- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
439-440

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tannery, Paul - Tannhäuser - Tannigen - Tannilin - Tannin - Tanninpreparat - Tannismut - Tannoform - Tannström, Nils Magnus af - Tannu-ola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Recherches sur l’histoire de l’astronomie ancienne (1893), samt
utgaf flera äldre matematikers verk, såsom Diofantos’
(på lat., Leipzig 1893—95) och, på uppdrag af
kultusministeriet, Fermats (1891—96) samt Cartesius’
(I, tills. med Ch. Adam, 1898—99).

Tannhäuser [-höjser] l. Tanhuser.
1. Hufvudpersonen i en tysk medeltidssaga,
en riddare, som på sina irrfärder, åtföljd af den
trogne Eckart (se denne), kommer till Venusberget,
i hvilket fru Venus (den antika kärleksgudinnan,
som för medeltidens uppfattning blifvit ett ondt
väsen) håller hof. Sedan T. hos henne länge lefvat i
njutning och vällust, anfäktas han af ånger, beger
sig ut i solljuset och vallfärdar till Rom för att
genom bikt och botöfning söka räddning för sin själ
(emellertid har han måst lofva att, ifall förlåtelsen
vägras, återvända till fru Venus). Påfven, som vid
hans ankomst håller en staf i handen, säger, att
förr skall denna grönska, än T. får Guds nåd. Med
förtviflan i hjärtat drager då T. dädan och ingår
ånyo i Venusberget; men efter tre dagar skjuta gröna
knoppar från påfvens staf, och han låter efterspana
T. i alla länder, dock förgäfves. — T.-sagan var känd
i Italien ganska tidigt; där kallades Venusberget,
som var förlagdt till närheten af staden Norcia,
Sibyllans berg, och T:s namn finnes icke. Denna
saga är poetiskt behandlad bl. a. af Tieck (1799),
E. Grisebach (1869 och 1875), J. Wolff (1881),
H. Heinz Ewers (1901) och P. Eberhardt (1911) samt
utgör ämnet för en berömd opera af Richard Wagner,
hvilken dock sammansmälter T. med Heinrich von
Ofterdingen. Litt.: se nedan. — 2. Minnesångare
från Salzburg eller Bajern, som lefde omkr. midten
af 1200-talet, var riddare, förde ett lustigt,
äfventyrligt lefverne och skref liffulla dansvisor,
i hvilka han skildrar bondelifvet och landtlig
älskog. Möjligt är, att denne T. själf dragits in
i folkdiktningen och flätats in i en myt (se T. 1),
som något påminde om hans personlighet. Jfr Grässe,
"Die sage vom ritter T." (1846; 2:a uppl. 1861),
E. Elster, "T. in geschichte, sage und dichtung"
(1908), och V. Junk, "T. in sage und dichtung"
(1911), samt V. Söderhielm i "Ord och bild", 1898.

Tannigen, farm. Se Tanninpreparat.

Tannilin, estniska namnet på Reval.

Tannin, Tanninum (nlat. tanninum, garfämne,
af ty. tanne, gran, i fnhty. äfven ek), farm. med. Se
Galläpplegarfsyra, sp. 648.

