Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teck - Tecken - Teckenlås - Teckenspråk - Tecke-turkmener - Tecklenburg - Teckna i skott - Teckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grefvinnan af Hohenstein, Frans (f. 1837,
d. 1900), förmäld med prinsessan Mary Adelaide af
Storbritannien, fick 1863 den württembergska titeln
prins af T. och 1871 titeln hertig af T. Hans äldste
son, Adolf (f. 1868), hertig af T., är brittisk
brigadgeneral och förmäld med hertigens af Westminster
dotter Margaret, dottern Viktoria Maria (f. 1867) är
förmäld med konung Georg V, och yngre sonen, Alexander
(f. 1874), furste af T., är brittisk brigadgeneral
och förmäld med prinsessan Alice af Storbritannien.
Tecken, inom olika fysisk-matematiska och
naturvetenskaper brukliga beteckningar för vissa
föremål, företeelser och förhållanden, mest bestående
i enkla lineära figurer eller i namnförkortningar. —
Om geometriska och algebraiska tecken se Matematiska
tecken; jfr ock Siffra, Talsystem och Taltecken. Om
tecknen för rät vinkels uppdelning i grader,
bågminuter och bågsekunder se Grad 2. — Inom
astronomien betecknar X solen, ☾ månen (kalendertecknen X nymåne,
X första kvarteret, X fullmåne l. nedan, X sista
kvarteret), ♀ planeten Venus, ♂ planeten
Mars, ♃ planeten Juppiter, X planeten
Saturnus, X konjunktion, 8 opposition
(jfr Aspekt och Astronomiska tecken; se
äfven Djurkretsen). — Tecknen för väderleken och
luftkretsens företeelser ses i art. Meteorologiska
tecken. — Om kartans rikhaltiga tecken se
Kartbeteckningar med pl. I och II. — Om tecknen
för grundämnenas atomvikter (de kemiska
tecknen) se Atomvikt, sp. 350—351.
— De i botaniska arbeten brukligaste
tecknen äro följande: ♂ hanblomma,
hanväxt, ♀ honblomma, honväxt, ♂♀ enkönad,
X tvåkönad, X enårig hapaxant, som gror och
fruktificerar samma sommar, X enårig hapaxant,
som gror på hösten och fruktificerar nästa
sommar, XX tvåårig hapaxant, som gror på våren
och fruktificerar följande år, X—X hapaxant,
som först flera år efter groningen fruktificerar,
☽ tvåårig ört, ♃ perenn ört, X vedväxt,
buske, X träd, ♃X halfbuske, X aktinomorf,
·|· zygomorf, ↓ zygomorf, X spiralställd, X växande på norra
hemisfären, X växande på södra hemisfären,
X växande på norra och södra hemisfärerna,
X (framför ett växtnamn) underart, (framför ett
svampnamn) ätlig, † (framför ett växtnamn)
odlad eller förvildad, (framför ett svampnamn)
giftig, α (framför ett växtnamn) hufvudform,
β, γ o. s. v. (framför växtnamn) varietet,
μ 0,001 millimeter, X (framför ett växtnamn)
hybrid, × (mellan två växtnamn) korsad med,
X hybridogen art, XX många, ∞ många, +
finnes, 0 saknas, ± mer eller mindre, ! sedd
af författaren, !! funnen af författaren.
— Inom zoologien nyttjas tecknen ♂ (hanne),
♀ (hona), X hermafrodit (samkönad).
Teckenlås. Se Bokstafslås.
Teckenspråk. Se Åtbördsspråk.
Tecke-turkméner. Se Turkmener.
Tecklenburg, krets i preussiska reg.-omr. Münster,
ö. om Ems, fordom grefskap i westfaliska
kretsen. Omkr. 800 kvkm. Efter grefveättens
utslocknande 1562 kom T. till grefvarna af Bentheim
och 1707 genom försäljning till preussiska kronan.
Teckna i skott, jaktv. Se Skott-tecken.
Teckning. 1. Se Målarkonsten, sp. 187—188.
— 2. Öfningsämne i allmänna och enskilda
undervisningsanstalter, inbegriper såväl
frihandsteckning (se d. o.) som linearritning
(se d. o.) och började införas i de allmänna
läroverken först under 1820-talet. Den undervisning,
som då meddelades, utgjorde hufvudsakligast ett
komplement till uppöfvandet i geometrisk åskådning uti
läroverkens båda första klasser. Öfningarna kallades
då ock "linearteckning på fri hand". Sedermera tillkom
frihandsteckning i vanlig bemärkelse för alla följande
klasser såsom valfritt ämne. Undervisningskommittén
af år 1828 ansåg emellertid, att staten borde draga
försorg om ungdomens undervisning i teckning och
öfverförde densamma från "tillfälliga ämnen" till de
"bestämda". Först i läroverksstadgan 14 aug. 1856
upptogs en lärare i teckning, och det bestämdes,
att undervisningen skulle omfatta "välskrifning
och linearteckning" (således ej frihandsteckning)
och förekomma endast i 1:a och 2:a klassen,
och fr. o. m. 1859 blef teckningen obligatorisk
för hela reallinjen. Genom läroverksstadgan 1
nov. 1878 anslogos åt teckningen på reallinjen
3 undervisningstimmar i veckan, under det att
teckningen å latinlinjen ställdes h. o. h. valfri i
4:e och 5:e klasserna samt å B-linjen erhöll 2 timmar
i veckan. 1895 och 1904 minskades tiden för teckning
å reallinjen med 1 timme i veckan för alla klasserna
fr. o. m. den 4:e, hvaremot latinlinjen fick 2 timmar
obligatorisk teckning i veckan äfven i 4:e och 5:e
klasserna samt 3:e klassen erhöll 2 timmar i veckan
i st. f. 1. Samtidigt tillkom dessutom möjlighet
att genom s. k. frivillig teckning på extra tid
erhålla undervisning utöfver den obligatoriska. Med
genomförandet af 1904 års skolordning har ämnet
blifvit obligatoriskt för både real- och latinlinjen
samt för realskolan. I dennas båda sista klasser kan
teckning utbytas mot franska och i gymnasiets 3:e och
4:e ringar under vissa villkor bortväljas. Förutnämnda
s. k. frivilliga teckning kvarstår. De första
officiella föreskrifterna om teckningsundervisningens
bedrifvande vid läroverken förekomma i k. cirk. af
19 juni 1866. Förändrade sådana utkommo 1878 och
1895. Läroverkskommittén af 1899 anknöt i sitt förslag
kursplan i teckning till de öfriga ämnena, hvilket
vidhållits i undervisningsplanen för realskolan
af 2 mars 1906 och i de nya kursbestämmelserna för
gymnasium. Ingenstädes i de svenska skolorna har ämnet
någon betydelse för flyttning mellan klasserna. För
inträde i Tekniska högskolan fordras emellertid betyg
om minst godkända insikter i teckning från reallinjens
sista årsklass. Sedan 1878 är öfverinseendet öfver
den elementära teckningsundervisningen anförtrodt
åt en särskild inspektör, som sedan 1904 sorterar
under Läroverksöfverstyrelsen. Beträffande folkskolan
nämnes teckning i 1842 års allmänna folkskolestadga,
men endast i sammanhang med kompetensfordringarna för
lärare. Först 1878 års Normalplan för rikets folk- och
småskolor inför teckningen bland de mera fullständiga
skolornas undervisningsämnen. Redan under midten af
1860-talet förekom emellertid teckning i hufvudstadens
folkskolor, delvis under facklärares ledning. Inom
de privata läroverken har teckningen alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
