- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
545-546

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tavastehus - Tavastehus kontrakt - Tavastehus län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kommunalt vattenledningsverk; elektrisk belysning,
hvartill enskildt bolag levererar ström. — En privat
8-klassig svensk samskola m. fl. elementarläroverk;
folkskolorna besöktes 1916 af 583 elever, och
kostnaderna för folkskoleväsendet uppgingo till
51,760 mark. — I T. finnas 3 boktryckerier, och
där utges 3 (finska) tidningar 3 ggr i veckan och
4 månads- och veckotidskrifter. I ecklesiastikt
hänseende utgöra T. stads- och landsförsamlingar med
Vånå landsförsamling ett till Borgå stift hörande
imperiellt och konsistoriellt pastorat af 3:e kl.; om
sistnämnda församlings utbrytning till själfständigt
pastorat har dock redan fattats beslut. Stadens vapen
(se fig. 1) utgöres af en sköld af silfverfält,
bjälkvis öfverlagd med en blå ström, öfver hvilken
står en röd borg med två torn och vall med skyttegluggar, samt
därofvan en gyllene sol. — Invid staden ligger
Tavastehus slott (se d. o.). 4 km. åt n. ligger
den stora egendomen Karlberg (egare öfverste
H. Standertskjöld) med ståtlig park om 74 har; till
denna hör bl. a. Aulango natursköna ås, från hvars
utsiktstorn storartad utsikt öfver sjöar och odlingar
erbjuder sig. — T. erhöll stadsrättigheter 1638 af Per
Brahe och uppfördes strax s. om slottet; Gustaf III
befallde dock 1777, att staden skulle flyttas till
sin nuv. plats s. om slottet, där bättre utrymme
stod till buds. En stor eldsvåda förstörde 1831
tre fjärdedelar af staden, som sedermera ombyggdes
efter ny och utvidgad plan. Under huliganupproret i
Finland 1918 brände rysk soldatesk och "rödgardister"
stationshuset och ett antal byggnader midt emot
detta samt telefoncentralen; regeringstrupper ("de
hvite") intogo staden 30 jan., men måste snart
åter utrymma den, hvarefter T. starkt befästes af
rödgardisterna. 26 april intogs T. af Finlands tyska
hjälptrupper under general von der Goltz, och 2 maj
gåfvo sig efter 5 dagars strid mellan T. och Lahti 20,000 "röda"
åt tyska trupper.
O. B—n. L. W:son M.
illustration placeholder
Fig. 2. Situationsplan af Tavastehus. 1. Luthersk

kyrka. — 2. Grekisk-katolsk kyrka. — 3. Rådhus. —

4. Länsstyrelsens hus. — 5. Postkontor. — 6. Telegrafstation.

7. Lyceum. — 8. Svensk samskola. —

9. Länslasarett. — 10. Stadshotell. — 11. Kaserner.

12. Järnvägsstation. — 13. Stortorget. — 14. Salutorget. —

15. Begrafningsplats. — 16. Tavastehus slott.


Tavastehus kontrakt, i Borgå stift, Finland,
omfattar Pälkäne, Sääksmäki, Kalvola, Hattula,
Rengo, Hauho, Janakkala samt Tavastehus
och Vånå moderkyrko- äfvensom Tyrvändö
och Luopiois kapellförsamlingar. Areal
2,799 kvkm. 56,770 inv. (1917).
A. G. F.

Tavastehus län (fi. Hämeen lääni), Finland,
gränsar i n. till Vasa län, i v. och s. v. till Åbo och
Björneborgs län, i s. till Nylands län och i ö. till
S:t Michels län. Länet omfattar en del af landskapet
Satakunta (länets nordvästra del) och största delen
af Tavastland. Areal 20,928 kvkm., hvaraf 16,7
proc. sjöar. Folkmängden uppgick vid utgången
af 1916 till 360,226 personer (178,710 mankön och
181,516 kvinnkön) och utgjorde 10,8 proc. af landets
hela folkmängd. Af befolkningen bodde 58,737 (16,3
proc.) i städerna. Folktätheten var 20,4 på kvkm.
1910 voro 4,356 personer (1,2 proc.) svensktalande.
Folkökningen uppgick till 7,9 pro mille. — Af länets
hela areal utgjorde (1910) 14,2 proc. odlad jord,
2,8 proc. naturlig äng och 83,0 proc. skogs- och
impedimentsmarker. Hemmanens sammanlagda mantal var
(1916) 2,421,39, hvaraf 2,046,54 skatte, 146,48
krono och 228,37 frälse. Antalet brukningsdelar
var (1910) 20,091, hvaraf 7,597 på egen och 12,494
på arrendejord; af brukningsdelarna hade 7,906
(28,2 proc.) mindre åkerareal än 0,5 har och
180 (0,9 proc.) större åkerareal än 100 har.
Totala åkerarealen var för brukningsdelar på egen
jord 182,107 har och för brukningsdelar på arrendejord
64,690 har. Torpens antal uppgick (1912) till 7,350
och landbolägenheternas till 180; dessutom innehades
15,301 backstuguområden på arrende, hvaraf 2,300 (15,0
proc.) voro belägna inom täta bosättningsgrupper. Af
torpen hade 27,5 proc. en areal understigande 3
har, 46,0 proc. en areal om 3—10 har, 23,4 proc.
en areal om 10—25 har och 3,2 proc. en areal
öfverstigande 25 har; af backstuguområdena hade
55,7 proc. en areal om 0,05—0,5 har. Till torpen och
landbolägenheterna hörde 40,555 har åker och 15,977
har äng, d. v. s. inalles 56,532 har odlad jord;
i medeltal per torp och landbolägenhet kommo 7,5
har odlad jord. Legoafgifterna stego till 1,9
mill. mark, d. v. s. till 250 mark per torp och
landbolägenhet. — Af jordbruksprodukter skördades
(1915) 8,184 hl. hvete, 532,135 hl. råg, 115,463
hl. korn, 1,230,951 hl. hafre, 23,499 hl. blandsäd,
22,111 hl. ärter och bönor, 750,551 hl. potatis,
626,669 hl. rotfrukter af andra slag samt
obetydligt bohvete. Hela skörden uppgick,
beräknadt i råghektoliter, till 1,673,175
hl. (medeltalet 1906—10 var 1,502,054 hl.).
Härutöfver skördades 2,846 deciton lin och hampa
samt 2,251,563 deciton hö. — Antalet
hästar öfver 3 år utgjorde (sept. 1915) 33,290
och antalet nötkreatur öfver 2 år 124,393.
I länet funnos (1915) 57 mejerier, af hvilka
30 andels- (kooperativa) mejerier, som tillverkade
1,139,007 kg. smör och 216,525 kg. ost.
— Inom länet arbeta 3 landtbrukssällskap,
och där ligga Mustiala landtmannainstitut,
Stjärnsunds trädgårdsinstitut, 4 landtmannaskolor,
1 trädgårdsskola, 3 trädgårds- och hushållsskolor,
1 hofbeslagsskola och 4 kreatursskötarskolor. —
De industriella arbetsställenas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free