Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska högskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sådan på latinlinjen med kompletteringspröfning i
matematik, fysik och kemi. Läroverket befriades
från skyldigheten att afge svaromål å remisser
i tekniska ärenden från ämbetsverk och enskilda,
hvadan dylik utredningsskyldighet numera kvarstår
endast beträffande sådana ärenden, öfver hvilka
K. M:t begär högskolans yttrande. Handläggningen
hos K. M:t af alla läroverket rörande frågor
öfverflyttades 1877 från Civildepartementet
till Ecklesiastikdepartementet. 1884 ökades
undervisningsskyldigheten för professuren i allmän
kemi till likställighet med högskolans öfriga
professurer, och den extra lärarbefattningen i
mineralogi och geologi förvandlades till lektorat,
i sammanhang hvarmed årsanslaget ökades med 7,500
kr. — Med höstterminen 1885 förenades åter hos en
person undervisningsskyldigheten i alla de till
professuren i mekanisk teknologi hörande grenarna,
hvilken undervisningsskyldighet alltsedan 1872 varit
fördelad på två tillförordnade lärare. Hösten 1890
begärde och erhöll öfverdirektör Styffe afsked med
pension från föreståndarbefattningen. Till hans
efterträdare förordnades en af högskolans lärare,
professorn G. R. Dahlander. Det växande elevantalet
och den rastlöst sig utvecklande industriella
verksamheten med sina alltjämt stegrade kraf på
högre bildning hos teknikerna äfvensom fordran på nya
tekniska bildningsgrenar gjorde sig alltmera gällande
samt föranledde K. M:t att hösten 1890 ånyo tillsätta
en kommitté för att afge betänkande och förslag
ang. behofvet af och sättet för utvidgning och
omorganisation af Tekniska högskolan. Denna kommitté
aflämnade 15 dec. 1891 sitt förslag till läroverkets
utvidgning och omorganisation, som dock förkastades
af 1894 års riksdag, bl. a. på grund af de stora
kostnader, som det skulle medföra. Men riksdagen antog
redan 1892 ett förslag till provisorisk utvidgning,
så att antalet elever i första årskursen skulle
kunna ökas från 80 till 100, och detta förslag
tillämpades 1892—97. Ett i enlighet med riksdagens
önskan (af föreståndaren och fackskoleföreståndarna)
utarbetadt nytt förenkladt förslag till definitiv
omorganisation godkändes af K. M:t och riksdagen
1895 och tillämpades sedan början af s. å. I
samband därmed vidtogos flera förändringar,
af hvilka de viktigaste voro följande. Till
väsentlig förbättring af undervisningen anordnades
ett mekaniskt laboratorium, hvarjämte inrättades
1896 Tekniska högskolans materialprofningsanstalt,
hvars förvaltning ledes af högskolans styrelse, men
öfver hvars verksamhet anstaltens föreståndare har
närmaste tillsynen och hvars ekonomi är skild från
högskolans. Sedan riksdagen 1916 och 1917 beviljat
medel för uppförande och utrustning af en Statens
profningsanstalt till en beräknad kostnad af omkr. 1,8
mill. kr., kommer denna senare anstalt att öfvertaga
den förras verksamhet, antagligen vid 1920 års ingång
(se vidare Materialprofning, äfven i Suppl.). 1917
erhöll Tekniska högskolan egna studielaboratorier
för undervisning i materialprofning. — Ny
laboratoriebyggnad (till hvilken riksdagen 1895
anvisade 306,230 kr.) för kemiska, kemisk-tekniska,
elektrokemiska och zymotekniska laborationer samt för
de mineralogiska och geologiska samlingarna uppfördes
och togs i bruk för undervisningen höstterminen
1899. — En särskild elektroteknisk
fackskola inrättades, hvarjämte det gamla
kemiska laboratoriet omändrades till fysiska och
elektrotekniska laboratorier. Undervisningen
utvidgades bl. a. med elektrokemi, zymoteknik och
teknisk hygien. 1898 inrättades tre nya lektorat,
nämligen i husbyggnadskonst, skeppsbyggnadskonst och
allmän fysik. 1899 inrättades en extra lärarbefattning
i läran om metallernas egenskaper. Fr. o. m. 1899
kunde en väl behöflig ökning af antalet inträdande
i första årskursen ske, nämligen från 100 till 125.
Dahlander lämnade föreståndarposten 1902
och efterträddes af professorn vid högskolan
A. Lindstedt. Vid sekelskiftet började högskolans
lokaler vid Drottninggatan att i allt högre
grad visa sig otillräckliga för undervisningens
bedrifvande. 1900—03 utarbetades tre olika
förslag till på- och tillbyggnad af de dåv. husen
å tomterna vid Drottninggatan. Några afsevärda
utvecklingsmöjligheter inneburo dock ej dessa
förslag; intet af dem kom
 |
| Fig. 2. Situationsplan af Tekniska högskolans nybyggnader på Norra Djurgården. 1. Förgården. 2. Stora gården. 3. Tessinska gården. 4. Laboratoriegården. 5. Polhems gård. 6. Berzelius’ gård. 7. Elektrotekniska institutionen. 8. Fysiska institutionen. 9. Afd. för bergsvetenskap. 10. Afd. för arkitektur. 11. Afd. för väg- och vattenbyggnad. 12. Maskinlaboratorium. 13. Mekaniska institutionen (afd. för maskinbyggnad och skeppsbyggen). 14. Kemiska institutionen. 15. 1:a och 2:a afd. 16. Byggnad för betjäning. (De två norra gårdarna, Polhems och Berzelius’, ännu icke kringbyggda eller ordnade: Polhemsgården afsedd att bli anläggningens kärna, omgifven af hufvudbyggnader med högtidshall, hufvudtrappa och sessionssalar.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
