- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
491-492

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tarquinii - Tarquinius, Lucius T. Priscus - Tarquinius, Lucius T. Superbus - Tarquitius - Tarragona

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förbindelser med Korint. Efter allt hvad man kan
finna, röjde sig i konstens alster (vaser m. m.)
spår af hellenisk inverkan. Ruiner finnas på
höjden Tarchino och i dess närhet en intressant
grafstad. Jfr Corneto Tarquinia.
R. Tdh.*

Tarquinius. 1. Lucius T. Priscus ("den
äldre") var enligt traditionen Roms femte konung.
Han skall ha varit son af korintiern Demaratos,
hvilken, fördrifven från sin hemort, bosatt sig i
Tarquinii. T. ingick giftermål med den förnäma
och för sina insikter i den etruskiska spådomskonsten
berömda Tanaquil, som, drifven af
ärelystnad, förmådde honom att utvandra till
Rom för att där vinna en mera lysande ställning.
I Rom blef T. förtrogen med konung Ancus
Martius, som slutligen satte honom till förmyndare
för sina söner. T. tillvällade sig emellertid
själf konungamakten och utöfvade den med klokhet
och kraft. Han förde framgångsrikt krig med
latinerna, inrättade i Rom de s. k. stora
festspelen och lät i staden anlägga nödiga
afloppsledningar (cloaca maxima) och uppföra byggnader,
t. ex. Circus och det kapitolinska Juppiterstemplet,
som skulle göra Rom värdigt att bli
hufvudstaden i Latium. Med T. började nämligen den
romerska konungatidens eröfrings- och storpolitik,
sedan fullföljd af hans måg och son. T. skall ha
fördubblat senaten och ridderskapet genom att
upptaga nya släkter. Efter en regering af 38 år
skall han ha blifvit mördad på tillskyndan af sin
företrädare Ancus’ söner. Vid hans namn har
knutits begynnelsen till Roms hegemoni i Latium
och måhända äfven någon förbindelse med
Grekland, men om kronologi och händelseföljd vet
man intet med säkerhet. — 2. Lucius T.
Superbus
("tyrannen") var enligt den
vanliga sagouppgiften den föregåendes son. Servius
Tullius, som efter sin svärfader, den äldre Tarquinius,
uppsteg på tronen, sökte afvända sina två
svågrars missnöje genom att bortgifta dem med
sina båda döttrar, men den ena af dessa blef
konungahusets onda ande. Hon eggade sin man,
T. d. y., att stämpla mot konungen och till sist
låta mörda honom. T. regerade därefter visserligen
med klokhet och kraft, men hänsynslöst. I
det yttre fortsatte han faderns verk och underlade
Rom en stor del af Latium; staden bebyggde och
förskönade han ytterligare samt besegrade volsker
och sabiner. F. ö. ville han bryta senatens makt
och uppträdde som en grekisk våldskonung.
Härigenom framkallade han ett missnöje, som bröt
ut i revolution. Genom Brutus och andra fördrefs
han 509 f. Kr. från Rom närmast med anledning
af hans son Sextus’ våldsdåd mot Tarquinius
Collatinus
’ maka, Lucretia (se denna), bosatte
sig i Cære och påstås ha sökt återvinna tronen
med hjälp af den mäktige konung Porsena i
Etrurien (se Porsena). Sagorna låta T. jämte
hans måg, Octavius Mamilius i Tusculum, kämpa
mot romarna vid Regillus (499 eller 496 f. Kr.).
Efter sitt nederlag skall han ha flytt till tyrannen
Aristodemos i Kyme (Cumæ). Af den tarquiniska
släkten fick endast den ofvannämnde T. Collatinus
stanna i Rom, där han jämte Brutus valdes att
leda den nya fristaten. Äfven han gick dock
sedermera i landsflykt, emedan folket hyste
misstroende till honom på grund af hans börd.
Huruvida familjen Tarcna (Tarchna), hvars
begrafningsplatser man upptäckt i Cære, är densamma
som Tarquiniernas, torde vara ovisst.
R. Tdh.*

