Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
elektromagnetens järnkärnor) därigenom, att en i
likformig rörelse stadd pappersremsa p upptryckes
lätt mot en färgtrissa f. För remsans frammatande
används ett urverk. — En telegrafisk förbindelse
i sin enklaste form anges af fig. 3. De båda
stationerna A och B förbindas af en ledning, fäst vid
telegrafnycklarnas häfstänger. Städet är medelst en
ledningstråd förbundet med ena polen af strömkällan
S (i vanliga fall bestående af torrelement eller
ackumulatorer), hvars andra pol är förbunden med
jordledningen J. Klacken k står i förbindelse med
morseelektromagnetens ena ytterkontakt; den andra
ytterkontakten står till jordledningen. Förloppet
vid telegrafering från A till B är följande. Så
snart nyckelhäfstången i A nedtryckes, kommer den i
kontakt med städet, hvarigenom en sluten strömkrets
erhålles. Strömmen går från strömkällans ena pol
till nyckelns städ och häfstång, ledningen A—B,
vidare genom häfstång och klack å stationen B
samt skrifapparatens elektromagnetlindningar
till jordledningen, jordmassan, jordledningen i A,
strömkällans andra pol och genom strömkällan till
utgångspunkten. Elektromagnetens ankare påverkas å
B:s skrifapparat, hvarvid tecken framträder på remsan,
när urverket är satt i gång. Får nyckeln återta sitt
hviloläge, upphör strömmen, och mottagningsapparatens
ankare upplyftes af sin spiralfjäder. På pappersremsan
bildas antingen prickar eller streck, beroende på
det tidsförlopp, under hvilket nyckelhäfstången är
nedtryckt. Hålles nyckeln nedtryckt en kort stund
(t. ex. 1/10 sek.), bildas på mottagningsremsan en
prick, vid tre gånger så lång tid ett streck. Vid
telegrafering från stationen B blir förloppet
enahanda; när den ena stationen sänder, tager
den andra emot. En van telegraftjänsteman kan
obehindradt afsända omkr. 100 bokstäfver i minuten,
motsvarande ordet Paris aftelegraferadt 20
gånger i följd. Antal "Paris per minut" används
oftast som mått på telegraferingshastigheten. Den
nu beskrifna telegrafförbindelsen benämnes Morses
system för öppen kedja. På Morses system för sluten
kedja får strömkällan leverera ström, äfven när
ingen telegrafering pågår. Tecknen kunna då bildas
antingen genom strömslutningar på samma sätt som
vid öppna kedjan (amerikanska och finska systemet)
eller genom strömafbrott (tyska systemet). Trots den
olägenhet, som den ständiga strömmen i hvila måste
förorsaka, har systemet fått ganska stor användning
särskildt i Amerika. På de svenska järnvägsstationerna
används såväl systemet för öppen som det för sluten
kedja. På statstelegrafen förekommer endast den
öppna kedjan. Vid 1912 års ingång funnos i användning
114,500 morseapparater, af hvilka i Sverige 3,168. Vid
utgången af 1917 hade antalet morseapparater i Sverige
ökats till 3,781, hvaraf järnvägarna disponerade
3,308. — I st. f. afläsning af telegrammet från
en pappersremsa förekommer mycket ofta mottagning
medelst hörseln, det är nämligen efter någon tids
öfning lätt att skilja mellan ljudet, som uppkommer,
när elektromagnetens häfstång slår ned och när
den slår upp. Denna omständighet utnyttjades först
af amerikanerna; en mottagningsapparat kunde göras
betydligt enklare och billigare, alldenstund urverket
med skrifanordningen och pappersremsan voro
obehöfliga. Apparaten, benämnd sounder (af eng. sound,
ljud) l. knackare (fig. 4), består endast af en
elektromagnet med tillhörande häfstång (ankare), som
rör sig mellan två anslag af speciell konstruktion,
så att telegraftecknen bli tydligt hörbara. En
spiralfjäder återför ankaret i hviloläget, så
snart ström ej genomgår elektromagneten. För att
underlätta uppfattningen af häfstångens slag och
göra dessa mindre hörbara för andra i närheten
expedierande brukar man placera hela knackaren
i en huf af trä, med öppningen riktad mot den vid
apparaten tjänstgörande. Soundern används framför
allt i Amerika; i Europa har den vunnit allt större
terräng. Den används äfven i Sverige, företrädesvis
på de större stationerna. Under sista åren har man
alltmer börjat använda telegrammens nedskrifning
medelst en vanlig skrifmaskin, samtidigt som
de afläsas från morseapparatens remsa eller
aflyssnas å en sounder, ett tillvägagångssätt,
som erbjuder flera fördelar. Är mottagaren en
sounderapparat, sitter denna vanligen icke direkt
kopplad till ledningsströmkretsen, såsom fig. 3
visar. Morseapparaten är nämligen då ersatt med
ett s. k. relä (fig. 5, R), som består af en
elektromagnet, hvars ankare under inverkan af
telegraferingsströmmen sluter och öppnar en lokal
strömkrets, i hvilken ingå en strömkälla S och
knackare K, som därför alltid kommer att påverkas af
en bestämd strömstyrka. Den till mottagningsapparaten
R framkommande strömstyrkan varierar alltefter
isolationsförhållandena hos ledningen och kan som
ett medelvärde sättas till 20 milliampère. —
Reläet har erhållit en utomordentligt viktig
användning vid det s. k. öfverdraget, en anordning
för automatisk repetition af telegrafskriften. På
mycket långa telegrafledningar är en repetition
nödvändig, enär direkt förbindelse skulle kräfva
alltför stora batterier för att få fram läslig
skrift. En mellanliggande station (mellanstation)
kan visserligen uppta telegrammet och sända det
vidare, d. v. s. repetera detsamma, men detta sätt är
dyrbart och tidsödande. Å mellanstationen kan därför
lämpligen anbringas ett öfverdrag (fig. 6). Detta
består af två reläer, hvilkas ankare ha samma
funktion som telegrafnycklarna med häfstång, klack
och städ. Vid telegrafering från A till C eller
från C till A öfverdras skriften automatiskt på
mellanstationen B. Om A telegraferar, går strömmen
från A genom vänstra reläets häfstång, klack och
högra reläets elektromagnet till jorden, hvarvid dess
häfstång neddras mot städkontakten och ny strömkrets
slutes. Denna ström går till C och varar lika länge
som den från A kommande strömmen. Telegraferar C,
påverkas vänstra reläet, hvars elektromagnetnyckel
alltså utsänder ström till A. I st. f. relä kan äfven
användas den vanliga morseapparaten med särskild
öfverdragsanordning. — Fig. 3 anger det grundschema,
efter hvilket samtliga morsetelegrafstationer
i Sverige äro inrättade. Huru stationerna än må
kompletteras med biapparater och omkastaranordningar,
återfinnas alltid mottagningsapparaten, nyckeln
och strömkällan sammankopplade i enlighet med
nämnda fig. En station, till hvilken ingå två
telegrafledningar, mellanstation, anordnas som
två morseändstationer, hvilka genom en enkel
omkastaranordning, benämnd strömledare, kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
