- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
771-772

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telegrambyrå - Telegrampostanvisning - Telegraphen-korrespondenzbureau - Telegraphic codes - Teleki, Mihaly - Teleki, Jozsef - Teleki, Laszlo - Teleki, Samu

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den äldsta telegrambyrån, Agence Havas i Paris,
uppstod, innan den elektriska telegrafen införts
i Frankrike. Den betjänade sig i stället af
brefdufspost, sedan den, urspr. en korrespondensbyrå,
1835 öfvertagits af Charles Havas (d. 1858) och
1840 ombildats till nyhetsbyrå. Så snart järnvägar
och telegraflinjer kommit till stånd, togos de i
byråns tjänst. Charles Havas efterträddes af sin son
Auguste Havas (d. 1889), som 1879 öfverlät byrån till
ett aktiebolag. Byrån förenades 1856 med Bulliers
annonsbyrå, och den sålunda utvidgade affären har
alltjämt utvecklat sig icke blott på dessa två
områden, utan äfven genom att inrätta nya grenar af
rörelsen, som förse tidningarna med skönlitterära
bidrag, klichéer m. m. — Paul Julius von Reuter
(se d. o.) förlade 1851 till London sin urspr. i
Tyskland upprättade nyhetsbyrå; den är nu världens
största företag i sin art vid sidan af "Agence Havas"
och "Wolffs bureau". Wolffs bureau upprättades 1849
af Bernhard Wolff, redaktör af "Nationalzeitung"
i Berlin; dess uppsving daterar sig egentligen
från 1869, då den vardt organ för spridningen af
preussiska regeringens nyheter. 1874 öfvertogs den af
aktiebolaget Kontinentaltelegraphenkompanie. Dessa
tre byråer förbundos snart genom samarbete, hvilket
visserligen 1867—70 afbröts genom en för Reuter
förlustbringande strid med Wolff, men som sedan
återupptogs i en ännu fullständigare form. De
bilda numera kärnan i en sammanslutning af alla
länders telegrambyråer, som ömsesidigt utväxla det
nyhetsmateriel, som hvar och en har bruk för. Hvarje
telegrambyrå har ett nät af nyhetsförbindelser
inom sitt eget land, hvilka insända sitt material
till hufvudcentralen, som sedan förmedlar det dels
till olika tidningar inomlands, dels till utlandet;
i båda fallen sker därvid sållning af de inlupna
underrättelserna, som sändas vidare, sedan de pröfvats
efter olika länders olika behof och intressen. På
samma sätt fördelar hufvudcentralen det utifrån
inkomna materialet mellan det egna landets organ. —
I flertalet stater har numera bildats en central
telegrambyrå, vanligen med officiös karaktär
och nyttjad af respektive regeringar för deras
meddelanden. Sådana äro bl. a. Associated press i
Förenta staterna, Nederlandsch telegraaf-agentschap
i Holland, Agenzia Stefani (1854) i Italien,
K. k. telegraphen-korrespondenzbureau i Wien
(1860), Ritzaus bureau i Köpenhamn (1866), Svenska
telegrambyrån
i Stockholm (1867) och Norsk telegrambureau
i Kristiania (1868); dessutom finnas många smärre
telegrambyråer med speciellare syftemål.

