaffa
sig på privat väg. Protesläran inhämtades hos en
praktiserande tandläkare. I anatomi med dissektioner
och fysiologi gafs en privatkurs å Karolinska
institutet etc. De båda examinas såväl praktiska prof
som teoretiska förhör förlades till polikliniken. De
senare hade dittills försiggått på Sundhetskollegiets,
sedermera Medicinalstyrelsens lokal. Examen stod dock
ej i något direkt samband med polikliniken. Afgiften
för examina utgjorde 25, resp. 50 kr., hvilka
tillföllo examinator. Det blef praxis, att till
examinator förordnades 2:e läraren. För att vara
examinator behjälpliga vid bedömandet och om
möjligt äfven vid öfvervakandet af det praktiska
profvet utnämndes 1891 två censorer. 1888 upptog
Medicinalstyrelsen undervisningsfrågan till
behandling, men först 1897 vunno de igångsatta
utredningarnas resultat riksdagens gillande. Äfven
den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free