- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
453-454

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tapheden - Taphrina - Tapia, Eugenio - Tapiau - Tapinoma - Tapio - Tapio-Szent-Marton - Tapir - Tapirbark - Tapisseri - Tapissière

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

holsteinske grefven Gert 7 okt. 1334; den är i nyaste tid
nästan h. o. h. uppodlad.
E. Ebg.

Taphrina Fr., Blåssvamp, bot., svampsläkte utgörande
typen för fam. Exoascaceæ bland askomyceterna. Alla
arterna äro parasiter, i synnerhet på träd och buskar
af hängeväxter, lönnar och prunoidéer. Asci bildas
direkt af myceliet, som utbreder sig i bladen eller
frukterna mellan kutikulan och epidermiscellernas
ytterväggar. Svampen åstadkommer deformationer af
olika slag, såsom häxkvastbildning (se Häxkvast),
buckling eller krusning af bladen (Se Krussjuka)
eller uppsvällning af frukterna,
t. ex. hos plommon, s. k. plommonpungar.
G. L—m.

Tapia, Eugenio, spansk författare, f. 1776
i Avila, d. 1860 i Madrid, verkade en tid som
advokat och tidningsman, var 1810—20 redaktör
af regeringens tidning "La Gaceta", blef 1821
deputerad, men landsförvisades 1824 jämte andra
liberaler. Vid sin återkomst till fäderneslandet blef
T. öfverdirektör för undervisningsväsendet, invaldes
i Spanska akad. och var 1843—47 öfverbibliotekarie
vid Nationalbiblioteket. T. begagnade flera
pseudonymer. Så publicerade han under pseudonymen El
licenciado Machuca
Ensagos satíricos en prosa y verso
(1820) och under pseud. Don Valentín del Mazo y Correa
La bruja, el duende y la inquisición (1837),
ett romantisk-burleskt skaldestycke. Vidare att nämna
äro Poesías líricas, satíricas y dramáticas (1821),
tragedierna Agamemnón och Cosroas y Siroe, dramerna
La Acelina, La madrastra, La soltera suspicaz, El
hijo predilecto
och Idomeneo. T:s förtjänstfullaste
arbete anses vara Historia de la civilización
Española desde la invación de los árabes hasta la
época presente
(4 bd, 1840). T. är intagen i Spanska
akad:s "Catálogo de autoridades de la lengua". Se
Rivadeneiras "Biblioteca de autores españoles", bd 67.
Ad. H—n.

Tapiau, stad i preussiska reg.-omr. Königsberg
(Ostpreussen), vid järnvägen Königsberg—Eydtkuhnen
och Pregel, som där utsänder Deime till Kurisches
haff. 5,986 inv. (1910). Liflig industri och
handel. Tyska ordens 1351 uppförda slott, där
ordens siste högmästare och den förste hertigen
af Preussen, Albrekt af Brandenburg, dog (1568),
är nu förbättringsanstalt.

Tapinoma, zool. Se Dolichoderinæ.

Tapio [ta’piå], finsk myt., skogs- och jaktgud i
de finska runorna, synes vara en personifikation af
skogen. Namnet är af oviss härledning.
K. B. W.

Tapiocca, Tapioka. Se Manihot, sp. 772.

Tápió-Szent-Márton [tā’piå-sänt-mārtån]. Se
Szent-Márton.

Tapir, Tapirus, zool., ett till ordn. Perissodactyla
(se Ungulata) hörande däggdjurssläkte, som
skiljer sig från öfriga till denna ordning hörande
djur genom förekomsten af fyra med hofvar försedda
tår å fram- och tre å bakfötterna, genom sin till
en kort, rörlig snabel förlängda nos samt genom
tandsystemets beskaffenhet: sex framtänder ofvan
och nedan, hörntänder samt sju kindtänder i öfver-
och sex i underkäken, hvilka kindtänder alla till
formen öfverensstämma med hvarandra. I öfrigt utmärkas
tapirerna genom jämförelsevis ringa storlek — hos
ingen art öfverstiger kroppens längd 2,6 m. eller
höjd 1,7 m. —, genom långdragen kropp, aflångt hufvud och
kort svans. Man känner fem arter, af hvilka en
förekommer i södra Asien, de öfriga i Central-
och Syd-Amerika. Släktet uppträder redan
under miocenperioden i Europa och har sedan
denna tid ej undergått några anmärkningsvärda
förändringar. Tapirerna äro fredliga växtätare, som
vistas i de på vattendrag och kärr rika delarna af
urskogarna, där de uttrampa gångstigar åt sig. De äro
i rörelse företrädesvis om natten. Mycket rädda, fly
de i allmänhet för hvarje fiende och störta i vattnet,
där de simma och dyka med stor skicklighet. Liksom
flodhästen går tapiren gärna omkring på bottnen under
vattnet. Honan föder en eller två ungar, hvilka liksom
vildsvinens äro randiga. Alla tapirarterna jagas för
köttets och hudens skull. De bäst kända arterna äro
schabraktapiren, T. indicus, som har tät och svart
hårbeklädnad, med en schabrakformig, hvitaktig fläck
öfver rygg och sidor, samt förekommer i Öst-Asien
från Tenasserim och Malakka till Sumatra och Borneo,
och amerikanska tapiren, T. americanus (se fig.), hvars hårbeklädnad
är mörkt gråbrun och från nacken till skulderbladet
förlänger sig till en kort, styf man. Den amerikanska
tapiren förekommer i större delen af Syd-Amerika. Den
förföljes lika ifrigt af de stora kattarterna,
jaguaren och puman, som af människan. Den trifs
godt i Europas zoologiska trädgårdar. — Redan
under oligocenperioden uppträdde släktets stamfader
(Protapirus) i Europa.
L—e.
illustration placeholder


Tapirbark, farm. Se Drimys och Malambobark.

Tapisseri (fr. tapisserie, af tapis, matta, duk),
en gemensam benämning på mattor, väggbonader, dukar,
möbelbeklädnader, prydda medelst för hand antingen
genom väfning (flätning) eller genom broderi utförda
ornament och figurer, således haute-lisse- och
basse-lisse-väfnader, gobelänger, smyrnamattor,
broderade dukar o. d. — I äldre svenska återgafs
ordet folketymologiskt med tapetseri,
hvaraf ännu benämningen tapetserare på den, som
uppsätter eller på sin behöriga plats anbringar detta
slags föremål (vanliga tapeter däremot uppsättas
af handtverksmålaren). — I den nyare svenskan har
ordet tapisseri erhållit den speciella betydelsen af
broderi på stramalj medelst korsstyng, det enklaste
och lättaste af alla hithörande arbetssätt.

Tapissière [-iǟr], fr., ett slags stor, helöppen vagn
med bänkar och tak, mycket bruklig som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free