- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
429-430

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tanjore - Tank

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bramaner, som tala tamil. Knappast någon del af
Indien eger så många tempel som T., många af mycket
hög ålder och storartad arkitektur. T. var den
trakt af Indien, där protestantiska missioner först
inrättades, och har nu näst Tinnevelli de flesta
sådana. Redan 1706 sände Fredrik IV i Danmark tyska
missionärer dit, och dessas stationer öfvertogos
1841 af Leipzig-missionen; den engelska missionen
började 1778 med Kr. F. Schwartz, den katolska hade
börjat redan i förra hälften af 1600-talet. T. bildade
sedan 1674 ett särskildt marattfurstendöme ända till
1799, då landet med undantag af hufvudstaden jämte
närmaste omnejd afträddes till Ostindiska kompaniet,
som till fursten afstod 1/5 af nettoinkomsterna af
landet. Vid fursteättens utslocknande, 1855, blef
T. fullständigt brittiskt territorium. Inom distriktet
ligger franska kolonien Karikal. — 2. Hufvudstad i
nämnda distrikt, vid Kaveris största mynningsarm,
75 km. från hafvet. 60,341 inv. (1911). Såsom en
gammal hindudynastis sista residensstad och i alla
tider en af de politiska, litterära och religiösa
samlingspunkterna i södra Indien är staden rik
på intressanta minnen. Ett af dess tempel, från
1000-talet, men synnerligen väl bibehållet, anses vara
det vackraste i Indien. Befolkningen är känd för sina
artistiska tillverkningar, företrädesvis af mattor,
juvelerararbeten samt drifna arbeten.

Tank, plur. tankar (eng. tank, plur. tanks). 1. (Af,
som det synes, dels indiskt, dels portugisiskt
ursprung: ind. tankh, vattenreservoar, port. tanque,
damm), a. Behållare (murad, af järn eller af stål),
afsedd för förvaring af vätska. Jfr Cistern. —
b. Skpsb. På fartyg befintliga större tankar äro
vanligen s. k. fasta tankar, utgörande en del af
skrofvet (som regel belägen i dubbelbotten) samt
begränsade af lång- och tvärskeppsspant; de afses
för vattenballast, flytande bränsle och flytande
last. Äfven förekomma för flytande last afsedda, i
fartyget ej fast inbyggda tankar, som installeras
i lastrummen. Dessutom användas ombord smärre
tankar l. cisterner för dricksvatten, smörjolja
m m. Vattenballast-, bränsle- och lasttankar äro
medelst rörsystem förbundna med pumpar för fyllning
och länsning. — Expansionstank kallas en mindre tank,
belägen ofvanför en stor lasttank och afsedd att vid
temperaturhöjning mottaga den del af vätskan, som
ej rymmes i den stora tanken. Jfr Ballast 1. Om pik-
l. trimtank se Piktank; om sidotank och slingertank
se dessa ord. — 2. (I denna bet., enligt uppgift,
efter namnet på uppfinnaren, Tank) En i England
under Världskriget konstruerad stridsbil, hvars mest
karakteristiska drag är, att den ej löper på hjul,
utan på omkr. 4—5 dm. breda, med kugghjul drifna
kedjeband, ett på hvardera sidan af tanken. På de
äldre konstruktionerna fanns därjämte framtill eller
baktill ett stödhjul, hvilket numera är borttaget. Vid
senare konstruktioner omsluta kedjebanden helt tankens
båda sidor, hvilka ha i det närmaste romboidisk
form med afrundade hörn (se fig. 1 o. 2). Genom
kedjebandens långsträckta anliggningsyta mot marken
sättes tanken i stånd att röra sig i mycket ojämn
terräng samt t. o. m. att passera
öfver grafvar, bröstvärn, stenmurar e. d. Det är just
denna egenskap, som gjort den till ett så värdefullt
krigsredskap. De i början använda tankarna voro
mycket stora och tunga, längd omkr. 9 m., bredd 3 m.,
höjd 2,5 m. och vikt 28—30 ton. De hade i regel en
motorstyrka på 100 hkr och
uppnådde därmed på jämn mark en hastighet af omkr. 5
km. i timmen. Sedermera har en sträfvan gjort sig
gällande att göra fordonen lättare, samtidigt med att
deras hastighet och manöverförmåga ökats. Tankarna äro
starkt pansrade och vid de större typerna bestyckade
med ett flertal, stundom ända till 5 lättare kanoner
af 37—57 mm. kaliber eller ock med ett mindre
antal kanoner jämte kulsprutor. Besättningen utgör
vid sådana tankar vanligen 8—10 man. De nyare och
mindre typerna synas föra endast 1 lätt kanon och
ha en besättning af omkr. 3 man. Fordonets styrning
åstadkommes därigenom, att olika hastighet ges åt
kedjebanden eller att det ena helt frånkopplas. I
sistnämnda fall kan vändning ega rum nära nog på
stället — Idén till detta slags fordon hade framkommit
redan före kriget. 1913 gjorde en amerikansk
firma ansträngningar att i Sverige införa en för
landtbruksändamål afsedd traktor, baserad på samma
princip. Uppfinnaren kallade sin maskin Caterpillar
(larv) med tanke på larvens förmåga att resa sig på
bakkroppen och därefter med främre delen taga fäste
på andra sidan af den fördjupning i marken han vill
taga sig öfver. Uppfinningen har visat sig synnerligen
lämplig för alla slags traktorer, som äro afsedda vare
sig att röra sig i terräng eller att draga mycket
tunga laster å vägar. Caterpillarsystemet medför
nämligen förutom ofvannämnda fördelar äfven två
andra, som
illustration placeholder
Fig. 1 o. 2. Engelska tankar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free