- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
627-628

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Fig. 7. Insättning af tegel i ringugn.

emellertid afstänga kalluft och kunna "smocka"
vissa delar af tegelmassan insättas pappersväggar,
s. k. "skott", med vissa mellanrum. Rummet mellan två
dylika pappersväggar kallas en kammare. Insättningen
af teglet sker för hand (se fig. 7). Tändningen sker
därigenom, att en provisorisk
mur med öppningar för några eldstäder uppföres tvärs
öfver ugnskanalen. Framför denna mur är kanalen
fylld med torrt tegel. Då eldningen pågått en tid, så
att närmast framför liggande tegelmassa är rödvarm,
börjar man elda uppifrån. Ringugnen eldas nämligen
under driften därigenom, att bränsle — kol, torf,
ved, gas — nedföres genom öppningar i hvalfvet (se
fig. 6 o. 7). Öppningarna täckas, så snart eldningen
skett, med tätt slutande klockor af järn. Elden suges
af skorstensdraget genom tegelmassan. Därigenom att
det i ugnens midt finns dubbla längsgående kanaler
(se fig. 6), som genom spjäll stå i förbindelse med
hvarje kammare i ugnen, kunna rökgaserna, innan de gå
till skorstenen, sugas igenom en kammare med nyinsatt
tegel och till detta afgifva värme. Tegelbränning
i ringugn är fullständigt kontinuerlig. Elden
flyttas nämligen fram vanligen en kammare per
dygn. Samtidigt köres det brända teglet ut från en
kammare i afsvalningsändan på brännzonen och sättes en
kammare med råtegel ("råsten") i förvärmningsändan
af samma zon. Allt arbete förflyttas alltså en
kammare framåt i ugnen för hvarje dag, hvarigenom en
kretsgående rörelse uppstår. — I ringugn kunna icke
blott vanliga murtegel, utan gifvetvis äfven andra
tegelprodukter brännas. Sålunda brännas med fördel
radialtegel (skorstenstegel, brunnstegel) och andra
massiva tegelslag, men äfven tunnväggigare gods,
såsom håltegel, mellanväggstegel, rör och taktegel,
i dylika ugnar. Genom insättning af
särskilda genombrutna permanenta tvärväggar,
hvari bränslet nedfaller, kan ringugnen användas
äfven för bränning af särskildt ömtåliga varor,
t. ex. glaseradt gods. Vid den vanliga bränningen i
ringugn finnes öfverskott på luft. Produkten brännes
därför "i oxiderande atmosfär", då vanlig tegellera
antar rödaktig färg. Vissa kalkhaltiga leror brännas
emellertid fördelaktigast i reducerande atmosfär,
d. v. s. med luftunderskott. För att detta skall
kunna ske i ringugn, inskjutas särskilda plåtväggar
i stället för ofvan omnämnda pappersspjäll. Sålunda
erhållet gulbrändt tegel har användts i mycket
stor utsträckning på Sveriges västkust och
har visat sig mycket beständigt mot det fuktiga
västkustklimatets åverkan. Metoden och en stor del af
det i Sverige använda gulbrända teglet härstamma från
Schleswig-Holstein. — Ringugnens principer ha äfven
användts af tysken Mendheim, då han konstruerade
sina gaskammarugnar. Dessa bestå af en serie i ring
lagda kamrar, förbundna med hvarandra endast genom
kanaler. Kamrarnas hvalf gå vinkelrätt mot ugnens
riktning i motsats till ringugnens hvalf, som följer
ugnsriktningen. Dessa ugnar eldas med gas, som
inledes genom kanaler i hvarje kammares botten,
och gastilledningen kan regleras utifrån. Dessa
ugnar begagnas i Sverige särskildt för bränning
af eldfast tegel och saltglaserade rör. Ingenjör
Otto Bock har infört en förenkling af ringugnens
konstruktion, som funnit tillämpning särskildt i
Tyskland och Amerika. Det är den s. k. ringugnen
utan hvalf. Ugnen är nedsänkt i marken, och i
st. f. hvalfvet lägges ofvanpå det satta teglet
ett dubbelt flatskift af tegel, hvari beslagen till
fyrhålen insättas. Det hela täckes med ett lager af
sand eller lera. Principen i ringugnen är, att elden
förflyttar sig i ring. Därigenom behöfva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free