- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
445-446

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tantra - Tantura - Tanuatamon - Tanucci, Bernardo - Tanuch - Tanum - Tanzimat - Tao - Tao - Taodeni (Taoudeni) - Taoism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gudomar, vidare offer, böner, hymner, trollformler
samt afhandlingar om astronomi, astrologi, kronologi,
medicin och naturfilosofi. Tantravetenskapen studeras
vid de tibetanska högskolorna i förbindelse med de
filosofisk-metafysiska. Jfr Wurm, "Geschichte der
indischen religion" (1874), Hopkins, "The religions
of India" (1895), Kern, "Manual of indian buddhism"
(i Bühlers "Grundriss der indoarischen philologie",
III, 8, 1896, där äfven annan litteratur nämnes),
och Waddell, "The buddhism of Tibet" (1895).
K. F. J.

Tantura, by. Se Dor, sp. 735.

Tanuatamon, fornegyptisk konung. Se Egypten, sp. 1483.

Tanucci [tano’tji], Bernardo, italiensk statsman,
f. 1698 i ett fattigt hem i Toscana, d. 1783,
gjorde sig tidigast bemärkt som professor i juridik
vid universitetet i Pisa. Då Karl VII 1735 besteg
Neapels tron, kallades T. till justitieminister. Han
genomförde i denna egenskap en del reformer; däremot
finnas ej tillräckliga skäl för den förut gängse
uppfattningen, att han varit den ledande själen
äfven i det öfriga reformarbete, som egde rum under
Karl VII:s tid. 1755 blef T. utrikesminister, och
då Karl 1759 efterträddes af sin son Ferdinand IV,
sattes han i spetsen för förmyndarregeringen. Ännu
sedan konungen 1767 blifvit myndig, behöll han sitt
inflytande. S. å. utdref T. efter Spaniens exempel
jesuiterna ur Neapel. I hela sin politiska verksamhet
var han f. ö. en typisk målsman för upplysningstidens
idéer. Drottning Karolina, hvars giftermål med
Ferdinand (1768) T. främjat, trängde efter hand den
förut allsmäktige ministern tillbaka. Slutligen blef
han i onåd afskedad (1777).
N. H—tz.

Tanuch, släkt. Se Druser.

Tanum. 1. Härad i Göteborgs och Bohus län, ingår i
Kville, Tanums och Bullarens härads tingslag och
i Norrvikens domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Tanum och Lur. 35,220 har. 8,495
inv. (1917). — 2. Socken i Göteborgs och Bohus
län, Tanums härad. 24,720 har. 6,518 inv. (1917),
hvaraf 3,027 inv. å Gräbbestads "kyrkoområde",
omfattande bl. a. Gräbbestads municipalsamhälle med
874 inv. T. bildar med Lur ett pastorat i Göteborgs
stift, Vikornas norra kontrakt. Socknen är sedan
gammalt känd för sin rikedom på hällristningar (se
d. o.). — 3. Kronopark i Uddevalla revir, Västra
öfverjägmästardistriktet, Göteborgs och Bohus län,
har bildats genom inköp enl. k. br. 2 sept. 1892 af
vissa delar af hemmanen Kynnestorp, Säbbskind, Solhem
och Soltorp i Tanums och Kvillinge socknar. Därtill
ha sedan lagts delar af utmarksområdena
till kronoegendomarna Båleröd (24 mars 1905),
Askjeröd (7 april 1905), Ön (16 mars 1906),
Öfre Ljungby (1913), Södra Oxtorp (27 dec. 1915)
och Lilla Anrås (19 jan. 1917). 766 har (1915).
3. S—r.

Tanzimat, arab. (plur. af tanzim, "anordning",
"organisation"), betyder i turkiskan politiska
och borgerliga "förordningar" af högre och högsta
myndigheter. I västerländsk litteratur betecknas med
ordet vanligen de viktiga administrativa reformer, som
utlofvades i hatt-i-scherifen ("Nådiga skrifvelsen"),
daterad Gülchané 1839 (jfr Turkiet. Historia).
H. A.*

Tao i kinesiska ortnamn betyder ö.

Tao, ett i kinesisk filosofi och religion härskande
grundbegrepp, betyder urspr. "väg" och betecknar
särskildt himmelens väg, årets förlopp, världens
kretslopp tänkt som en himmelens vilja, hvilken
det är människans plikt att lyda blindt och ödmjukt
underkasta sig. Skulle hennes handlingar kollidera
med detta allsmäktiga tao, kommer ovillkorligen en
konflikt att uppstå, i hvilken hon som den ofantligt
mycket svagare parten oundvikligen måste duka
under. Som världsprincip klyfves tao i två principer
eller naturkrafter, som genomtränga hela tillvaron:
Yin och Yang. Yin motsvarar jorden, som är kall och
mörk, och Yang himmelen, som är varm och lysande;
de äro resp. det kvinnliga och det manliga i Kosmos’
själ. "Människan är en produkt af Himmelens och
Jordens verksamhet, af föreningen af Yang och Yin,
hon består af de fem elementens finaste andedräkt"
(Li-ki). Människans moraliska uppgift är att
i sig låta den ljuse Yang segra öfver den mörke
Yin. Detta sker genom lydnad mot tao eller rättare
konformitet med tao, och detta ord blir således
uttryck för den högsta moraliska plikten, den rätta
vandeln. Dessa föreställningar äro gemensamma
för de olika kinesiska systemen och genomtränga
det officiella bland dessa, konfucianismen. En
särskild karaktär har tao emellertid i det system,
som efter tao fått namnet taoismen, hvilken funnit
sitt klassiska uttryck i filosofen Lao-tses (se denne)
skrift Tao-te-king ("boken om Tao-vandeln"). I denna
uppfattas tao panteistiskt som en mystisk naturmakt af
öfverpersonlig art, en funktion, som genomtränger och
behärskar allt, fastän den är stilla och anspråkslös,
ja passiv. "Tao verkar utan att handla", liksom
"vattnet öfvervinner allt utan att handla" och
"solen ger lif åt alla ting utan att befalla". Denna
filosofi, som innebär en radikal protest mot det
kinesiska administrationssystemet, resulterar i
en egendomlig passiv och känslig moralitet, hvars
grundsats är, att "det mjuka öfvervinner det hårda"
och "det svaga det starka" och därför anbefaller
en universell godhet, mildhet och ödmjukhet som den
högsta dygden. "Mot dem, som äro goda mot mig, är jag
god; mot dem, som äro onda mot mig, är jag också god;
således bli alla goda". — I sin nuv. populära form
är taoismen, som är en i den kinesiska kättarlagen
principiellt förbjuden sekt, degenererad till
vidskeplig mystik och magi, där tao betraktas och
behandlas som en trollkraft. Se De Groot, "The
religion of the Chinese" (1910) och "Religion in
China; universism" (1912), Mose Chiu, "Kritische
betrachtung über Lau-tze und seine lehre" (1911),
N. Söderblom, "Ur religionernas historia" (1915,
s. 9—24), och Edv. Lehmann, "Stället och vägen" (1917,
s. 134—153).
Edv. Lehmann.

Taodeni (Taoudeni), stad i västra Sahara, vid
karavanvägen mellan Timbuktu och Marokko. Den ligger
n. ö. om det stora område, som på kartorna betecknas
med namnet ed-Djouf, och omges af reg (hård sand)
med dyner samt har hvarken palmer eller trädgårdar,
men har god tillgång på vatten. T. har sin största
betydelse genom sina saltgrufvor, som förse hela
västra Sahara med salt. Folkmängden uppges till
omkr. 4,000.

Taoism. Se Tao.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free