Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tandprotes - Tandpulpa - Tandpulver - Tandreglering - Tandrot - Tandröta - Tandsjukdomar - Tandslag - Tandsnittet - Tandsprickning - Tandsten - Tandsystem - Tandtekniker - Tandtång - Tandvingesläktet - Tandvård - Tandvärk - Tandväxling - Tandy, James Napper - Tandömsning - Tanegashima
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
resp. rot eller tand insattes. Denna
fastläkes i lyckligaste fall i det naturliga
benet och kan fungera under månget år.
G. T—n.
Tandpulpa. Se Tänder.
Tandpulver, Pulvis dentifricius, farm. med.,
pulverformiga medel, som hufvudsakligen afse att
befordra tändernas mekaniska rengöring, i det
att den fuktiga tandborsten doppas i pulvret,
hvarefter tänderna borstas därmed. Hufvudmassan
utgöres vanligen af finpulvriserad kalciumkarbonat
(carbonas calcicus). För att göra pulvret mindre
kärft tillsättas vanligen mindre mängder magnesia
(hydratocarbonas magnesicus), borax m. m. Af
organiska pulver ha ofta tillfogats pulvriseradt
träkol (carbo ligni præparatus), pulvriserad
violrot (rhizoma Iridis), kinabark m. m. Organiska
tillsatser anses dock mindre lämpliga. Vanligen
parfymeras tandpulver med några droppar flyktig olja,
mest pepparmyntolja, stundom äfven med kamfer, som
friskar upp tandköttet och kan verka i någon mån
antiseptiskt. Svenska farmakopéns tandpulver består
af 83 dlr kalciumkarbonat, 8 dlr borax, 8 dlr magnesia
och 1 d. pepparmyntolja.
C. G. S.
Tandreglering, tandläk., förflyttning af felställda
tänder i rätt läge. Tandregleringskonst l. ortodonti
(se d. o.), den gren af tandläkarkonsten,
som har till uppgift att korrigera felaktiga
tandställningar. Dessa kunna nämligen åtföljas af
åtskilliga olägenheter, såsom nedsatt tuggförmåga
och olämpliga hygieniska förhållanden för tänder
och tandkött. När framtänderna äro mycket utstående,
kunna de hindra eller försvåra läpparnas slutande, så
att andningen sker genom munnen i st. f. genom näsan,
hvilket kan inverka mycket skadligt på luftrör och
lungor. Äfven äro de i dessa fall mycket utsatta för
yttre våld. Felaktiga tandställningar kunna dessutom
genom sitt vanställande utseende verka deprimerande på
härför känsliga individer. Tandregleringen utföres med
tillhjälp af på tänderna fästa mekaniska anordningar,
som under utöfning af lindrigt tryck småningom
tvinga de felställda tänderna i rätt läge. De härvid
brukliga apparaterna äro vanligen af nysilfver, ehuru
många andra material kommit till användning. Kraften
erhålles dels genom metallens elasticitet, dels genom
anbringande af gummikilar och gummiband. Ju tidigare
en tandreglering kan utföras, desto bättre; tänderna
äro nämligen lättare att förflytta vid tidig ålder,
och de ofta mycket vanställande apparaterna genera då
patienten mindre. Åldern emellan 8 och 10 år brukar
vara mycket lämplig, ehuru ibland en tidigare eller
senare ålder är att föredraga. Behandlingens tid
växlar mycket, men det är icke ovanligt, att svåra
fall kunna ta flera år i anspråk. Tandregleringar ha
utförts sannolikt redan på 1600-talet, men de omnämnas
i litteraturen först hos fransmannen P. Fauchard
(f. 1690). Länge nöjde man sig med att korrigera
endast sådana felställningar, som voro särskildt i
ögonen fallande. Den moderna tandregleringskonsten
sträfvar dessutom att åstadkomma bästa möjliga
tuggförhållanden genom att bringa hvarje tand
i dess normala läge. Till att bringa konsten
därhän ha många samverkat. Den förnämste af
dessa är amerikanen Edward H. Angle, f. 1855.
A. F. L—m.
Tandrot, bot. Se Dentaria.
Tandröta. Se Tändernas sjukdomar och vård.
Tandsjukdomar. Se Tändernas sjukdomar och vård.
Tandslag. Se Barn och Barnsjukdomar.
Tandsnittet, bygnk. Se Pelarordning, sp. 359.
Tandspricknlng. Se Tänder.
Tandsten. Se Tändernas sjukdomar och vård.
Tandsystem. Se Tänder.
Tandtekniker, tandläkarens tekniska biträde,
som efter tandläkarens anvisningar på modell
utför löstandsarbeten, stifttänder, guldkronor
och andra proteser (ersättningar) för naturliga
tänder; tandtekniker eger i Sverige ej rätt
att utföra något arbete direkt på patient.
A. —tt.
Tandtång. Se Tändernas sjukdomar och vård.
Tandvingesläktet, zool. Se Notodontidæ.
Tandvård. Se Tändernas sjukdomar och vård.
Tandvärk. Se Tändernas sjukdomar och vård.
Tandväxling. Se Tänder.
Tandy [tä’ndi], James Napper, irländsk upprorsman,
f. 1740 i Dublin, d. 24 aug. 1803 i Frankrike,
var småhandlande i sin födelsestad, gjorde sig på
1770-talet bemärkt i det politiska lifvet bland
oppositionen mot regeringen och dess irländska
handelspolitik, var 1790 ifrigt verksam för Grattans
val till parlamentsledamot för Dublin och samverkade
1791 med Wolf Tone vid stiftandet af förbundet
Society of united irishmen, hvars förste sekreterare
han blef. Under påverkan af franska revolutionens
idéer blef hans verksamhet alltmer afgjordt
revolutionär. Han nödgades fly till Amerika, kom 1798
därifrån till Paris och förmådde genom skräfvel om
sitt stora personliga inflytande på Irland franska
regeringen att ställa till hans förfogande korvetten
"Anacreon" jämte rätt mycket vapen och ammunition
för utdelning bland missnöjda på Irland. Den
försupne och af Wolf Tone motarbetade T. fick med
sig endast ett fåtal "united irishmen", och hans
landstigning på kusten af Donegal (sept. s. å.) blef
ett fullständigt fiasko. Han utsände en bombastisk
proklamation, men vann inga anhängare och
flydde på "Anacreon" till Norge. Därifrån begaf
han sig till Hamburg, utlämnades på engelska
regeringens uppfordran och dömdes april 1801 till
döden. Tvifvelsmål om utlämningens laglighet och
föreställningar från franska regeringen, med hvilken
fredsförhandlingarna i Amiens pågingo, förmådde
de brittiska myndigheterna att frige honom, hvarpå
han bosatte sig i Frankrike. Jfr R. R. Madden, "The
lives of the United irishmen" (7 bd, 1842—46), och
W. J. Fitzpatrick, "Secret service under Pitt" (1892).
V. S—g.
Tandömsning. Se Tänder.
Tanegashima, japansk ö, 41 km. s. om Kiushius
sydligaste udde Satamisaki, skild därifrån genom
Osumisundet (Van Diemens sund). T. har en längd af
57 km., en medelbredd af 8—9 km. och en areal af 489
kvkm. Om den roll ön spelat i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
