- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
655-656

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegnér, Esaias Henrik Vilhelm - Tegnér, Elof Kristofer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1879), Vet. o. vitt. samh. i Göteborg
(hedersled. 1882), Svenska akad. (1882), där han
efterträdde H. L. H. Hamilton, Human. vet. samf. i
Uppsala (1890), Vet. akad. (1896) och
Fysiogr. sällsk. i Lund (1899). Bland öfriga
utmärkelser må nämnas, att T. kreerades till
teol. doktor i Köpenhamn 1894. — Som språkforskare
har T. inlagt stora förtjänster och som författare
visat prof på en mångsidighet, som åtminstone i vårt
land har få motstycken. Hans första arbeten på det
filologiska fältet gällde de österländska, särskildt
de semitiska, språken, såsom gradualafh. De nunnatione
arabica
(1865), De vocibus primæ radicalis w
earumque declinatione
(I, 1869; i Lunds universitets
årsskrift). Till hans verksamhet på den österländska
kulturens områden höra vidare Ninives och Babylons
kilskrifter
(1875, i serien "Ur vår tids forskning";
öfv. till da. 1878) och Nordiska författares arbeten
om och på afrikanska språk
(i "Ny svensk tidskrift",
1884). Med tiden drogs emellertid T. alltmer till den
jämförande indoeuropeiska språkforskningen och våra
inhemska språkförhållanden. Hans grundliga insikter,
vidsträckta beläsenhet och skarpa kombinationsförmåga
ha gjort hans arbeten i hög grad läsvärda, och mer
än någon annan samtida svensk språkforskare har han
genom att popularisera vetenskapens resultat verkat
på den stora allmänheten. Hans väckande inflytande
på de bildades intresse för språkliga frågor har
varit af stor betydelse för den allmänna bildningen,
och arbeten sådana som Om språk och nationalitet (i
"Svensk tidskrift", 1874), Språkets makt öfver tanken
(1880, i "Ur vår tids forskning"; öfv. till da. 1881),
Hemmets ord (1881; först intagen i "Tidskrift för
hemmet" 1880—81), Om elliptiska ord (i "Forhandlinger
på det 2:det Nordiske filologmöde i Kristiania",
1881), Om svenska familjenamn (i "Nordisk tidskrift",
1832) och Om poesiens språk (inträdestal i Svenska
akad. 1882, tr. i denna akademis "Handlingar ifrån
år 1796", d. 58, 1883) ha vunnit mycket vidsträckt
läsekrets och ega bestående värde. Hans senaste
språkhistoriska bidrag har titeln Plister. Några
växtfilologiska anmärkningar
(i "Svenska studier
tillägnade G. Cederschiöld", 1914). Bland T:s öfriga
arbeten böra ej heller glömmas Norrmän eller danskar
i Normandie? Några anmärkningar om normandiska ortnamn

