Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tartudant - Tartuga - Tarutino - Tarwast - Tarven - Tarvis - Taryba - Tasch - Taschenberg, Ernst Otto - Tascher - Taschi-lama - Taschi-lunpo - Taschkend (Tasjkend) - Taschkurgan (Tasjkurgan) - Taschner, Ignatius - Tas-de-charge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
opolerad engelsk metall för utförsel till Timbuktu
och odling af dadlar, säd och vin.
Taruga, zool. Se Cervus.
Tarutino. 1. By i ryska guv. Kaluga, nära
guv. Moskvas gräns. Historiskt bekant genom den seger,
som ryska hären under Kutuzov 12 okt. 1812 där vann
öfver en fransk härafdelning under Murat. Denna seger
bidrog i väsentlig mån att höja ryssarnas själförtroende,
men hade ej några viktigare följder. —
2. Tysk koloni i Bessarabien, grundlagd 1814 af tyska
utvandrare från Polen och uppkallad efter ofvannämnda
by. Omkr. 3,500 inv.
Tarwast, befäst slott i Livland v. om Wirzsjön i
pernauska kretsen. Under Karl X:s krig var T. i
någorlunda försvarsstånd och underhölls därefter
nödtorftigt, men 1683 bestämdes dock, att T. skulle
raseras.
L. W:son M.
Tarven, kustfyr strax ö. om ön T. (1,47 kvkm.),
n ö. om inloppet till Trondhjemsfjorden.
K. V. H.
Tarvis, köping i Kärnten, Österrike, genom järnvägar
förenad med Laibach och Villach. Omkr. 3,800
inv. (tyskar) i hela kommunen. På grund af sitt
härliga läge i den af Fella genomflutna Kanaltal, en
sidodal till Gailtal (730 m. ö. h.), är det en mycket
besökt turiststation och sommarvistelseort. Österut
går järnvägen till Villach öfver en af Schlitzbach
(tillflöde till Fella) genomströmmad klyfta på en
bro af 53 m. höjd; 7 km. s. ö. om T. ligger köpingen
Weissenfels, med järn- och stålmanufaktur, i närheten
af de båda vackra Weissenfelssjöarna (926 och 936
m. ö. h.) och det väldiga Manhart (2,678 m.); längre
söderut vid vägen till Flitsch (se d. o.) ligga den
vackra byn Raibl och Predil (se d. o.).
Taryba, lit., litauiska landtrådet, representanten
för litauiska folket.
Tasch (turk., "sten"), ord, som ofta förekommer i
turkiska ortsnamn.
Taschenberg, Ernst Otto, tysk zoolog, f. 1854 i
Zahna vid Wittenberg, son till entomologen Ernst
Ludwig T. (f. 1818, e. o. professor i Halle,
d. 1898), blef 1888 professor i zoologi vid
universitetet i Halle. Bland hans skrifter märkas
Die flöhe (1880), Die verwandlungen der thiere
(1882), Die mallophagen (s. å.). Stor förtjänst
om zoologien har T. inlagt genom att utge den
nya uppl. af det stora bibliografiska verket
"Bibliotheca zoologica" (7 dlr; ofullbordadt).
L—e.
Tascher [-ʃǟr], fransk familj från Beauce, af hvilken
den adliga ätten de la Pagerie är en gren. Namnet
T. de la Pagerie har blifvit världsbekant genom
kejsarinnan Josefina (se d. o., sp. 180), som
tillhörde denna ätt.
Taschi-lama. Se Lamaism, sp. 930.
Taschi-lunpo, kloster. Se Lamaism, sp. 930, och
Schigatse.
Taschkend (Tasjkend), Taschkent, Taschkand,
hufvudstad i ryska generalguv. Turkestan i
Central-Asien, ligger i prov. Sir-Darja, nära
Tjirtjik, omkr. 80 km. från dess förening med
Sir-Darja och är sedan 1905 förenadt med Orenburg
genom en 1,850 km. lång järnväg och hade förut
förbindelse öfver Djisak med den transkaspiska banan
till Samarkand. Staden omges af gamla, nu förfallna
murar och intar en stor
areal till följd af de många trädgårdarna kring
de otaliga bevattningskanalerna. Husen, hvilka
äro af sten och soltorkadt tegel, äro i allmänhet
låga på grund af de täta jordskalf, som hemsöka
trakten. Liksom alla gamla städer i Asien är den delad
i kvarter (jurt), karakteriserade af invånarnas olika
yrken. Den asiatiska delen af T. är bebodd af tatarer,
sarter jämte några få usbeker, kirgiser, judar, ryssar
och tyskar. Sydöstra delen, det ryska T., från 1865,
har snygga, breda gator, kantade med träd och små
trefliga hus, omgifna af trädgårdar. Tillsammans
hade T. 1897 156,414 inv., hvaraf omkr. 25,000
ryssar. Staden har ett offentligt bibliotek med en rik
samling arbeten rörande Central-Asien, observatorium,
museum, två gymnasier, seminarium, en filial af ryska
geografiska sällskapet, hvars publikationer innehålla
synnerligen värdefulla upplysningar om Turkestan,
samt muhammedansk högskola ("medrese"). Invånarna
idka flera olika industrigrenar som hemslöjd,
t. ex. tillverkning af väfnader samt järn- och
andra metallarbeten; de flesta af dem sysselsätta
sig äfven med jordbruk. Genom järnvägarna har
T. kommit i omedelbar förbindelse med den europeiska
marknaden. Staden, som förr var hufvudstad i ett
själfständigt kanat, eröfrades 1810 af Alem kan
i Kokan, förvaltades 1853—58 af den muhammedanske
ståthållaren Mirza Achmed Pervanatshi och är sedan
1865 rysk besittning.
Taschkurgan (Tasjkurgan), stad i det forna kanatet
Chulm (se d. o.) i Afganistan, anlagd i midten af
1700-talet, har omkr. 10,000 inv. och är en viktig
handelsplats, där karavanvägar från olika håll
mötas. Ett fäste behärskar vägen mellan Kabul och
Amu-darjaslätten.
Taschner, Ignatius, tysk skulptör,
f. 1871 i Kissingen, d. 1913 i Dachau,
studerade från 1889 vid akademien i München,
var 1893—95 lärare vid konstskolan i Breslau,
därefter verksam i Berlin. Han gjorde sig
först känd genom Parsifal till häst (statyett,
Berlins nationalgalleri) och Den helige Martinus
(Glyptoteket i München). Sedan följde Schillerstatyn
i S:t Paul (1907), Gustav-Freytagbrunnen i Berlin,
ypperliga reliefer på Wertheims affärshus i Berlin
och slutligen förtjusande sagofigurer (Snöhvit,
Rödlufvan, Mästerkatten m. fl.) på "Sagobrunnen"
vid Friedrichhain i Berlin (fullbordad 1913, ett
verk af arkitekten Ludvig Hofmann med grupper och
figurer af T. och Wrba). T. utförde äfven raderingar
och litografier.
G—g N.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
