Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 765-766 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telegrafväsen - Telegrafväxt - Telegram

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

radiotelegramkorrespondensen (telegraferingen utan
tråd) ha särskilda internationella konferenser
hållits. Den första och andra egde rum i
Berlin resp. 1903 och 1906. Vid den tredje,
i London 1912, fastställdes den nu gällande
radiokonventionen jämte till denna hörande
tjänstgöringsreglemente. Radiotelegrafiska unionen
omfattar de allra flesta europeiska och en mängd
utomeuropeiska stater. — Telegrafförvaltningarnas
internationella byrå (Le bureau International
de l’union télégraphique) i Bern är ett 1868
på internationella telegrafkonferensen i Wien
inrättadt och under Schweiziska edsförbundets
ledning ställdt centralorgan, som har till uppgift
att underlätta den likformiga tillämpningen af
internationella telegrafföreningens bestämmelser,
samla, utge och till samtliga förvaltningar meddela
alla internationella taxor, taxeändringar och
stationsförteckningar, afbrott i telegrafförbindelser
o. d. samt särskildt att förbereda de internationella
telegrafkonferensernas arbeten och offentliggöra
deras akter, hvarjämte åt byrån anförtrotts åligganden
rörande radiotelegrafien. Byrån, som fungerat sedan
början af 1869, står under ledning af 2 direktörer och
har 3 sekreterare, hvaraf en för radiotelegrafien (se
sp. 755). Kostnaderna förskotteras al Edsförbundet och
återbetalas af de särskilda telegrafförvaltningarna
(1914 var deras antal 49 på ett ytinnehåll af
67,463,493 kvkm. och med en befolkning af 959,501,672
inv.). På grund af det 1914 utbrutna Världskriget har
naturligtvis Internationella telegrafföreningens och
dess byrås verksamhet väsentligt rubbats.

Den allmänna telegramkorrespondensens omfattning i
de europeiska staterna 1913 framgår af nedanstående
siffror:

	Antal telegram (i mill.)	Antal telegram (per 100 inv.)
Belgien (år 1912)	9,461	125
Danmark	3,918	142
Frankrike	67,771	171
Italien	26,573	75
Nederländerna	7,041	113
Norge	3,933	164
Ryssland	47,650	29
Schweiz	6,323	168
Spanien	7,378	37
Storbritannien	92,886	202
Sverige	5,236	93
Turkiet	8,313	37
Tyskland	64,330	99
Ungern	13,972	67
Österrike (utom Bosnien och Hercegovina)	23,343	82

Om chiffertelegram och vid dem använda nycklar
("codes") se Chiffer. Om de hit hänvisade orden
öfverenskommet språk och presstelegram se Telegram.
Axi.

Telegrafväxt, bot., namn på Desmodium gyrans (se
Desmodium).

Telegram (af grek. tele, fjärran, och gramma,
bokstaf, skrift) är ett skriftligt meddelande
befordradt medelst telegraf. Telegram kan i
Sverige inlämnas på telegrafverkets stationer
(statstelegrafstationer, telegramexpeditioner
och telegraminlämningsställen) och på
järnvägstelegrafstationer (om
de äro öppna för allmän korrespondens). Telegram
kan inlämnas äfven genom telefon till en
statstelegrafstation. Som villkor kan dock
dess föreståndare fordra, att medel på förhand
deponeras hos honom för täckande af eventuella
telegramkostnader. För intelefoneringen erlägges icke
någon afgift, men för räkningshållningen skall för
såväl intelefonerade som andra på räkning inlämnade
privattelegram utgå en afgift af 5 öre för telegram
samt dessutom, om medel på förhand icke deponerats,
2 proc. af telegramafgiften. För statstelegram från
svenska statens ämbetsverk och myndigheter utgår
icke någon räkningshållningsafgift. Främmande
makters beskickningar erlägga sådan afgift med
endast 5 öre per telegram. — Telegrammen indelas i
privattelegram samt de med företrädesrätt framför
dessa befordrade statstelegram, som inlämnas från
statsöfverhufvud, regeringar och dem underlydande
myndigheter, samt tjänstetelegram, som utväxlas
ang. telegrafförvaltningarnas angelägenheter
och i ärenden af allmänt intresse, bestämda
genom öfverenskommelse mellan vederbörande
telegrafförvaltningar. Som taxerade tjänstetelegram
kunna sändas äfven telegrafkorrespondents begäran om
repetition af ord, som förmodas vara feltelegraferade,
begäran om ändrad aflämning, begäran om uppgift om
aflämningstid för afsändt telegram o. s. v.

Ett telegram består af följande delar: eventuella
anmärkningar, adress, text och underskrift. På
telegrafstationen förses dessutom telegrammet
med en "inledning", bestående af uppgifter om
inlämningsstation, telegrammets nummer, ordantal
samt inlämningsdatum och inlämningstid. Dessutom
skrifvas i inledningen uppgifter om befordringsväg,
tjänstebeteckningar, telegrammets klass
m. m. Inledningen är afgiftsfri. Eventuella
anmärkningar (om dem se sp. 768) förekomma icke
alltid i ett telegram, likaså är det tillåtet
att inlämna telegram, som sakna text eller
underskrift. (Under Världskriget har dock i de flesta
länder förbjudits att mottaga telegram, som sakna
text eller underskrift.) Adressen måste bestå af
minst två ord, det ena angifvande adressatens namn,
det andra adressstationen. Adressatens namn kan
utgöras af en telegramadress, som mot erläggande
af en årlig afgift af 10 kr. kan inregistreras på
adresstelegrafstationen. För rikstelefonabonnent
kan adressen utgöras af abonnentens tillnamn,
beteckningen rt jämte rikstelefonnummer och
adresstelegrafstation. Beteckningen "rt" jämte nummer
är afgiftsfri i inländska telegram. För den öfriga
adressen betalas vanlig ordafgift. Telegrams text
affattas på antingen klart eller hemligt språk. Enligt
internationell öfverenskommelse räknas de flesta
europeiska och ett flertal utomeuropeiska språk
till de klara språken. Hemligt språk indelas i
öfverenskommet språk (vanligen kalladt code) och
chiffer. Öfverenskommet språk måste vara bildadt af
stafvelser, som kunna uttalas enligt språkbruket
i något af de engelska, franska, holländska,
italienska, portugisiska, spanska, tyska eller
latinska språken. Intet ord får innehålla fler än
tio bokstäfver, hvarvid ch räknas som 2 bokstäfver
i konstgjorda ord (i verkliga ord räknas alltid ch
som 1 bokstaf). Konstgjorda ord få icke innehålla
de accentuerade bokstafverna á, é, ñ, ü, å, ä och ö. Mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>