med tillägget Ytterligare om de nordiska ortnamnen
i Normandie
(bägge i "Nordisk tidskr.", 1884) och
Universalskrift (i "Svensk tidskr.", 1876). T:s
stil utmärkes af elegant, ofta poetisk hållning. Ej
sällan anslår han en lätt kåserande ton, som dock ej
inkräktar på den vetenskapliga grundligheten; med ett
ord, man finner hos honom vetenskapsmannens kunskaper
och skarpsinne i förening med skaldens fantasi och
formsinne. — När rättstafningsfrågan i midten af
1880-talet ånyo bragtes å bane, särskildt genom
"Rättstavningssällskapets" stiftande (1885), kastade
äfven T. sig in i striden och utgaf, närmast föranledd
af nämnda sällskaps program, skriften Natur och onatur
i fråga om svensk rättstavning
(1886), hvarigenom han
råkade i häftig skärmytsling med de mera avancerade
nystafvarna, en strid, som framkallade starka ord å
ömse sidor och gaf upphof åt en hel litteratur. T:s
ståndpunkt kritiserades skarpt af bl. a. A. Noreen
(i två artiklar under titeln "Prof. Es. Tegnér
och rättstafningsfrågan" i tidskr. "Nystavaren",
1886) och A. Schagerström, hvarå T. svarade med
Antikritiska anmärkningar om svensk rättstavning (i
"Ny svensk tidskrift" och "Nystavaren", 1886). Äfven
inom Svenska akad. har T. måst bryta en lans för sina
rättstafningsidéer, hvilka där ställde honom på den
"radikala" sidan, medan han af nystafvarna betraktades
som alltför "konservativ". Sina grundsatser i
afseende på de nyare teoriernas erkännande och
tillämpning af akademien (i 6:e uppl. af dess
"Ordlista") har han framställt i en broschyr: Svensk
rättstavning. Ändringsförslag framlagda i Svenska
akademien
(1887; tryckt i endast 25 ex. och aldrig
tillgänglig i bokhandeln). I Sv. akad:s arbeten
har T. äfven i öfrigt med ifver deltagit särskildt
i det stora ordboksföretaget (efter 1893), i hvars
planläggning han verksamt deltog och hvars ledare
han sedan 1913 är, äfvensom vid redigerandet af 6:e
och 7:e uppl. af akademiens "Ordlista" (1889—1900),
i hvilka akademiens modifierade grundsatser i fråga
om rättstafningen först tillämpades. Att Svenska
akad. på senaste tiden i viss mån böjt sig för den
1906 officiellt påbjudna ny- eller Bergstafningen,
såsom den kommit till synes i "Ordförteckning över
svenska språket" (1916), är hufvudsakligen T:s
verk. T:s mest betydande arbete under de senare
åren är hans grundligt utredande afh. Om genus i
svenskan
(i "Svenska akad:s handl. efter 1886",
d. 6, 1891). Smärre filologiska uppsatser af hans
hand finnas införda i "Arkiv för nord. filologi"
(1889 och 1894), "Ord och bild" för 1894 (En
österländsk besvärjelse och vesterländsk folktro
)
samt numismatiska uppsatser rörande kufiska
mynt i "Vitt.-akad:s månadsblad" (1883—84) och i
"Ant. tidskr." (1891). — Under de senaste 33 åren
(1884—1917) har T. som medlem varit ifrigt sysselsatt
med arbete inom Bibelkommissionen. Till denna sida
af hans verksamhet hör den kritiska uppsatsen Den nya
öfversättningen af Psaltaren. Några motanmärkningar

(1888). Dels som fackman på den semitiska filologiens
område, dels som grundlig kännare af svenska
språket har T. haft rikt tillfälle att bidraga till
bibelöversättningens lyckliga fullbordan. Särskildt
togs hans insiktsfulla verksamhet i anspråk vid
utarbetandet af öfv. af de poetiska böckerna. — T. var
lekmannaombud för Lunds stift vid kyrkomötena 1898,
1903, 1908 och 1909. — På T:s 75-årsdag egnades honom
en ståtlig festskrift, "Studier tillegnade E. T. d. 13
jan. 1918", med bidrag af 62 olika författare.

3. Elof Kristofer T., den föregåendes broder,
biblioteksman, författare, f. 30 juni 1844 i
Kellstorp, d. 26 febr. 1900 i Lund, blef student i
Lund 1860, filos. doktor där 1865, e. o. amanuens vid
universitetsbiblioteket i Lund s. å. och amanuens vid
universitetets historiska museum 1867. T. antogs 1870
till e. o. amanuens vid Kungl. biblioteket i Stockholm
och tjänstgjorde där, sedan 1877 som ord. amanuens,
till slutet af 1883, med afbrott förorsakade dels
af uppdraget att ordna Linköpings stiftsbibliotek,
dels af en kortare tids anställning som amanuens vid
Lunds universitets konsistorium, dels af utländska
resor. Då Kungl. bibliotekets samlingar 1877 flyttades
från Kungl. slottet till sin nuv. lokal i Humlegården,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free