Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Örsteds upptäckt gaf uppslag till ett intensivt
studium af den elektriska strömmens magnetiska
verkan. Sålunda framkommo redan 1820
Schweigger och Poggendorff med anordningar för förstärkning
af en ströms verkan på en magnetnål. S. å. upptäckte
F. J. D. Arago (se denne) i Paris, att järn och
stål kunde göras magnetiska genom inverkan af en
elektrisk ström. Den första praktiskt användbara
magnet-elektriska telegrafapparaten framställdes
af ryssen P. von Schilling-Cannstatt (se
denne) sannolikt i slutet af 1820-talet. Ehuru
denna apparat kom till offentligheten först 1835
(på naturforskarmötet i Bonn), anses i allmänhet
1833 som den elektromagnetiska telegrafens
födelseår. Schillings apparat, som grundade sig på
den elektriska strömmens verkan på magnetstafvar,
utgjorde förebilden till den s. k. nåltelegrafen
(se d. o.). Hos denna påverkas en magnetnål åt ena
eller andra hållet alltefter riktningen af strömmen,
som ledes flera hvarf omkring nålen. Genom lämplig
kombination af nålutslag till höger och till
vänster bildas de enskilda bokstäfverna eller
tecknen. Den i England någon tid i bruk varande
fem-nålstelegrafen af Cooke och Wheatstone fordrade
sex ledningar. Den förenklades emellertid snart
nog af Wheatstone till en enkelnålstelegraf,
som spelat en stor praktisk roll i synnerhet
som järnvägstelegraf (se d. o.). I England är den
fortfarande i bruk. En modifikation af nåltelegrafen
har fått stor användning som mottagningsinstrument
å långa kablar (se nedan).
Morses system. 1832 kom
amerikanen Samuel Morse (se denne) på den tanken,
att en elektromagnet med fördel skulle kunna
användas som mottagningsapparat vid elektrisk
telegrafering. En användbar elektromagnetisk
skriftelegraf framställdes af honom 1835, och det
dröjde ej länge, förrän han förenklade sitt system,
samtidigt med att det arbetade snabbt och säkert. I
Morses och alla andra i bruk varande telegrafsystem
används den elektriska strömmen som medel för att
åstadkomma signalerna. Han sammanställde ett särskildt
teckenalfabet, som lätt kunde återges af därtill
lämpade apparater. Morses alfabet är i hufvudsak
ännu gällande och består af två grundelement: prick
och streck, det senare tre gånger så långt som en
prick. Den i engelska språket oftast förekommande
bokstafven e betecknades med 1 prick, i med 2 prickar,
t med 1 streck, o. s. v. Genom olika kombinationer af
prickar och streck kunde Morse återge icke allenast
alla i språket förekommande bokstäfver och siffror,
utan äfven alla skiljetecken och andra för
telegraftjänsten behöfliga tecken. Mellanrummet mellan
grundelementen inom samma tecken bör vara lika med
1 prick, rummet mellan de olika tecknen i ett och
samma ord eller tal lika med 3 prickar och rummet
mellan olika ord och tal lika med 5 prickar. Här nedan
återges det af internationella telegrafkonferensen
i London 1903 stadfästa morsealfabetet:
a - —
á - — — - —
b — - - -
c — - — -
ch — — — —
d — - -
e -
é - - — - -
f - - — -
g — — -
h - - - -
i - -
j - — — —
k — - —
l - — - -
m — —
n — -
ñ — — - — —
o — — —
p - — — -
q — — - —
r - — -
s - - -
t —
u - - —
ü - - — —
v - - - —
w - — —
x — - - —
y — - — —
z — — - -
å - — — - —
ä - — - —
ö — — — -
1 - — — — —
2 - - — — —
3 - - - — —
4 - - - - —
5 - - - - -
6 — - - - -
7 — — - - -
8 — — — - -
9 — — — — -
0 — — — — —
punkt - - - - - -
semikolon — - — - — -
komma - — - — - —
kolon — — — - - -
frågetecken - - — — - -
utropstecken — — - - — —
apostrof - — — — — -
bindestreck — - - - - —
bråkstreck — - - — -
parentes — - — — - —
anföringstecken - — - - — -
understrykningstecken - - — — - —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
