Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
elementarskolan i Örebro till ett tekniskt gymnasium och
tekniska elementarskolans i Malmö ersättande
med förutnämnd maskinfackskola och ett tekniskt
gymnasium. Dessa fackskolor och gymnasier äro afsedda
att ledas af lokala styrelser, med ledamöter utsedda,
ena hälften, däribland ordf., af K. M:t och andra
hälften af stadsfullmäktige. De nuv. lägre tekniska
yrkesskolorna komma enligt omorganisationsplanen att
aflösas af nya skolformer, nämligen lärlingsskolor och
yrkesskolor. Lärlingsskolornas ändamål skall vara att
bereda minderåriga, som genomgått den, likaledes 1918
beslutade obligatoriska fortsättningsskolan tillfälle
att, samtidigt med inhämtandet af den praktiska
yrkesfärdigheten genom arbete i handtverkets,
industriens, handelns eller det husliga arbetets
tjänst, förvärfva de för ett framgångsrikt arbete
inom de olika arbetsområdena nödvändiga teoretiska
färdigheter, som det praktiska arbetet utanför skolan
icke kan åstadkomma. Undervisningen i lärlingsskola
skall ordnas på två årskurser, hvardera omfattande
ett läsår å 8—9 månader. Undervisningen skall
pågå minst 6 och i medeltal högst 12 timmar
i veckan. Lärlingsskolan skall så långt som
möjligt uppdelas i skilda afdelningar, afpassade
efter de olika yrkena. Lärlingsskolor beräknas
komma att träda i verksamhet 1921. De skola vara
kommunala inrättningar. Kommun skall kunna besluta
lärlingsskolplikt för minderåriga, som äro under 18
år. Yrkesskolorna skola ha till ändamål att meddela
i handtverk, industri, handel och husligt arbete
anställda arbetare med god praktisk yrkeserfarenhet
en på lärlingsskolans kunskapsmått byggd fortsatt
undervisning af teknisk, yrkesekonomisk och
medborgerlig art, afsedd i allmänhet att höja deras
arbets-och förvärfsförmåga och att ge dem nödiga
förutsättningar för mera ansvarsfulla befattningar
inom industrien, såsom förmans- och därmed jämförliga
förtroendeposter, eller för en mera oberoende
ställning som själfständiga utöfvare af ett yrke. I
motsats till lärlingsskolorna komma yrkesskolorna
att vara fullt frivilliga. Undervisningen är
afsedd att meddelas i form af yrkes-, ämnes-
eller mästarkurser. Yrkeskurserna komma att
arbeta efter fasta läroplaner, afpassade efter
vissa yrken; i ämneskurserna meddelas undervisning
i fristående läroämnen, bland hvilka lärjungarna
ega rätt att utvälja dem, som motsvara hvars och
ens behof; i mästarkurserna lämnas undervisning af
yrkesekonomisk eller yrkesteknisk art, afsedd för dem,
som ämna etablera sig som själfständiga utöfvare af
yrket. Yrkesskolorna beräknas kunna träda i verksamhet
1923. Den centrala ledningen af yrkesundervisningen
och den nuv. Folkskolöfverstyrelsen komma att
fr. o. m. 1919 sammanföras till en gemensam
Skolöfverstyrelse.
I Norge meddelas högre teknisk undervisning vid
Norges tekniske höiskole i Trondhjem, som trädde i
verksamhet 1910. Lärokurserna äro fyraåriga. Den har
afdelningar för arkitektur, bergsvetenskap, väg- och
vattenbyggnad ("bygningsingeniörfag"), elektroteknik,
kemi samt maskinbyggnad och skeppsbyggen. Den
var urspr. planerad för 200 studerande, utvidgades
1913—15, så att den kunde ge plats åt 400, men har nu
(1918) omkr. 700 studerande. Ytterligare utvidgning
planeras. De förutvarande tre- och fyraåriga
tekniska skolorna i Kristiania, Bergen och Trondhjem
blefvo vid högskolans inrättande förändrade till
tvååriga "tekniske mellemskoler". Till dessa kan
man räkna äfven Skiensfjordens mekaniske fagskole
i Porsgrund, Hortens tekniske skole (som, upprättad
1855, är Norges äldsta tekniska skola) samt tekniska
skolan i Karl Johans værn. F. ö. finnas (1918)
47 tekniska aftonskolor (motsvarande våra lägre
tekniska yrkesskolor) och tekniska dagskolor
i Kristiania och Stavanger. I Bergen finnes en
tvåårig fackskola för trä- och metallindustri samt
en aftonskola för konsthandtverk. Haandverks-
og kunstindustriskolen i Kristiania har följande
afdelningar: aftonskola, handtverksskola (dagskola),
konstindustriskola (dagskola) och kurs för utbildning
af lärare i teckning. — I Danmark märkes främst
Polyteknisk læreanstalt (se d. o.) i Köpenhamn. I
samma stad finnas därjämte: Det tekniske selskabs
skole (inrättad 1876 genom sammanslagning af fyra
äldre anstalter) med såväl aftonundervisning för
lärlingar som ock dagundervisning för byggnads-,
maskin- och elektrotekniker (den motsvarar ungefär
Tekniska skolan i Stockholm), Örlogsværftets
ingeniörelevskole utbildar mariningenjörer;
Köpenhamns maskinistskole förbereder till
maskinistexamen; Fagskolen for haandværkere og
mindre industridrivende (Teknologisk institut)
är afsedd att hjälpa egna mästare och gesäller att
följa industriens framsteg. I alla landets städer
och på många ställen på landsbygden finnas tekniska
skolor med aftonundervisning (för lärlingar). I
de större städerna (Aarhus, Aalborg, Randers,
Odense, Helsingör) finnas tekniska mellanskolor med
dagundervisning. Totala antalet statsunderstödda
lägre tekniska läroanstalter utgjorde 1917 ej
mindre än 197. — I Finland står Tekniska högskolan i
Finland främst (se denna). 1847 inrättades tekniska
realskolor i Helsingfors, Åbo och Vasa. 1885 fingo
de den nya benämningen Industriskolor, och samtidigt
förordnades om inrättandet af ytterligare 3 sådana,
i Kuopio, Tammerfors och Viborg. 1897 tillkom
industriskola i Uleåborg och 1901 i Björneborg, den
senare privat. Industriskolorna utbilda industriella
arbetsledare och verkmästare samt maskinister. Kursen
år tvåårig. 1911 inrättades i Tammerfors en statens
tekniska mellanskola (finskspråkig), och 1916 tillkom
på privat väg en dylik läroanstalt i Helsingfors,
Tekniska läroverket (svenskspråkigt). Dessutom finnas
i de allra flesta af Finlands städer högre och lägre
handtverksskolor, som började inrättas 1858 och till
1885 kallades söndags- (och afton-)skolor. De motsvara
närmast våra lägre tekniska yrkesskolor. Slutligen
finnas öfver hundra slöjdskolor, som tjäna
att befordra utvecklingen af hushålls- och
handelshemslöjden i landet. De äro dels fasta, dels
ambulatoriska. Det tekniska undervisningsväsendet
står under öfverinseende af Industristyrelsen. —
Tyskland tillgodoser bäst den tekniska undervisningens
kraf. Tekniska högskolor (technische hochschulen), 12
till antalet, utgöra det högsta stadiet af de tekniska
undervisningsanstalterna. Enhetlig organisation af den
tekniska undervisningen i de olika förbundsstaterna
finnes icke. I stort sedt kunna dock de lägre tekniska
läroanstalterna hänföras till tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
