Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telefon (af grek. tele, fjärran, och fone, röst) - Telefonanalys, fys. - Telefonautomat - Telefoncentral. Se Centralstation 3 och Telefon, sp. 705-707. - Telefonering. Se Telefon. - Telefoni, läran om telefonen. Se Telefon. - Telefonkablar. Se Telefon, sp. 709. - Telefonkiosk - Telefonledningar. Se Telefon, sp. 709. - Telefonograf, fys. Se Fonograf, sp. 816. - Telefontråd. Se Telefon, sp. 709. - Telefos, grek. hjältes. - Telefos - Telefosfrisen. Se Pergamon, sp. 476. - Telefotograf (af grek. tele, fjärran, fos, ljus, och grafein, skrifva)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att den trådlösa telefonen skall kunna få större
användning, fordras, att växling mellan sändning
(tal) och mottagning kan åvägabringas utan
omständliga omkopplingar. En fördel i jämförelse
med telefonering på ledning är, att talet vid
fortplantningen ej utsattes för distorsion såsom
vid ledningstelefonering. Att den trådlösa telefonen
skulle komma att i någon mån ersätta telefoneringen
med ledning förefaller f. n. föga sannolikt. För
transoceana telefonförbindelser synes dock den förra
ha de största utsikterna att komma till användning.
Litt.: A. Ekström, "Modern telefonteknik" (1903),
F. Breisig, "Theoretische telegraphie" (1910),
C. Hersen och R. Hartz, "Die fernsprechtechnik der
gegenwart" (s. å.), A. Kruckow, "Die selbstanschluss-
und wählereinrichtungen im fernsprechbetriebe"
(1911), K. Markau, "Die telephonie ohne draht"
(1912), H. Rein, "Lehrbuch der drahtlosen
telegraphie" (1917), H. Pleijel, "Teoretisk
telefoni", II (1918; bland "Tekniska handböcker
utg. af k. Telegrafstyrelsen"), vidare "Jahrbuch der
drahtlosen telegraphie und telephonie" samt "The
year book of wireless telegraphy and telephony".
A. H—n.
Telefonanalys, fys., benämnes den af Kohlrausch
angifna metoden att med tillhjälp af växelström och
telefon bestämma elektriska ledningsförmågan hos
elektrolyter. Jfr Elektriska mätningar, sp. 302.
T. E. A.
Telefonautomat, en för allmänt bruk mot afgift för
hvarje samtal upplåten telefonapparat, där den
samtalande efter anmaning från telefonstationen
själf nedlägger afgiften i en i apparaten inmonterad
eller invid densamma uppsatt afgiftsbössa. När
myntet i en ränna glider ned i myntlådan,
åstadkommer det på ett eller annat sätt en ändring
i telefonapparatens ledningssammanhang, hvaraf ljud
uppstår i telefonen. Detta ljud uppfattas äfven
af telefonisten, som på detta sätt kontrollerar,
att afgiften blir erlagd. På de vid rikstelefonen
använda telefonautomaterna består anordningen däri,
att myntet glider längs två metall-linjaler,
hvilka äro med ledare förbundna med hvar sin
af mikrofonens ytterkontakter. Parallellt med
mikrofonen uppstår således en kontakt med under
myntets glidning föränderligt motstånd. De härvid
uppkommande strömvariationerna alstra ett skrapande
ljud i telefonen. För att apparaten skall bli
användbar för två myntsorter (10- och 5-öringar),
anbringas en särskild ränna för enhvar af de två
sorterna. Kontakten slutes vid myntets nedglidning
en gång i den ena af rännorna, två gånger i den
andra. A. H-n.
Telefoncentral. Se Centralstation 3 och Telefon,
sp. 705—707.
Telefonering. Se Telefon.
Telefoni, läran om telefonen. Se Telefon.
Telefonkablar. Se Telefon, sp. 709.
Telefonkiosk, vid torg eller på annat
trafikeradt ställe uppsatt, mer eller mindre
ljudisolerande kiosk (se d. o.), innehållande
en telefonautomat (se d. o.), från hvilken
allmänheten kan mot afgift utväxla telefonsamtal.
