Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tarabulus - Tarafa - Taragarh - Tarahumarer - Tarai - Tarakanova, Augusta Timofejevna - Tarald - Taranaki - Taranger, Absalon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Omkr. 8,000 inv. T. hette i forntiden Tripolis och
var en milesisk koloni. -—2. Städer i Syrien och
Afrika. Se Tripolis.
Tárafa (eg. ‘Amr ibn el-‘Abd el-Bekri) var
en af de sju arabiske, för-islamitiske skalder,
hvilkas till oss komna sånger bilda det ryktbara
verket Mu‘allakat (se d. o.). T. lefde i midten af
500-talet. Om hans lefnad vet man i öfrigt föga. Redan
i sin första mannaålder blef han, på befallning af
konungen af Hira, efter gräsliga stympningar lefvande
begrafven.
(K. V. Z.)
Taragarh [tārə̄gā’ə], bergfäste i Indien,
prov. Ajmere-Mervara, på en brant klippa i
Aravali-bergen, öfvergafs som fäste 1832 och används
sedan 1860 som sundhetsstation. Ett muhammedanskt
helgons graf ditlockar en mängd pilgrimer. Vid foten
af berget ligga staden Ajmere, ett Akbars palats
(nu tyghus) samt ett af Jahangir uppfördt.
Tarahumarer, indianfolk. Se Indianer, sp. 497 och
fig. å sp. 498, och K. V. Hartman, "Indianer i
nordvestra Mexiko" (i "Ymer", 1895).
Tarai l. Terai ("fuktigt land") kallas den
nedanför Himalayas lägre kedjor i norra Indien belägna
sumpiga djungel, som sträcker sig från floden Jumna
i v. till Brahmaputra i ö., ehuru namnet officiellt
är begränsadt till en del af Nainital-distriktet i
United provinces. Marken består af ogenomtränglig
lera och skäres af otaliga, från bergen kommande
vattendrag, som sipprat genom den högre upp liggande
skogstrakten Bhabars porösa grus- och sandlager och
bryta fram som källor vid tarais öfre gräns. Tarai äro
öfverallt fuktiga och osunda samt bebos af stammar,
som synas immuna mot malaria, och äro ett tillhåll
för elefanter, tigrar, leoparder, björnar och andra
vilda djur.
Tarakanova [-åva], Augusta Timofejevna, rysk
furstinna, f. 1744, d. 1810, dotter till ryska
kejsarinnan Elisabet i hennes morganatiska äktenskap
med A. G. Razumovskij (se d. o. 1), erhöll namnet
T. efter en gammal rysk hofmannasläkt Tarakanov
och bortfördes på Katarina II:s befallning till
utlandet för att ej vara i vägen för dennas dynastiska
planer. 1785 återhämtades hon till Ryssland och
inspärrades under namnet Dositea i Ivanovska
klostret i Moskva. Först efter Katarina II:s död
(1796) lindrades den stränga isolering hon där var
underkastad. — Hennes namn antogs af en äfventyrlig
svindlerska, f. senast 1750 i Tyskland, hvilken var
af slavisk eller grekisk-orientalisk börd. Denna falska
furstinna T. utgaf sig först för att vara dotter till
en turkisk sultan eller persisk schah, bar tid efter
annan en mängd antagna namn (Betty von Oberstein,
grefvinnan Pinneberg, sultaninnan Ali-Ehmed,
prinsessan af Asov m. fl.) och lyckades genom
förespeglingar om ett rikt arf aflocka sina älskare i
Berlin, London, Gent och Paris stora penningsummor. På
1770-talet lade hon särskildt an på polska emigranter
i Paris och uppträdde därvid under namnet furstinnan
T. som rysk tronpretendent. Bl. a. blef hon 1774
intimt lierad med furst Karel Stanisław Radziwiłł
(se d. o., sp. 899) och anträdde med honom en
resa från Venezia till Konstantinopel för att
söka hindra afslutandet af fred mellan Turkiet och
Ryssland. Förbindelsen upplöstes dock under färden i Ragusa, och hon bodde
därpå en tid i Italien. Katarina II uppdrog åt Aleksej
Orlov (se d. o. 2) att med list eller våld öfverföra
henne till Ryssland; hon narrades ombord på ett ryskt
örlogsfartyg och fördes till Kronstadt, hvarefter
hon hölls fängslad i en af Peter-Paulsfästningens
underjordiska celler. En mot henne anställd rättegång
ledde ej till klarhet om hennes börd, och hon afled
i fängelset af lungsot 15 dec. 1775. Folkfantasien
och den romantiska historieskrifningen togo senare
hand om hennes mystiska öden, och särskildt blef
sägnen om att hon skulle ha omkommit i cellen vid en
Neva-öfversvämning mycket spridd (denna öfversvämning
timade dock först 1777, två år efter hennes
död). Beundrad är K. D. Flavitskijs (se d. o.) stora,
i Tretiakovgalleriet i Moskva förvarade målning (1864)
med denna diktade händelse som motiv. Hon är äfven
hjältinnan i G. P. Danilevskijs roman Furstinnan
Tarakanova (1883). Klarhet om hennes äfventyrliga
öden har först bragts genom ett arbete af E. Luninski.
V. S—g.
Tarald, bot. Se Silene.
Taranaki, ett annat namn på vulkanen Egmont (se d. o. 2).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