Tarquitius, gammal romersk patricisk släkt, som
skulle ha antagit detta namn i st. f. det opopulära
Tarquinius. Ryktbarast af släkten är T.
Priscus
, som mot slutet af den republikanska
tiden från etruskiskan öfversatte ett verk om
haruspicinen, som han kallade Ostentarium, och
äfven försökte sig på att behandla denna s. k.
disciplina etrusca. Macrobius (se d. o.) har åt
eftervärlden förvarat en hel del utdrag.
J. C.

Tarragona [-gå’na]. 1. Provins i nordöstra
Spanien, vid Medelhafvet, bildad 1833 af södra delen
af prov. Katalonien. 6,490 kvkm. 338,485 inv.
(1910). Ebro flyter genom södra delen af prov.;
de andra hufvudfloderna äro Gaya, Prades och
Francoli. Ehuru bergig, är prov. den rikaste i
Katalonien. Kullarna äro klädda med vinrankor,
som lämna ett förträffligt vin. I dalarna odlas
alla slags säd, och sydfrukterna nå hög grad af
fulländning. Bergen ha yppiga betesmarker,
värdefulla skogar och flera slags malmer. Äfven
industrien (företrädesvis textilindustrien) är
ganska högt utvecklad. — 2. Hufvudstad i nämnda
provins, vid Francolis mynning och vid
järnvägslinjerna Barcelona—T.—Valencia och T.—Reus.
23,289 inv. (1910). Den pittoreska, men illa
byggda äldre delen af staden ligger på sluttningen
af ett berg och omges på tre sidor med murar af
iberiskt och romerskt ursprung (till en del
cyklopiska). V. om denna gamla stadsdel ligger Plaza
de las Fuentes (förr en romersk cirkus), som
skiljer den öfre staden från den nedre, som är
mera regelbundet byggd i nyare tid på en låg, i
Medelhafvet utskjutande udde. Längst i v. ligger
förstaden Barrio de pescadores. T. är säte för en
ärkebiskop, som med den i Toledo delar titeln
Spaniens primas, samt eger en storartad katedral
(från 1100—1200-talen, i senromansk öfvergångsstil,
med rikt smyckad portal i v., vackra glasmålningar,
dyrbara monument och konstskatter), flera
andra kyrkor och kloster, ett instituto, ett
lärarseminarium, ett prästseminarium och en teknisk
skola. T. är företrädesvis handelsstad. Den på
romarnas tid berömda, af kejsar Augustus anlagda
hamnen är längesedan försvunnen. Först genom
anläggning af en väldig molo, som flera gånger
tillbyggts, senast 1904 o. f., bildades den nya
hamnen, som har 10—13 m. djup. Staden och
hamnen försvaras af flera fort. Handeln är i jämn
tillväxt och omfattar företrädesvis import af hvete,
trävaror, fisk, kol och petroleum samt export af
vin, nötter, mandlar och olivolja. T. är en iberisk
anläggning, som sedan under namnet Tarrakon
(lat. Tarraco) blef ett grekiskt nybygge, togs 218
f. Kr. af romarna, befästes starkt af Scipionerna
och gjordes af dem till en viktig vapenplats. Som
romersk koloni hette den sedan Cæsars tid Colonia
Julia Victrix Tarraconensis
och Colonia
triumphalis
och gaf namn åt provinsen (Hispania
Tarraconensis), hvars hufvudstad den blef under
Augustus, som vistades där en vinter (26 f. Kr.) och
prydde den med flera ståtliga byggnader. Om
romerska tiden (då staden enligt somliga uppgifter
skall ha egt öfver 1 mill. inv.) erinra, utom delar
af stadsmuren, inskrifter, pelarfragment m. m., i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:02 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free