A. H—n.
Telefonledningar. Se Telefon, sp. 709.
Telefonograf, fys. Se Fonograf, sp. 816.
Telefontråd. Se Telefon, sp. 709.
Telefos (grek. Τήλεφοϛ), grek. hjältes., var son
till Herakles och Auge, en dotter af konung Aleos
i Tegea. Han utsattes af sin moder, men räddades
på underbart sätt och begaf sig som uppvuxen
yngling enligt delfiska oraklets anvisning till
Mysien för att uppsöka sin moder, hvilken han där
träffade förmäld med landets konung Teuthras. Af
denne upptogs T. som son och efterträdde honom i
regeringen. Enligt en efterhomerisk saga tillbakaslog
han segerrikt de under färden till Troja på Mysiens
kust landstigne grekerna, men sårades därvid själf
af Akilles. Oraklet förkunnade, att såret kunde
läkas endast af den, som gett det. På Agamemnons
uppmaning läkte Akilles T:s sår medelst rost från
sin lansspets, helst som ett orakel spått, att
Troja ej skulle kunna eröfras utan hans hjälp.
A. M. A.
Telefos (grek. Τήλεφοϛ) från Pergamon, grekisk
grammatiker i 2:a årh., var lärare för kejsar Lucius
Verus, flitig skriftställare i språkliga ämnen. Om en
T:s skrift Om retoriken enligt Homeros se "Fragmenta
historicorum græcorum" (1848—74).
Telefosfrisen. Se Pergamon, sp. 476.
Telefotograf (af grek. tele, fjärran, fos,
ljus, och grafein, skrifva) l. Bildtelegraf,
en af tyske professorn Korn 1904 uppfunnen metod
att på telegrafisk väg öfverföra bilder. (En
liknande metod patenterades redan 1895 af svenske
mekanikern Berglund, men kom dock aldrig till
utförande.) Bildtelegrafien grundar sig på
egenskapen hos selen (se d. o.) att förändra
elektriska ledningsmotståndet med belysningen. För
att kunna telegraferas måste bilden framställas på
ett genomskinligt papper (film), som upplägges på
en ihålig glascylinder. Om denna bringas att rotera
och samtidigt sakta förflyttas i axiell led, kommer
en utifrån mot cylindern kastad ljusstråle att på
ett inuti cylindern i ljusstrålens väg placeradt
föremål ge olika stark belysning alltefter graden
af genomskinlighet hos den punkt af filmen,
som under rotationen för ögonblicket passerar
ljusstrålen. Utgöres föremålet inuti cylindern af
en selencell, kommer dennas ledningsmotstånd att
förändras, och kopplas cellen i serie med ett batteri
och en ledning till en annan ort, får man således
där ljusvariationerna på filmen representerade af
strömvariationer. Dessa skola nu åter öfversättas
till ljusvariationer. För detta ändamål använde Korn
först följande anordning. Det ljuskänsliga papper,
på hvilket bilden skall framställas, upplindas på
en trumma, som får en skrufrörelse på samma sätt
som glastrumman i afsändningsapparaten. Genom
synkroniserande anordningar, liknande dem, som
förekomma vid vissa snabbtelegrafsystem (se
Telegraf), bringas trummorna på afsändnings- och
mottagningsstationerna att exakt följas åt i sina
rörelser. Under rörelsen belysas efter hvarandra
mottagningstrummans olika punkter af en fast
ljusstråle från ett evakueradt rör, som bringas att
lysa medelst teslaströmmar (se Geisslerska rör). Den
inkommande strömmen påverkar en galvanometer, hvars
visare rör sig öfver en motståndssats inkopplad
i teslaströmkretsen. Storleken af motståndet
och därmed af teslaströmmens styrka och rörets
ljusstyrka regleras på detta sätt af strömmen i
galvanometern. Genom lämpligt afvägda värden på
motståndet kommer så den uppstående bilden, som
framkallas på vanligt sätt, att få samma utseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
