- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
539-540

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tausen, Hans - Tausendschaft - Tausig, Karl - Taussig, Francis William - Tautacism - Tautai (Taotai)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skrifter. 1521 blef han "læsemester" vid Köpenhamns
universitet; men kort efter Kristian II:s flykt
från Danmark i april 1523 for han till Wittenberg,
där han var Luthers lärjunge och h. o. h. slöt sig
till reformationen. Efter sin hemkomst 1524 väckte
han anstöt hos sina klosterbröder i Antvorskov
genom sin predikan och sändes därför till ett annat
johannitkloster, i Viborg. Där vann han många
anhängare bland stadens invånare, och då priorn
förbjöd honom att vidare uppträda, lade han af sin
munkdräkt och slog sig ned i staden, där hans ofta
under bar himmel hållna predikningar samlade stora
skaror af åhörare. I okt. 1526 utfärdade Fredrik
I ett skyddsbref för T. och utnämnde honom till
sin kaplan, ehuru han tills vidare skulle stanna
i Viborg, som genom hans verksamhet snart blef
alldeles lutherskt. Då biskop Jörgen Friis med
maktspråk sökte hejda T:s framfart, gjorde borgarna
så kraftigt motstånd, att biskopen fann rådligast
att lämna staden och draga sig tillbaka till borgen
Hald. T. invigde flera andra präster i ämbetet, utgaf
sina första stridsskrifter mot katolska prästerskapet
1528 och ingick dessutom själf äktenskap. Sommaren
1529 kallades han af konungen till Köpenhamn för
att där upptaga arbetet. Han ordnade där strax
gudstjänsten på lutherskt vis med mässa och psalmsång
på modersmålet, hvarmed han börjat redan i Viborg,
och vann äfven i hufvudstaden stor anslutning. På
herredagen i Köpenhamn 1530 var T. den förnämste
talaren på lutherska sidan, medan Povl Helgesen var
biskoparnas sakförare. I själfva verket afgingo T. och
hans medhjälpare med segern, i det att de fingo full
lärofrihet, och kort därpå riktade T. ett häftigt
angrepp på den papistiska mässan och P. Helgesen. Att
T. genom allt detta skulle ådraga sig papisternas hat,
var naturligt, och så snart Fredrik I aflidit 1533,
anklagades han inför riksrådet af biskop Rönnov och
de andre prelaterna för kätteri, äfven denna gång med
Povl Helgesen som deras sakförare. Man förbjöd T. att
predika och skrifva, och själf förvisades han från
Själland; men stadens borgare intogo en så hotande
hållning, att T. själf måste skydda Rönnov på hans väg
till biskopsgården. Då träffades en öfverenskommelse,
att T. skulle få stanna i Köpenhamn mot det att
han lofvade visa biskopen lydnad och mildra sin
predikan. S. å. gaf han luft åt sina känslor i den
egendomliga allegoriska dikten Lögn og sandhed. Under
belägringen 1535—36 stannade T. kvar i Köpenhamn, och
detta var möjligtvis orsaken till, att han, som varit
reformationens djärfvaste stridsman, ej 1537 blef en
af de förste lutherske biskoparna. Dock verkade han
utom i sitt prästerliga kall äfven som lärare för
studenterna vid universitetet i hebreiska och sedan
1538 för prästerna i Roskilde med omnejd. Först 1542
valdes han af prästerna till biskop i Ribe och styrde stiftet till
sin död med samma djärfhet, som han förut ådagalagt,
särskildt mot adelns härsklystnad och giriga åtrå
efter de forna kyrkogodsen. Redan 1535 hade T. utgett
öfv. "De fem Mose-böger". 1539 följde Vor Herres Jesu
Christi hellige passionshistorie
och en fullständig
Postil, ett af de viktigaste danska språkliga
minnesmärkena från den tiden. 1544 utgaf han äfven
en dansk psalmbok, som nu gått förlorad, medan en
senare uppl. af 1553 är bekant; däremot blef hans
bibelöfv. aldrig tryckt. Ett urval af hans postilla
utgafs af L. Helweg 1850 och hans Smaaskrifter af
H. F. Rördam 1870. Minnesstenar ha rests öfver honom
i Viborg (1836), vid Antvorskov (1891) och i Birkende
(1894), hans födelsebygd.
E. Ebg.
illustration placeholder


Tausendschaft (ty., "tusendeområde"), ett
af vissa forskare supponeradt forngermanskt
förvaltningsområde. Se Gau, sp. 807.

Tausig, Karl, tysk pianist, f. 1841 i Warschau,
d. 1871 i Leipzig, son till en framstående pianist
Aloys T., var under sin korta lefnad erkänd som
den förnämste af Liszts elever och arfvingen till
hans virtuoskonst. "Den ofelbare med stålfingrar"
kallades han af Liszt, och såväl genom sin ofantliga
och ofelbara teknik som genom sitt sant konstnärliga
föredrag slog han sin samtid med häpnad. Som
komponist framträdde han mest med transkriptioner och
arrangemang, bl. a. af Wagners "Meistersinger". Han
utgaf ock värdefulla fingersättningsupplagor af
Bach, Clementi m. fl. Hans Technische studien
utgåfvos efter hans död af Ehrlich. T. gjorde många
konsertresor och uppehöll sig 1859—60 i Dresden, 1862
i Wien, 1866 i Stockholm o. s. v. 1866 inrättade han
i Berlin en högskola för pianospel. Jfr Weitzmann_,
"Der letzte der virtuosen" (1868).
A. L.*

Taussig, Francis William, amerikansk nationalekonom,
f. 28 dec. 1859 i S:t Louis, blef 1886 e. o. professor
och 1892 professor (sedan 1901 Henry Lee-professor)
i nationalekonomi vid Harvard-universitetet
(se d. o.) och är sedan 1897 hufvudredaktör för
"Quarterly journal of economics". 1903—05 var han
ordf. i American economic association. T. har
utgett The tariff history of the united states
(1890; 6:e uppl. 1910), The silver situation in
the United states
(1890; 3:e uppl. 1896), Wages and
capital
(1896), Principles of economics (2 bd, 1911;
2:a uppl. 1915), en mycket användbar lärobok, Some
aspects of the tariff questions
(1915) och Inventors
and moneymakers
(s. å.). I allmänhet slutande sig till
gränsnytteteoretikerna, följer T. i kapitalräntefrågan
Böhm von Bawerk; han har utvecklat en arbetslöneteori,
som i väsentlig mån upptar den klassiska
lönefondstanken, sammanknippad med den s k. agio-
eller tidsteorien inom kapitalränteläran (se Ränta).
E. H. T.

Tautacism (af grek. tautá, detsamma), en ful
ljudlikhet mellan närstående ord eller stafvelser,
t. ex. i den från "Fliegende blätter" härstammande
anekdoten om den tyske vigselförrättaren, som
utlåter sig: "du der du die da und du die du den
da zu Ehegatten nehmst" eller den svenska satsen:
"knappen kan knappt knäppas, knotar Knut".

Tautai (Taotai) kallas i Kina chefen för en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:02 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free