Tanninpreparat, farm. med., ha framställts för att
möjliggöra garfsyrans användning som adstringerande
medel för vissa särskilda ändamål, för hvilka
garfsyran själf är mindre lämplig. Af sådana preparat
ha två upptagits i Sv. farmakopén, nämligen tannalbin
och tannoform. Tannalbin utgör en förening mellan
garfsyra och ägghvita (tanninalbuminat), som
genom särskild preparation (uppvärmning) blifvit
relativt motståndskraftig mot magsaft, men däremot
sönderdelas af pankreassaft i tarmen, hvarvid garfsyra
åter småningom frigöres och verkar adstringerande;
medlet passerar sålunda i regel magsäcken, utan
att där lösas eller utöfva någon verkan, hvilket är
fördelaktigt. Tannalbinet är ett blekgult, smaklöst,
olösligt pulver. Det ges invärtes vid diarré, 1 gr.
i dosen intill 6—8 gr. på dagen. Tannoform är
en förbindelse ("kondensationsprodukt") mellan
tannin och formaldehyd (se d. o.), ett ljust
grårödt (chokoladfärgadt), olösligt pulver,
som används invärtes mot diarré, 1/2—1 gr. i
dosen 3 gånger om dagen, äfven som ströpulver
eller i salfva vid behandling af illaluktande
sår o. d. Utom adstringering genom garfsyran afser
tannoformen att verka antiseptiskt genom att frigöra
formaldehyd. Utom nu nämnda tanninpreparat märkas:
Tannigen, förbindelse mellan ättiksyra och tannin
(diacetyltannin), ett ljust gulgrått, olösligt
pulver, afsedt för samma ändamål som tannalbin,
numera mest undanträngdt af detta; tannismut,
förening mellan garfsyra och vismut (bitannas
bismuticus), ges mot diarré i dos af 1/2 gr. flera
gånger dagligen; tannokoll, förening mellan tannin
och lim, gråhvitt, svårlösligt pulver, ges invärtes
som föregående, dos 1 gr.; tannopin l. tannon,
förening mellan tannin och hexametylentetramin
(se d. o.), ett brunt, svårlösligt pulver, ges
invärtes mot diarré, tyfus m. m. i dos af 1/2—1 gr. —
afser att verka antiseptiskt genom att i likhet med
tannoform i tarmen afskilja formaldehyd; tannosal,
förbindelse mellan tannin och kreosot (se d. o.),
afsedt för tuberkulosbehandling, dos 1/2—1 gr. 3 ggr
om dagen o. s. v.
C. G. S.

Tannismut, farm. Se Tanninpreparat.

Tannoform, Tannokoll, Tannon [-nån], Tannopin,
Tannosal, farm. Se Tanninpreparat.

Tannström, Nils Magnus af, lärd, f. 1 dec. 1777
på Frösön i Jämtland, d. 27 maj 1842 i Stockholm,
blef student i Uppsala 1794 och filos. magister
med hedersrum 1803 samt egnade sig sedan åt
skolundervisning. Ryktet om hans gåfvor i detta
afseende föranledde, att han kallades till Petersburg
som lärare för excellensen Stedingks son. 1808
återvände han till Sverige med sin elev och blef 1812,
med professors titel, prins Oskars lärare. Han erhöll
1815 kansliråds fullmakt och adlades 1817 (han hette
förut blott T.). Då prins Oskar blef kansler för de
båda universiteten, handhades ärendena mestadels af
T., som 1829 officiellt blef kanslerssekreterare för
Lunds universitet, hvilken befattning han innehade
till sin död. T. var led. af Vitt. hist. och
ant. akad. samt af Vet. akad. (1827). På
universitetsangelägenheterna utöfvade han i det hela
ett ganska hälsosamt inflytande, ehuru känd för att
vilja draga ut på tiden med ärendenas afgörande.
-rn.*

Tannu-ola l. Tangnu, en omkr. 550 km. lång bergskedja
i nordvästra Mongoliet, skiljer Kobdoplatån i s. från
öfre Jeniseis (Ulu-kems) vattenområde. Börjande
något ö. om föreningen af bergskedjorna Sailjugem och
Saganska bergen, n. om sjön Urju-nor, ungefär under
50° 30′ n. br. och 89° ö. lgd, sträcker den sig i
östnordöstlig riktning n. om sjöarna Urju och Ubsa
och får sedan en riktning något mot s. ö. och slutar
nära Selengas biflod Telgir-morin. I förhållande till
Kobdoplatån (700—800 m.) synes T. ej hög, men är dock
flerstädes närmare 3,000 m., med flera partier öfver
snögränsen. Bergarterna äro hufvudsakligen paleozoiska
skiffrar och kalksten jämte granit och porfyr. Den
rika nederbörden ger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free