- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
519-520

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tatios, Achilleus - Tatistjev - Tatistjev, Vasilij Nikititj - Tatistjev, Sergjej Spiridonovitj - Tatius, Titus - Tatius, Achilles - Tatler, The - Tatoi - Ta-tou - Tatra - Tatra-Füred - Ta-tsien-lu (Ta-tsien-do) - Ta-tsing

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tatios, Achilleus. Se Achilleus Tatios.

Tatistjev, rysk adelssläkt med gamla anor. 1. Vasilij
Nikititj T
., historiker, statsman, f. 1686, d. 1750,
deltog i Narvas eröfring (1704), i slaget vid
Poltava och fälttåget vid Prut (1711). Efter två
utländska studieresor blef han president i bergs- och
manufakturkollegiet och fick af Peter I i uppdrag att
utarbeta en geografi och kartläggning af Ryssland. För
detta syfte gjorde han studieresor ända till Sibirien
och samlade mycket material. I Sverige vistades han
dec. 1724—april 1726 i diplomatiskt uppdrag samt
för att studera bergshandteringen. Han utnämndes
sedan till öfverdomare i myntverket, men afsattes af
kejsarinnan Annas allsmäktige minister Biron efter
anklagelse för falhet. Han återvände därpå till
Sibirien, där han nitiskt verkade för industriens
höjande, upptog grufvor och anlade fabriker. På
befallning af Biron ledde han en militärisk expedition
till Orenburg 1737 för att kufva basjkirerna. På
grund af ny anklagelse för falhet inspärrades han
1740 i Peter-Paulsfästningen, där han författade sitt
kulturhistoriskt märkliga testamente, Duchovnja,
till sin son. Sedan Biron störtats, återfick han
friheten och utnämndes till ståthållare i Tsaritsyn,
men drog sig 1745 tillbaka till sin landtegendom vid
Moskva. I sin historiska uppfattning hyllade han de
utilitaristiska doktrinerna. Hans historiska arbeten,
som först under Katarina II blefvo kända, utmärkas för
kritisk samvetsgrannhet rörande källorna, men blefvo
ej systematiskt genomförda. Hans Istorija rossijskaja
(5 dlr, utg. 1768—1848) sträcker sig till furst
Vasilij III:s död (1426), ehuru förarbeten gjordes ända
fram till 1500-talet. — 2. Sergjej Spiridonovitj T.,
rysk publicist, historiker, f. 1846, d. 1906, deltog
i rysk-turkiska kriget 1877—78 och tjänstgjorde i
utrikesministeriet. Bland hans historiska arbeten
märkas Vnjesjnaja politika imperatora Nikolaja
I:ago
(1887), Imperator Nikolaj I i inostrannye
dvory
(Kejsar N. och de utländska hofven; 1888),
Iz prosjlago russkoj diplomatiki (1890), Alexandre
I et Napoleon d’après leur correspondance inédite
1801—12
(1891) samt den utförliga lefnadsteckningen
af Alexander II i "Russkij bibliografitjeskij slovar" (1897).
1—2. A—d J.

Tatius, Titus, var enligt fornsägnen
sabinernas konung, samtidig med Romulus. Efter
romarnas kvinnorof i sabinerlandet anföll han Rom
med krig, men detta bilades genom ett fördrag,
i kraft hvaraf T. och hans folk (tities) flyttade
till Rom, där han regerade gemensamt med Romulus.
R. Tdh.*

Tatius, Achilles. Se Achilleus Tatios.

Tatler, The [thə tä’tlə], tidskrift, som utgafs i
London 1709—11 af R. Steele (se d. o.).

Tatoi (grek. Tatoion), by i Grekland omkr. 12
km. n. om Aten, med den kungliga familjens
anspråkslösa lustslott, Nya och Gamla T., på
sluttningen af Pentelikon, märkliga företrädesvis
för vackra parker och trädgårdar samt skuggiga
ekskogar. Det ena slottet förstördes vid en skogseld
sommaren 1916.

Ta-tou. Se Peking, sp. 349.

Tátra. 1. (Höga Tátra) Högsta partiet i Karpatiska
bergssystemet, sträcker sig mellan floderna Waag,
Arva, Dunajec och Poprád och bildar en skarpt
begränsad och isolerad grupp, som på en omkr. 800
m. ö. h. belägen högslätt likt en jättelik mur och
nästan utan förberg uppstiger till mer än 2,600
m. höjd. Denna mot s. och ö. föga förgrenade, 15—25
km. breda granitmassa, hvars hufvudkam, omkr. 60
km. lång i ö. och v., fyller de ungerska komitaten
Liptó och Szepes och med lägre afsatser i n. äfven
sträcker sig in i Galizien, består af många kala,
branta bergjättar med skarpa spetsar och djupt
nedskurna dalar, vildromantiska raviner och ett stort
antal (det uppges 112) bergssjöar (på folkspråket
kallade "hafsögon", ty meeraugen). De högsta topparna
äro Franz-Josephspitze (förr kallad Gerlsdorfer
spitze, ung. Gerlachfalvi csúcs, 2,663 m.), Lomnitzer
spitze (Lomniczi csúcs, 2,634 m.), Eistaler spitze
(Jégvolgyi csúcs, 2.629 m.), Tatraspitze l. Visoka
(2,555 m.), Hundsdorferspitze (Hunfalvy csúcs,
2,556 m.), Kesmark (2,539 m.), Schlagendorf l. Szalóki
csúcs (2,453 m.), Meeraugenspitze (Tengerszem csúcs,
2,508 m.) samt Kriván (2,439 m.). De förnämsta
dalarna, hvilka ligga på en höjd af 800—1,000
m. och uppvisa de vildaste scener, äro Javorina och
Kotlinadalen, den senare med stalaktitgrottan Bela,
och Bielkadalen. De största af de merendels
djupa bergssjöarna äro Csorba (se fig.), i
södra delen af gruppen, 20 har, Grosser Fischsee,
i Bielkadalen, 34 har, den största af de fem
polska sjöarna i Rozlokadalen. Glaciärer och större
snöfält saknas. Mycket besökta sommarvistelseorter
äro Tátra-Füred (ty. Schmeks, se d. o.) samt
omgifningarna kring sjön Csorba, "T:s pärla". — 2.
(Låga Tátra). Se Karpaterna, sp. 1146.
illustration placeholder
Bergssjön Csorba i Tátra.


Tátra-Füred. Se Schmeks.

Ta-tsien-lu (Ta-tsien-do), stad i kinesiska
prov. Sz’-tschwan, vid Ta-tsien-ho i Jang-tse-kiangs
bäcken, på mer än 2,500 m. höjd. Omkr. 12,000
inv., inberäknadt 4—5 tusen munkar 1. lamapräster
(enl. Bonvalot och Rockhill). Staden är hufvudsätet
för transitohandeln mellan västra Kina och Tibet och
mötesplats för flera vägar från Jünnan, Sz’-tschwan,
Kivei-tscheu och Kan-su samt har stor omsättning
af ull, rabarber och i synnerhet mysk, hvilka varor
kineserna tillbyta sig mot ädelstenar, te och siden
och expediera till kinesiska hamnstäder. I traktens
floder erhålles guld genom vaskning.

Ta-tsing. 1. Se Mandschu. -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free