Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 573-574 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ta'zije - Tb - T.B. - T-binda - T C - Tchinuker - T.D. - Te - Te

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

passionsspel hos de schiitiske muhammedanerna under de
tio första dagarna af månaden Muharram till minne
af Husein bin ‘Ali. Denne var son till den fjärde
kalifen ‘Ali och Muhammeds dotter Fatima och stupade
vid Kerbela 680 i striden med den omajjadiske kalifen
Jezid I (se Imam 4). Dessa årligen återkommande
festligheter firas med stor högtidlighet under lifligt
deltagande af hela den muhammedanska befolkningen;
vanligtvis stegras den religiösa fanatismen till
det yttersta, och stundom händer det, att någon af
de uppträdande skådespelarna aflider af de sår han
i sitt upphetsade tillstånd tillfogar sig själf. Man
har därför med fullt skäl jämfört dessa festligheter
med de i gamla testamentet (t. ex. 1 Kon. 18: 28)
omtalade Baalsprofeternas religiösa ceremonier;
se vidare Hughes, "A dictionary of islam" (2:a
uppl. 1895).
K. V. Z.

Tb, beteckning för terbium.

T. B., förkortning för tribunus.

T-binda, kir., binda i form af ett T, nyttjas vanligen
vid förband i bäckenregionen. Dess ena del fästes
som en gördel kring lifvet; den andra, vanligen
tvåklufna delen föres bakifrån mellan låren och
fästes medelst nålar vid lämpliga punkter å gördelns
främre parti. På detta sätt fixeras de kuddar eller
gaskompresser, som bilda det egentliga förbandet.
J. E. J—n.

T C, förkortning för télégramme collationné, fr. (på
telegram), kollationeras!

Tchinuker. Se Nordvästindianer.

T. D. förkortning för teologie doktor.

Te, kem., tecken för grundämnet tellurs atomvikt.

Te, bot., farm., betecknar i första rummet de torkade
och särskildt beredda bladen af "tebusken" samt den
med dessa blad genom pågjutning af kokhett vatten
beredda, allmänt bekanta drycken och njutningsmedlet
"te". Detta namn tillägges vidare en mängd olika slags
aromatiska växtdelar och i synnerhet på dem beredda
"infusioner" eller "teer" (t. ex. "te" på fläder-,
kamomill- och lindblommor, på krusmynta, meliss och
beska kryddor o. s. v.).

Fig. 1. Blommande gren af tebusken.

Det egentliga, d. v. s. det kinesiska, teets moderväxt
är den till fam. Ternstroemiaceæ (Theaceæ)
hörande tebusken, Thea sinensis (fig. 1), som är
nära släkt med kamelian. Den förekommer vild i
Assam (Thea sinensis var. assamica), på ön Hainan,
i inre Kinas sydvästra områden och på japanska ön
Kiushiu. Tebusken odlas sedan mer än 1000 år i största
utsträckning i Kina, i synnerhet i landets mellersta
del (den heter i Fukian te, i öfriga provinser tja
eller tsa), och i Japan sedan långt mer än tusen år
tillbaka samt har under senare tider framgångsrikt
blifvit odlad i stort på Java, i Ostindien och på
Ceylon samt äfven i Brasilien (Minas Geraes, São
Paulo) och på Réunion. Linné, som först efter flera
missöden lyckades erhålla en äkta tebuske från Kina,
hyste i patriotisk ifver förhoppning om att kunna
acklimatisera den i Sverige, men det har visat sig,
att den endast i sydligaste Europa trifs tämligen
väl. Då den får växa fritt, kan den uppnå en höjd
af ända till 12 m. Den odlade busken hålles genom
beskärning vid en höjd af 1,5—2 m., för att man
lättare må kunna afplocka bladen. Planteringen af
densamma måste efter vissa år förnyas, emedan kvaliteten af tebladen
blir sämre, när busken blir äldre. Den bästa skörden
erhålles af 3—7 år gamla buskar. Årligen företagas
vanligen 3 skördar i Kina och Japan, den 1:a i midten
af april, strax före regntiden, hvilken lämnar de finaste tesorterna, emedan
bladen då äro späda och de unga skotten ännu föga
utvecklade, den 2:a i maj, hvarvid insamlas såväl
äldre blad som späda skott, hvilka delar sorteras
efter storlek och finhet, och den 3:e på hösten,
som ger de gröfsta bladen och mindre värderade
sorter. De afplockade bladen beredas sedan till
handelsvara på olika sätt, hvarigenom en mängd olika
benämnda tesorter uppkommer. Man skiljer vanligen
på grund af färgen mellan två hufvudgrupper af
tesorter, nämligen svart och grönt te (undantagsvis
förekommer ett slags gult te af den mest utsökta
beskaffenhet). I Europa används mest svart te. För
att erhålla svart te låter man bladen, utbredda
på träramar, öfverspända med väf, vissna något,
så att de förlora sin styfhet. Därefter rullas
bladen. Rullningen försiggick i Kina urspr. med
händernas eller fötternas tillhjälp, men utföres nu
i särskilda maskiner. De af rullningsmaskinen till
en klump sammanpressade bladen behandlas därefter i
en maskin, som skiljer dem från hvarandra, hvarefter
de underkastas den viktigaste proceduren, jäsningen
(fermenteringen), som försiggår vid en temperatur af
35—40°. De grågröna bladen sammanhopas och få ligga
täckta med dukar så länge,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>