- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
427-428

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tangermünde - Tanghinia venenifera - Tangnu - Tango - Tango no sekku - Tangun - Tanguter - Tangye, sir Richard - Tanha - Tanhuser - Tanis - Tanist - Tanjore

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tangermünde, stad i preuss. reg.-omr. Magdeburg
(prov. Sachsen), vid Tanger-åns utlopp i Elbe. 14,001
inv. (1910). Af den gamla borgen från medeltiden,
som 1640 till större delen förstördes af svenskarna,
återstår nu endast ett torn. Staden är omgifven af en
ganska väl bibehållen ringmur med portar. Af Gustaf
II Adolf intogs staden 1 juli 1631.

Tanghinia venenifera Pet. Thouars, bot., ett
mjölksaftförande träd, hörande till fam. Apocynaceæ,
underfam. Plumierioideæ. Bladen äro strödda,
helbräddade, samlade mot grenspetsarna. De hvita,
rödkantade blommorna sitta i vippor. Frukten
är en stenfrukt. Växten är i alla delar ytterst
giftig. Det mandelstora fröet, hvilket innehåller
glykosiden tanghinin, som verkar på hjärtat
likt digitalisgifterna, är tillräckligt att
döda 20 människor och var förr på Madagaskar
användt till s. k. gudsdomsprof med brottslingar
(jfr Kalabarbönor). Nära släkt med Tanghinia är
Thevetia, hvaraf en art, T. neriifolia, inhemsk i
Västindien och Syd-Amerika, ofta odlas i tropikernas
trädgårdar; den bildar små eleganta träd med stora,
trattformiga gula blommor och är mycket giftig.
G. L—m. C. G. S.

Tangnu. Se Tannu-ola.

Tango [-gå], dansk., en pardans i långsamt tempo
och 2/4 takt, med sirliga och rytmiskt invecklade
steg af polka-art, ormlikt smidiga rörelser och
parets hållning mest tätt omslingrande. Dansen
innehåller eg. 12 turer, af hvilka dock sällan
alla utföras; de påminna i vissa afseenden om
pas de quatre och schottisch samt dansas till
habanera-liknande melodier. Tangon infördes 1911
till Europa (närmast till Paris) från Argentina;
den räknar sitt upphof från negrerna eller kreolerna
i Västindien och har urspr. haft en afgjordt otuktig
beskaffenhet. Sedermera har den antagit finare former.
E. F—t.

Tango no sekku, jap., "gossefesten". Alla gossar
i Japan hålla födelsedagsfest 5 maj, liksom alla
flickor 3 mars. På den förra dagen uppsättas vid
hvarje hus bambupålar, från hvilka svaja jättestora
karpar — den mot strömmen simmande karpen är den
manliga uthållighetens sinnebild — långsträckta öppna
fiskformade ballonger med uppspärradt gap, som hålles
öppet af en rund vidja. Så många gossar i huset, så
många karpflaggor. I hemmen åter utställas dockbilder
af berömda hjältar, hvilka gossarna tillsägas att
taga till mönster. Jfr D. Bildt, "Japonica" (1914).

Tangun, zool. Se Hästen, sp. 178.

