- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
713-714

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telefon (af grek. tele, fjärran, och fone, röst)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utveckling inom Stockholm. 1899 fick Allmänna
bolaget koncession på anläggningar i Moskva
och Warschau samt (tills. med L. M. Ericsson &
Co) i Mexico. 1908 uppdelades bolagets rörelse,
hvarvid ett dotterbolag, Stockholmstelefon, öfvertog
Stockholmsanläggningarna. Vid Stockholmsstationen
är numera infördt centralbatteri med automatisk
fördelning. Genom beslut af 1918 års lagtima riksdag
ha Stockholmstelefons anläggningar för en summa af
47 mill. kr. inköpts af staten för att sammanslås
med rikstelefonnätet. Öfvertagandet skedde 1 juli
s. å. Telegrafverket har infört centralbatteri vid
stationerna i Hälsingborg, Jönköping, Malmö, Gäfle,
Norrköping och Örebro. För stationerna i Stockholm
och Göteborg planeras automatisk drift. Vid 1917 års
början funnos i Sverige 599,350 km. telefonledningar,
hvaraf 399,973 km. tillhöriga telegrafverket och
199,377 km. tillhöriga enskilda telefonföretag
och järnvägar. Antalet rikstelefonapparater var
207,281, öfriga 100,090, hvaraf 91,765 tillhöriga
Stockholmstelefon; inalles funnos således i riket
307,371 apparater eller 53,4 apparater per 1,000
inv. Endast i Stockholm funnos 107,107 apparater
(33,299 rikstelefonens, 73,808 Stockholmstelefonens)
eller 289 pr 1,000 inv. Vid rikstelefonen utväxlades
under året omkr. 312 mill. afgiftsfria och 22
mill. afgiftsbelagda samtal.

Nedanstående tabell visar antalet telefonapparater
och antalet pr 1,000 inv. i de europeiska länderna. Då
ej annat anges, afse uppgifterna 1 jan. 1914.
Antal apparater Antal apparater pr 1,000 inv.
Danmark (1/4 1914) 129,277 45
Sverige 235,373 42
Norge 82,550 34
Schweiz 96,624 25
Tyskland 1,420,100 21
Storbritannien (1/4 1914) 780,512 17
Nederländerna 86,490 14
Finland 40,000 12
Belgien 65,000 9
Frankrike 330,000 8
Österrike 174,344 6
Ungern 84,040 4
Rumänien 20,000 3
Italien (1/7 1913) 91,720 3
Spanien 34,000 2
Ryssland 319,858 2
Portugal 8,850 2
Serbien 3,700 l
Grekland 3,200 l
Bulgarien 3,608 l
Hela Europa 3,695,400 omkr. 8
Hela världen 13,570,900 omkr. 8


Bland städer i Europa med öfver 100,000 inv. intog
Stockholm rangplatsen i fråga om antalet apparater
per 1,000 inv., som var 241 (som ofvan visats, ökas
denna siffra 1917 till 289). Af öfriga hufvudstäder
hade Köpenhamn 89, Kristiania 84, Berlin 66, London
35. Den stad af någon betydenhet, som vid denna
tid uppvisade den högsta siffran, var Los Angeles i
Kalifornien med 260 per 1,000 inv.

*



Trådlös telefonering (Radiotelefoni). Försök att
med telefon utväxla meddelanden utan användning af
metallisk ledning ha utförts enligt i hufvudsak tre
metoder: med ljusstrålning, med värmestrålning och
med Hertzska vågor. Exempel på det förstnämnda
sättet utgör Simons och Bells ljustelefon (se
d. o.). Telefonering medelst värmestrålar har
försökts af Bell, som lyckats åstadkomma en
öfverföring på 100 m. afstånd. Först efter den
trådlösa telegrafens uppfinning har frågan om trådlös
telefonering förts framåt till en lösning, som kan få
praktisk betydelse. Om en afsändningskrets matas
med kontinuerliga ("odämpade") vågor, erhålles
i telefonen på mottagningsstationen intet ljud,
emedan telefonen kommer att påverkas som för
likström. Men vid tal i en mikrofon, inkopplad i
antennens jordledning (fig. 14), uppstå mot talet
svarande variationer i den utstrålade energiens
amplitud, åstadkommande motsvarande ljudverkan på
mottagaren. Som strömkällor för afsändaren komma
därför till användning endast sådana med periodtal,
som ligga öfver hörbarhetsgränsen. Inkopplad
direkt i antennkretsen, måste mikrofonen uthärda
antennströmstyrkan. Mikrofonen inkopplas därför
stundom på annat sätt, t. ex. i fältlindningen
för generatorn eller i fältmagnetkretsen till
ljusbågen. Enligt en annan metod inkopplas
mikrofonen så, att dess motståndsvariationer
komma att förändra svängningarnas våglängd
i st. f. amplituden. Då mottagaren är afstämd för
viss våglängd, kommer strömstyrkan i densamma att
få olika styrka, allteftersom de ankommande vågorna
ha en våglängd, som ligger närmare eller aflägsnare
från mottagarens. Ljusbågsgeneratorn konstruerades
af Poulsen (se Telegraf), och system efter denna
princip ha sedermera utarbetats äfven af Gesellschaft
für drahtlose telegraphie
, Quirino Majorana,
som använder en af denne uppfunnen vätskemikrofon för
hög strömstyrka, hydraulisk mikrofon, af De Forest
med audionmottagare, samt af Colin och <sp>Jeance<sp>. Poulsen
åstadkom 1905 trådlös telefonering
på 0,5 km. afstånd. Redan 1907 kunde afståndet
utsträckas till 370 km. (Lyngby—Weissensee), och
1911 vid en Poulsenstation i Kalifornien nåddes
ett afstånd af 550 km. med vanliga mikrofoner. Med
direkt högfrekvensmaskin anordnade Fessenden 1900
telefonering på 1,5 km. afstånd. 1906 konstruerade han
en annan generator för 81,700 perioder, med hvilken
han telefonerat öfver 320 km. Äfven med Goldschmidts
högfrekvensgenerator för successiv upptransformering
af frekvensen ha telefoneringsprof utförts. Med
användning af släckta gnistor (ty. löschfunken)
enligt Wiens system ha försök gjorts af Gesellschaft
für drahtlose telegraphie (tönende funken)
och Lorenz-aktiengesellschaft. På sista tiden
ha kontinuerliga vågor för trådlös telefonering
alstrats med katodrör (audion), och detta system
torde f. n. (1918) vara det enda, som fått praktisk
användning — hufvudsakligen i Amerika. Vid de
längsta hittills utförda telefoneringsförsöken
ha dessa anordningar användts, nämligen dels öfver
Atlanten, från stationen Arlington i Nord-Amerika
till Eiffeltornet, dels från Arlington till Honolulu,
9,000 km. För

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free