Svenska telegrambyrån, till hvars grundläggning
förberedelser vidtagits under år 1866, trädde
i verksamhet 16 jan. 1867, omedelbart innan den
efter representationsreformen nyvalda riksdagen
sammanträdde. Grundläggare var Alfred Harald Emil Fich
(f. 1827, d. 1893). Byrån stannade i Fichs ego till
1892, under hvilken tid den, hufvudsakligen ledd
af direktör Jacob von Utfall (f. 1836, d. 1910),
genomgick en storartad utveckling i organisation och
omfattning inom landet. Fich sålde byrån till ett
konsortium af Stockholmstidningar, hvilka 1893 bildade
ett aktiebolag. Svenska telegrambyråns (i förkortning
Sv. T:s) chef 1893—97 var Ferdinand Paul Schulthess
(se d. o.), som i denna egenskap efterträddes af Frans
Gustaf Theodor Eklund 1897—1905 och Johan
Abraham Björklund 1905—08. 1908 inköpte Eklund
aktiemajoriteten af ofvannämnda tidningskonsortium
och är sedan 1918 som verkställande direktör ensam
innehafvare af aktiestocken. Hufvudkontorets
redaktionsafdelning är delad på tre linjer,
utrikes-, inrikes- och handelsafdelningen, hvarjämte
en särskild riksdagsafdelning tillkommer under
riksdagstiden. Med Svenska telegrambyrån samverkar
Svenska notisbyrån, som är en särskild nyhetsbyrå
för hufvudstaden. Annonsafdelningen ombesörjer,
att annonser införas i alla in- och utländska
tidningar. Afdelningen för pressurklipp ombesörjer
insamling af dylika. Kommissionsafdelningen
verkställer reportage i ämbetsverken samt skaffar
artiklar åt landsortstidningar. Klichéafdelningen
skaffar på samma sätt klichéer åt landsortspressen. I
byråns verksamhet har under årens lopp inträdt
den stora förändringen, att telefonering med
eller utan tråd intagit första rummet, vid
nyhetsförmedlingar. Världskriget har äfven på
detta område medfört förändringar; samarbetet
mellan de båda stridande sidornas telegrambyråer
har upphäfts, och nya ha upprättats. Se
E. Swenne, "Dagsnyheten förr och nu" (1917).
(R—n B.)

Telegrampostanvisning. Se Postanvisning.

Telegraphen-korrespondenzbureau [-de’ntsbyrå̄],
Kaiserlich-königliche. Se Telegrambyrå, sp. 771.

Telegraphic codes [teligrä’fik kå͡u’dṡ]. Se
Telegrafcoder.

Teleki (T. de Szék), ungersk magnatsläkt. 1. Mihály
T
., grefve, f. 1634, d. 1690, befordrade som förste
minister hos Siebenbürgens siste furste, Apafi,
landets öfverlämnande till Österrike och utnämndes
därför 1685 af kejsar Leopold I till riksgrefve. —
2. József T., grefve, historisk skriftställare, f. 24
okt. 1790 i Budapest, d. där 15 febr. 1855, studerade
i Göttingen, var 1842—48 Siebenbürgens (siste)
guvernör och bodde sedermera i Pest som president i
Ungerska akademien, om hvars stiftande han inlagt stor
förtjänst. Hans förnämsta arbete är Hunyadiák kora
(Hunyadernas tid), ett af Ungerns förnämsta historiska
verk (12 bd, 1852—63). Han främjade vetenskapen äfven
genom rikliga donationer och stiftade Teleki-priset,
som årligen utdelas af Ungerska akademien till
författaren af årets bästa ungerska lustspel. —
3. László T., grefve, den föregåendes broder, f. 11
febr. 1811 i Budapest, d. där 8 maj 1861, deltog i
den nationella rörelsen på 1840-talet samt blef efter
dess undertryckande dömd till döden och in effigie
hängd. Därefter var han hufvudman för de mot Österrike
stämplande ungerske emigranterna, blef 1860 fången
i Dresden och förd till Wien, men benådades. 1861
uppträdde han på riksdagen bland oppositionen. Som han
därigenom råkade i konflikt med sitt vid benådningen
gifna löfte, beröfvade han sig lifvet. T. skref ett
förträffligt drama, A kegyencz (Gunstlingen), 1841. —
4. Samu T., grefve, Afrikaresande, f. 1845, d. 1892,
ledde 1887—88 en af honom på egen bekostnad utrustad
expedition, till stor del bestående af ungrare. Från
Sansibar tågade expeditionen till Kilima-ndjaro,
som T. besteg till snögränsen, därifrån genom de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free