Tanguter, af kineserna kallade si-fan ("de västra
barbarerna"), ett med tibetanerna besläktadt folk
i norra Tibet, i de kinesiska prov. Kansu och
Sz’tschwan, särskildt omkring Hwang-hos källfloder
och omkring sjön Kuku-nor. De, som bo s. om floden
Si-ning i Hwang-hos öfre dal, kallas khara-tanguter
("svarta tanguter"), de sydligare,
kring Jang-tse-kiangs öfre lopp, kallas kham-tanguter.
Orongyner benämnas vissa röfvarstammar. De
tillhöra visserligen den mongoliska rasen, men
skilja sig starkt från de egentlige mongolerna
(och kineserna) genom oval ansiktsbildning, utan
framstående kindkotor, stora, svarta ögon, rak näsa,
svart hår och rikt, svart skägg. De idka sällan
jordbruk, äro mestadels nomader, och deras
förnämsta husdjur äro jak-oxen och får, i mindre
antal hästar och nötkreatur. De bo i jakhårstält
(ofvan hvilkas ingång står ett altare med buddistiska
helgonbilder), och efter dessas färg urskiljer man
svarta och gula tanguter. De lefva af mjölk, te och
dsamba (ett slags deg eller gröt). Jakhårsspånad
är deras enda industri. De skildras som smutsiga,
vilda och rofgiriga och oroa ständigt trafiken på den
karavanväg, som mellan Kina och Lhassa går genom deras
land. Polygami förekommer allmänt, men de bofaste
kara-tanguterna lefva i polyandri (som synes vara
i tilltagande); en kvinna kan ha ända till sju män
(alltid bröder). Deras religion är buddistisk. Deras
språk är besläktadt med tibetiskan och står f. ö. i
stort anseende i Central-Asien, emedan det varit
användt vid affattningar af äldre buddistiska
skrifter. De lyda under den kinesiske guvernören i
Sining-fu (Kansu), men äro f. ö. själfständiga som
tibetanerna. Jfr Prževalskij, "Mongolia. The Tangout
country etc." (1876), S. Hedin, "En färd genom
Asien 1893—97", II (1898) och "Genom Asiens öknar"
(1899) samt hans öfv. "General Prschevalskijs
forskningsresor" (1891).
K. F. J.

Tangye [tä’ȵgi], sir Richard, brittisk
fabriksidkare, f. 24 nov. 1833 i Illogan, d. 14
okt. 1906, son till en farmare, blef efter åtnjuten
skolundervisning lärare, men kom sedan i tjänst i en
mindre ingenjörsfirma, där han jämte två bröder fick
tillfälle att utbilda sig i ingenjörsfacket. 1856
började T. egen affärsrörelse och grundlade sedermera
jämte bröderna en lergodsfabrik. Firman utvecklades
hastigt och byggde 1858 maskinverkstäder; affären
fick småningom stor omfattning och öfvergick till
bolag. Bland dess tillverkningar märkas hydrauliska
domkrafter, differentialblock samt olika slag af
kraftmaskiner, hydrauliska såväl som gas-, ång-
och oljedrifna. T. lär ha varit den förste, som i
England införde det system med half arbetsdag på
lördagar, som sedermera fått allmän tillämpning inom
industriföretag äfven på kontinenten. T. adlades 1894.
Fmn.

Tanha, ind. myt. Se Rati.

Tanhuser. Se Tannhäuser.

Tanis (egypt. Zan l. Tan, hebr. Zoan, arab. San), en
i nordöstra Nildeltat vid den efter staden kallade
tanitiska Nilmynningen belägen fornegyptisk stad,
hvars först af Mariette 1860 upptäckta, därefter af
Flinders Petrie 1883—84 närmare undersökta ruiner
ligga vid nuv. fiskarbyn San el-Haga nära södra
stranden af Mensalesjön. Staden fanns redan under 6:e
dynastien (omkr. midten af 3:e årtusendet f. Kr.) och
blef omkr. 2100 f. Kr. de semitiske Hyksoskonungarnas
residens och senare residens för de store härskarna af
19:e dynastien. Ramses II byggde i T. ett stort tempel
åt krigsguden Set, i hvars ruiner icke mindre än 14
obelisker funnits. T. var före Alexandrias anläggning
säkerligen Egyptens största handelsstad. Jfr Petrie,
"Tanis" (1885—88).

Tanist. Se Klan, sp. 199.

Tanjore [tändjå’ə], Tandjur. 1. Distrikt i
Brittiska Indien, presidentskapet Madras, omfattar
en del af Karnatik, nämligen Kaveris ytterst bördiga
deltaland, en af de tätast befolkade trakter i Indien,
kallad "södra Indiens trädgård". 9,653 kvkm. 2,362,689
inv. (1911), de fleste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free