Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taylor, Frederick Winslow - Taylors rörfotometer - Taylors teorem - Taylorsystemet - Taylor-White-stål - Tayport - Tayug - Tazett - Ta'zije
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utröna, hvilka personer på grund af sina fysiska och
psykiska egenskaper äro lämpade för ett visst slags
arbete. Härvid tas ofta den moderna experimentella
psykologien till hjälp. Det gäller att sätta en
stark och uthållig, men ointelligent person på tungt,
enformigt arbete, en person med snabb uppfattning på
afsyningsarbete o. s. v. 2. Inlärandet af mest effektiva arbetssätt.
Den person, som skall utföra ett visst
arbete, skall uppläras till att göra detta
på bästa sätt. Den gamla erfarenhet, som inom de
flesta yrken förefinnes, är föga annat än slentrian,
som vanligen ger ett synnerligen oeffektivt
arbete. En grofarbetare skall lära sig
att afpassa storleken af sin muskelansträngning
samt hvilopauser m. m. i enlighet med det, som
försöken visat vara det bästa. En svarfvare
skall lära sig att använda mest ekonomiska
skärhastigheter, spåndjup m. m. samt att tillse,
att ingen del af arbetstiden onyttig går bort.
Då arbetarna vanligen ej själfva kunna utfinna
det bästa, måste detta på förhand beräknas af
arbetsledningen, hvarefter arbetarna endast ha att
följa en bestämd plan. För detta ändamål göras för
hvart arbete noggranna studier af tid och rörelser,
så att hvarje handgrepp skall bli så föga tröttande
och så effektivt som möjligt. 3. Hög aflöning. Arbetarna skola erhålla en lön,
som öfverstiger den, som kunde betalas under de
gamla förhållandena, så att fördelarna af det nya
systemet fördelas på båda parterna, arbetsgifvaren
och arbetaren. Taylorsystemet har, där det blifvit
förståndigt genomfördt, visat sig mycket
fördelaktigt, i det att arbetslönerna kunnat
betydligt höjas och samtidigt arbetet blifvit
billigare utfördt. Detta oaktadt har detsamma
blifvit mycket olika bedömdt. Arbetarna eller
åtminstone de socialistiska organisationerna
äro vanligen afvogt stämda, då de frukta
öfverproduktion och undertryckandet af arbetarens
individualitet, kanske äfven på grund af
fruktan, att systemet skulle minska utsikterna
för dem att genomföra sina ideal. Det har
gått så långt, att i Förenta staterna systemet i lag
blifvit förbjudet vid arbeten för statens räkning,
ehuru det blifvit pröfvadt vid några statsverkstäder
och gett glänsande resultat. Man kan med visshet
säga, att Taylorsystemet, rätt tillämpadt, ej
medför de fruktade olägenheterna. Visserligen
kan det tänkas, att under någon kortare
öfvergångsperiod samma olägenheter kunna visa sig,
som alltid uppträda vid afsevärdt förbättrade
arbetsmetoders införande, men all erfarenhet
betygar, att dessa äro snart öfvergående och
förbytas i stora fördelar. Taylorsystemet synes
i den mån det blir allmänt infördt och rätt
förstådt ha stora utsikter att kunna höja
den genomsnittliga produktionen per individ och alltså
medföra större konsumtionsmöjligheter, d. v. s. höjd
lefnadsstandard för den civiliserade världen. T.
avancerade småningom till öfveringenjör vid
Midvale steel c:o, hvilken firma han lämnade 1889
för att helt egna sig åt organisationsarbete för olika
industriella företags räkning, bl. a. Bethlehem steel
c:o och Cranys’s shipbuilding c:o. Äfven som
uppfinnare gjorde sig T. bemärkt. Han uttog ett
100-tal patent, och han erhöll vid Parisutställningen
1900 personlig guldmedalj för Taylor-White-processen
för behandling af snabbstålsverktyg och
belönades af Franklin-institutet med
Elliot-Crasson-guldmedaljen. 1905—06 var
T. president i American society mech. engineers. Jfr
J. J. Sederholm, "Arbetets vetenskap. Det
s. k. Taylor-systemet" (Stockholm 1916; ett
omtryck af den i Borgå 1915 utg. 1:a uppl.).
E. Fbg.
Taylors rörfotometer fys. Se Fotometer,
sp. 1013, med fig.
Taylors teorem l. Taylors serie [te͡i’ləs] kallas efter
upptäckaren, Brook Taylor (se sp. 563), en för den
högre analysen grundläggande serieutveckling, hvilken
under formen af en potensserie anger storleken af
den ändring, som en viss funktion undergår, då den
oberoende variabeln får en bestämd tillväxt. Genom en
obetydlig modifikation häraf (den s. k. Maclaurins
serie) kan man också uttrycka en gifven funktion
under formen af en potensserie. Om f(x) är den gifna
funktionen, har Taylors teorem följande utseende:
f(x+h) = f(x) + hf′(x) +
(fi) f "(x), . . . ., /(^
äro funktionens successiva derivator och R den s. k. resttermen, för hvilken flera
uttryck finnas. Ett bland de enklaste är
R= r^TT) ^ * W, «), då ϑ är ett tal mellan 0 och 1. Blir
R oändligt liten för n = ∞, erhåller man f(x+h)
uttryckt genom en oändlig potensserie. — Taylors
teorem innesluter i sig som specialfall ett betydligt
antal serieutvecklingar för enklare funktioner,
t. ex. ex, sinx o s. v. (Se vidare Funktionsteori.)
Taylors teorem offentliggjordes först i "Methodus
incrementorum directa et inversa" (1715), men
med en mycket otillfredsställande härledning
och på ett sätt, som visade, att Taylor ej själf
klart uppfattat teoremets stora betydelse. Någon
restterm tillades icke af upptäckaren. Den första
formen härför (den ofvan angifna) framställdes
af Lagrange (1797). Sedermera ha flera andra
uttryck för resttermen blifvit angifna, t. ex. af
Schlömilch och Roche, och många olika härledningar
af teoremet ha offentliggjorts, hvarvid äfven
de villkor angetts, under hvilka detsamma eger
giltighet. Åt dessa villkor egnade man nämligen under
1700-talet ingen större uppmärksamhet, utan antog,
att teoremet i allmänhet var giltigt och endast i
vissa undantagsfall upphörde att vara användbart.
(I. F.)
Taylorsystemet [te͡i’lə], Se Taylor, sp. 570.
Taylor-White-stål [te͡i’lə-ωa͡i’t], metall. Se
Specialstål.
Tayport [te͡i’på̄’t] l. Ferryport on Craig, stad (burgh)
i skotska grefsk. Fife, på en klippa (craig) på
södra stranden af Firth of Tay, 13 km. n. om S:t
Andrews. 3,272 inv. (1911). Från T. går järnvägsfärja
öfver den 2 km. breda Firth till Broughty ferry.
Tayug, stad i prov. Pangasinán på Luzon bland
Filippinerna, nära floden Agno, som lämnar vatten
till risfälten i omgifningen. 10,400 inv. (1903).
Tazett. Se Narcissus, bot.
Tá‘zije, arab., "kondoleans", "sorgefest";
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
