Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Taube,Gustaf adam
- Taube, Karl Oskar
- Taube, Evert Didrik
- Taube, Didrik Henrik
- Taube, Hedvig Ulrika
- Taube, Katarina Charlotta
- Taube, Arvid Fredrik
- Taube, Emma Matilda Elisabet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utsago, att konung Georg förklarat, att Ryssland
aldrig skulle få behålla något i Östersjön, vanns
svenska rådets bifall till den förra traktaten. Vid
riksdagen 1720 verkade T. ifrigt för Fredriks
konungaval, och det var han, som i rådet frambar
Brenners angifvelse mot G. Cronhielm (se denne),
hvartill Brenner enligt sitt eget — naturligtvis ej
bevisande — påstående tubbats af T. Under holsteinska
partiets anfall mot konung Fredrik förblef T. denne trogen
och understödde sedermera Arvid Horn i partiets störtande.
2. Karl Oskar T., den föregåendes sonsons
sonsonsson, järnvägs-, kommunal- och
riksdagsman, f. 22 april 1843 i Höreda, Jönköpings
län, d. 12 sept. 1914 i Stockholm, var 1863—74
underlöjtnant och löjtnant vid Svea lifgarde och
avancerade i armén till major (1893), men egnade sig
sedan 1873 åt statens järnvägstrafik och var slutligen
(1897—1906) distriktschef i 1:a distriktet. Han
representerade 1899—1911 Norrbottens län
i Första kammaren, var led. af civilkommissionen
(sedan 1908), tillhörde 1891—1911 Stockholms
stadsfullmäktige och var 1893—1904 led. af
drätselnämnden. T. åtnjöt stort anseende bland
järnvägsmännen. — Hans hustru Amanda T., född Nerman,
f. 25 juni 1841 i Stockholm, gift
med T. 1875, var dessförinnan skådespelerska
och tillhörde 1858—61 Mindre teatern (under
Stjernström), 1861—63 Svenska teatern i Helsingfors,
studerade ett år i Paris och var 1864—75 anställd
vid K. teatrarna i Stockholm. Hon utförde där
med mycken intelligens sådana roller som
Tusnelda i "Släktingar", Emma i "Hertig Job", Klara i
"Egmont" och Donna Clara i "Stolthet mot stolthet"
samt öfversatte åtskilliga pjäser för teatern.
B. Grefliga ätten T. n:r 112 (se släktöfversikten):
 |
| |
3. Evert Didrik T., friherre till Odenkat,
grefve, sjömilitär, riksråd, f. 13 dec.
1681, d. 30 okt. 1751 i Stockholm,
blef 1700 underlöjtnant vid amiralitetet,
deltog under det då utbrutna kriget i flera
sjöexpeditioner samt avancerade därunder
1712 till schoutbynacht, 1715 till vice
amiral och 1719 till amiral. T. gjorde sig
allmänt hatad och föraktad genom att draga fördel
af sin äldsta dotters, Hedvig Ulrikas,
brottsliga förhållande till konung Fredrik I
(se Hessenstein 1). Sedan han 1731 blifvit president
i Amiralitetskollegium, utnämndes han 1734 med
förbigående af den berömde sjöhjälten G. von Psilander
till riksråd och blef s. å. grefve. T. hörde till
Arvid Horns parti och höll sålunda på England, men
icke dess mindre skref engelska sändebudet Finch
till sin regering, att "sedan han sålt sin dotter,
säljer han till den mestbjudande alla tjänster, på
hvilkas tillsättande han genom konungens svaghet för henne
kan utöfva inflytande". Då hattarna vid 1738—39 års
riksdag störtade Horns anhängare i rådet, angreps T. ej
blott för sin ämbetsmannaverksamhet, utan ock för
dotterns förhållande, i det den ifrige hatten Sten
Coyet inlämnade ett memorial därom i Stora sekreta
deputationen. Hattarna, hvilkas chefer förut gynnat
hans dotters förbindelse med konungen för att vinna
denne mot Horn, synas dock egentligen blott ha
haft för afsikt att medelst T:s sak utöfva tryck på
konungen, ty ehuru genom de ofrälse ledamöternas vota
Stora sekreta deputationen beslöt T:s afsättning, blef
detta ej meddeladt ständerna. Han inbegreps ej heller
i Sekreta utskottets beslut om de öfriga mössrådens
licentierande, och sedan konungen vid tillsättandet af
dessas efterträdare rättat sig efter hattarnas vilja,
fick T. afsked "på egen begäran" och med större
pension än de öfriga afskedade riksråden. Efter
olyckorna i ryska kriget beslöto ständerna 4 maj
1743, att T. skulle få befälet öfver flottan, men
innan han hann fram, hade denna redan lämnat den
finska skärgården, och strax därpå afslöts freden
i Åbo. Efter den ofvannämnda dotterns död beslöto
ständerna 14 dec. 1747, att han skulle tillkallas i
rådet, när angelägna sjöärenden där förekommo.
4. Didrik Henrik T., grefve, den föregåendes
son, sjömilitär, ämbetsman, f. 24 sept. 1711,
d. 17 febr. 1781, ingick 1724 som volontär vid
amiralitetet samt avancerade till schoutbynacht och
vice amiral (1747). Han var 1763—72 landshöfding
i Göteborgs och Bohus län.
5. Hedvig Ulrika T., den föregåendes syster,
konung Fredrik I:s älskarinna. Se Hessenstein 1.
6. Katarina Charlotta T., den föregåendes syster.
Se De la Gardie 13.
7. Arvid Fredrik T., grefve, ättling i 5:e led
af T. 3, diplomat, utrikesminister, f. 19 jan. 1853
på Lindormsnäs, Uppsala län, d. 14 okt. 1916 i Alingsås,
student i Uppsala 1871, tjänade 1874—81 som
underlöjtnant och löjtnant vid Lifgardet till
häst samt aflade under tiden kansliexamen (1877)
och hade (sedan 1879) anställning som attaché. 1884
blef han andre sekreterare i Utrikesdepartementet,
där han, efter tjänstgöring som legationssekreterare
i Petersburg och London, avancerade till chef för
politiska afdelningen (1892) och kabinettssekreterare
(1895). Han utnämndes 1900 till envoyé i Berlin och
kallades i april 1909 att efterträda B. Trolle som
utrikesminister i Lindmans andra ministär. Jämte
ministärens öfriga medlemmar afgick han 7 okt. 1911
och var sedan till sin död åter envoyé i Berlin.
8. Emma Matilda Elisabet T., född Grabow,
svägerska till T. 7, sångerska, f. 23 maj 1852 i
Stockholm, kom vid tretton års ålder in i elevskolan
vid K. teatern, utbildades senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfch/0281.html
