Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 423-424 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tanganjika - Tangdans - Tangen - Tangent

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flodmynningar, liksom vattenfåglar af många
slag. Äfven fisk förekommer rikligt. Den årliga
nederbörden är omkr. 700 mm., men varierar mycket för
olika år, hvarigenom sjöns nivå förändras. Under många
år var T. en olöst gåta för afrikanska forskare, i
det Livingstone, Baker o. a. trodde, att den tillhörde
Nilens vattensystem. Oriktigheten af denna åsikt bevisades, när Livingstone
och Stanley i nov. 1871 undersökte norra ändan
af sjön, utan att där finna något utlopp. Först
Cameron löste gåtan i mars 1874, då han fann, att
T:s utlopp var floden Lukuga, ungefär på midten
af västra kusten. Stanley besökte Lukuga 1876, men
fann där ett obetydligt utflöde, hvarför man började
betvifla riktigheten af Camerons upptäckt. Den har
dock senare bekräftats af Hore, som 1880 i Lukuga fann
en stark, utgående ström. Det är således ställdt utom
allt tvifvel, att T. tillhör Kongosystemet, men att
till följd af sjöns växlande nivå Lukuga ej alltid
för vatten därifrån. Våldsamma stormar i förening
med skydrag, i synnerhet fr. s. s. ö. och s. v.,
uppröra sjöns yta stundom för flera dagar å rad,
i synnerhet vid årstidernas växling. Omgifningarna
äro mycket bördiga. Sjön bildar gräns mellan
den västafrikanska växt- och djurvärlden och den
östafrikanska stäppen. Befolkningen i landskapen
omkring sjön tillhör bantu- l. kafferfolken och
är delad i ett halftjog olika stammar. Till dessa
ha sällat sig invandrade abessinier och galla,
oblandade negrer och antropofaga dvärgar. Folket
bor i väl ordnade byar och har till en del lärt sig
att tillgodogöra sig sitt lands tillgångar såväl ur
växt- och djurvärlden som ur mineralriket. De öfverallt
bosatte araberna ha genom slafjakter ödelagt hela
landsträckor. I politiskt hänseende hör östra stranden
till Tyska Öst-Afrika, västra stranden till
Belgiska Kongo och södra stranden till
Brittiska Rhodesia. Ångbåtstrafik drifves på
sjön, handelsplatser, missionsstationer och
militärstationer (för slafhandelns undertryckande)
ha anlagts utmed sjön, och järnvägar ha framförts
till dess stränder från ö. och s. Litt.: Utom
reseberättelser af Burton, Livingstone, Cameron
och Stanley m. fl. E. C. Hore, "Lake T." (1892),
J. E. S. Moore, "The Tanganyika problem" (1903)
och uppsatser i "Geograph. journal" 1897 och 1901,
Peters, "Das Deutsch-ostafrikanisches schutzgebiet"
(1895), H. Ramsay i "Verhandlungen der gesellschaft
für erdkunde" 1898, E. Kohlschütter, "Verhandl. 13
deutschen geographentages" 1901, E. Stromer i
"Petermanns mitteilungen" 1901.
(Wbg.)

Fig. 2. Mtombwaberget vid sjön Tanganjika.

Tangdans, norsk folkdans. Se Slaat.

Tangen. Se Drammen och Stange.

Tangent (lat. tangens, af tangere, vidröra). 1. Mat.
a) En rät linje, som råkar en kroklinje i en punkt
(tangeringspunkten), men icke skär den i denna punkt,
äfven om den utdrages. Mera strängt definieras
tangenten som gränsläget för en rät linje, som
går genom två punkter af en kroklinje, då
dessa punkter närma sig hvarandra obegränsadt.
Cirkelns tangent råkar periferien endast i en
punkt, men för vissa kurvor af högre ordning kan
tangenten skära kurvan i en eller flera punkter.
Äfvenledes kan det förekomma, att en kurva helt och
hållet saknar tangent. Stundom förstår man med
tangenten till en kurva den begränsade delen af
tangeringslinjen, som ligger mellan tangeringspunkten
och X-axeln. — Omvända tangentmetoden är det
äldre namnet på teorien för differentialekvationers
integration. Bestämmandet af en kurvas ekvation, då
någon viss egenskap hos tangenten är gifven, leder i
allmänhet till integration af en differentialekvation.
Och då de sålunda erhållna differentialekvationerna
voro de första, hvilkas integration försöktes,
erhöll hela teorien däraf sitt namn. Redan
före differentialkalkylens upptäckt framställdes
dylika omvända tangentproblem, bland hvilka
särskildt det s. k. Beaunes problem blifvit
ryktbart, men lösningen af dem kunde då erhållas
endast i mycket speciella fall. — b) Se
Trigonometriska funktioner. — 2. Mus. (Ty. taste,
fr. touche, eng. key) Hvar och en af de smala
träribbor, genom hvilkas nedtryckning den tongifvande
mekanismen sättes i rörelse på vissa instrument,
såsom orgel, harmonium, pianoforte, klockspel,
dragharmonika, lira och nyckelharpa. På det
forna klaveret kallades äfven själfva det strängen
vidrörande metallstiftet för tangent (se Klaver,
sp. 226—227). Det ursprungliga, latinska, namnet
på tangenterna var däremot claves, "nycklar",
emedan de liksom öppnade låset på kancellerna i
orgeln. Sammanfattningen af alla tangenterna
på ett tangentinstrument kallas klaviatur eller
tastatur. På piano- och orgelinstrument är
tangenternas synliga främre del belagd med
elfenben e. d. (de hvita l. undertangenterna) eller
ebenholts (de kortare svarta l. öfvertangenterna;
se bilderna i art. Harmonium och Pianoforte).
Hvarje oktav omfattar 7 hvita och 5
svarta tangenter. Se vidare Temperatur 2. —
3. På skrifmaskiner och sättmaskiner de
nedtryckbara, knapplika klaviaturdelar, som motsvara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>