Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telegraf - Telegrafcoder - Telegrafdirektör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klassen. Till tredje klassen hänföras öfriga fartyg,
skyldiga att ha radioinstallation. Skyldiga att
ha radiotelegrafstation äro fartyg, som nyttjas i
fart mellan olika länder, såvida fartyget har 50
eller flera personer ombord. Radiostationen skall
ha sådan styrka, att den på dagen skall kunna ge
tydligt urskiljbara signaler på afstånd af minst
100 sjömil. Hvarje med radiostation utrustadt fartyg
skall ega en reservstation, som är h. o. h. placerad
i fartygets öfre delar med särskild kraftkälla
af sådan storlek, att den kan fungera 6 timmar i
sträck. Reservstationens räckvidd skall vara minst
80 sjömil för fartyg hörande till första klassen och
minst 50 för andra klassens fartyg. Nödsignalen är
SOS, och hvarje fartygsbefälhafvare, som mottager
dylik signal, är skyldig att bege sig till den
nödställdes hjälp, såvida han ej förvissat sig om,
att hjälp lämnats af annat fartyg. För betryggande
af sjösäkerheten i norra Atlantiska hafvet är
hvarje befälhafvare vid resa där skyldig att
lämna telegrafisk underrättelse om för sjöfarten
farlig is eller farligt vrak; dylik underrättelse
sändes antingen från fartyg till fartyg eller till
Hydrografiska institutionen i Washington.
En af konventionens samtliga undertecknare
inrättad och underhållen internationell byrå i
Bern (se sp. 765) är central för mottagning och
aflämning af underrättelser ang. radiostationer för
allmän korrespondens. Byrån utger en nomenklatur,
i hvilken alla för radiokorrespondensen viktiga
data äro upptagna, såsom radiostationers namn,
anropningssignal, våglängder, telegrafsystem,
tider för öppethållande m. m.
Af stor betydelse för sjöfarten är utsändandet af
tidssignaler vid vissa bestämda tider på dygnet. I
Europa utsändas sådana från Eiffeltornet i Paris
och från någon af de tyska storstationerna. De
utsändas med stationens maximala kraft och med
en bestämd våglängd. Eiffeltornet använder
härvid 2,500 m., den tyska stationen 1,650
m. I Amerika utsändas tidssignaler från en hel
serie stationer. Befälhafvaren på ett fartyg med
radioinstallation kan därför, hvarhelst han än
befinner sig, dagligen kontrollera sin kronometer. Med
tillhjälp af radiosignaler har det blifvit möjligt att
bestämma skillnaden i longitud mellan olika orter,
t. ex. mellan Paris och Washington på 0,01 sekund
när. Longituden mellan Paris och en del orter,
såsom Alger, Brest, Bizerta, Bruxelles, Toulouse och
Nizza har bestämts medelst radiosignaler. Under
Världskriget ha de olika ländernas storstationer
fått stor användning för spridning af krigsnyheter
och politiska kommunikéer.
Sverige. För alla koncessionerade
radiotelegrafstationer gälla 1912 års konvention,
lagen 31 aug. 1907 om utförande och nyttjandet
af elektrisk anläggning för telegrafering
och telefonering utan tråd, Telegrafstyrelsens
kung. ang. förbud för att nyttja dylik anläggning i
närheten af svensk kuststation (22 aug. 1913) samt
dess instr. för radiotelegrafstationer ombord på
fartyg (6 juni 1916). Inom svenskt sjöterritorium
skola utländska fartygsstationer ställa sig till
efterrättelse föreskrifterna i K. kung. 20 juni
1913 och Telegrafstyrelsens ofvan nämnda kung. af
22 aug. 1913. Man måste söka konungens tillstånd för
att få anordna radiotelegrafinstallation för allmänt eller enskildt
bruk, och radiostationerna, med undantag af de
flottan eller armén tillhöriga, lyda under
Telegrafstyrelsen, som verkställer besiktning af dem samt
lämnar vederbörligt tillståndsbevis för deras
användning. För utbildning af radiotelegrafister
anordnas särskilda radiokurser vid Telegrafverkets
undervisningsanstalt (se Telegrafelevkurser).
För att erhålla anställning som radiotelegrafist
på fartyg fordras att ha erhållit af
Telegrafstyrelsen utfärdadt certifikat. De kommersiella
radiotelegrafstationerna, som, i regel dubbelstationer,
äro utrustade med en större och en mindre
afsändningsanordning, äro f. n. Karlsborg,
storstation för korrespondens med andra länder (80
kw. och 8 kw.), fullbordad 1918, Boden (16 kw.
och 4 kw.), Göteborg (16 kw. och 4 kw.), Vaxholm
(8 kw. och 2 kw.), Härnösand (8 kw. och 2 kw.).
Dessutom ega Statens järnvägar en 2 kw. station i
Trälleborg för korrespondens med Sassnitz och
Sassnitzfärjorna. Vidare finnas dels försöksstationer,
såsom vid Telegrafverkets undervisningsanstalt
(se d. o.), dels några mindre stationer afsedda
enbart för mottagning och vetenskapliga experiment
(vid Tekniska högskolan, Uppsala universitets fysiska
institut, Lunds observatorium och fysiska
institutionen vid Lunds universitet). Landstationerna äro
anordnade enligt system Tönende funken och ingenjör
Rendahls utförande med kontinuerlig förändring
af våglängden. Fartygsstationerna använda till
största delen samma system, men dessutom finnas
några enligt Marconisystemet.
Litt.: Th. Thörnblad, ”Trådlös telegrafi”
(1911), J. G. Holmström, ”Handbok i radiotelegrafi”
(1915), J. A. Fleming, ”The principles of
Electric wave telegraphy” (1916), J. Zenneck,
”Lehrbuch der drahtlosen telegraphie” (s. å.),
H. Rein, ”Lehrbuch der drahtlosen telegraphie”
(1917), samt ”Jahrbuch der drahtlosen telegraphie
und telephonie”, ”Institute of Radio engineers
Proceedings” och ”The wireless world”.
H. P–l.
Telegrafcoder, eng. telegraphic codes [teligrä′fik
kåu′ds]. Se Chiffer, sp. 183, och
Handelskorrespondens, sp. 1339.
Telegrafdirektör. Se Telegrafverket.
Telegrafelevkurser, vid Telegrafverkets
undervisningsanstalt, af Telegrafstyrelsen anordnade
lärokurser, som afse att till e. o. assistenter och
e. o. telegrafister vid telegrafverket utbilda af
Telegrafstyrelsen antagna telegrafelever.
Inträdesfordringarna äro för manliga sökande: att ega
tydlig och lättläst handstil, ha uppnått 15, men
ej 21 år, ha antingen vid allmänt läroverk
aflagt realskolexamen och därvid i den muntliga
pröfningen i modersmålet, matematik, geografi,
fysik, kemi samt engelska, franska och tyska språken
erhållit åtminstone betyget ”godkänd” eller
ock genom betyg från allmänt läroverk eller
teknisk elementarskola styrka sig vara i besittning
af minst motsvarande kunskaper i nyssnämnda
ämnen. Kvinnlig sökande måste ega tydlig och
lättläst handstil, ha uppnått 17, men ej 21 år,
ha erhållit åtminstone betyget ”godkänd” i
modersmålet, aritmetik, geografi samt engelska, franska
och tyska språken antingen i den muntliga
pröfningen vid aflagd realskolexamen eller ock
vid afgångsexamen från statens normalskola för
flickor eller annat därmed jämförligt läroverk. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
