- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
773-774

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teleki, Samu - Telekleides - Telekles - Telemachos - Telemann, Georg Philipp - Telemarken - Telemark fylke - Telemarkras

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fientliga landskapen Kikuju och Leikipia samt anlände
i nov. 1887 till Baringosjön. Från Leikipia gjorde
T. en utflykt till Kenia, hvars topp han sökte
uppnå, men kom till följd af bergväggarnas branthet
ej högre än till snögränsen, närmare 4,500 m. Från
Baringosjön upptäckte expeditionen sjön Basso-narok
(se d. o.), resans förnämsta resultat. Expeditionen
var åter i Sansibar i okt. 1888.
1—3. (V. S—g.)

Telekleides (grek. Τηλεϰλείδες), en atensk
komediförfattare af den äldre skolan, i
5:e—4:e årh. f. Kr., segrade åtta gånger
i dramatisk täflan. Han angrep enligt den
"gamla komediens" sed oförfäradt framstående
samtida, såsom Perikles, Sokrates och Euripides.
J. C.

Telekles (grek. Τηλεϰλῆς), bildhuggare från Samos,
som lefde omkr. 600 år f. Kr., var fader till
den berömde mångsidige konstnären Theodoros från
Samos. T. skulle tills. med sin broder Theodoros ha
förfärdigat en staty af den pytiske Apollon på det
sättet, att han gjorde halfva figuren på Samos,
medan den andra hälften utarbetades i Efesos.
J. C.

Telemachos (grek. Τηλέμαχος). Se Odysseus. —
Om Fénelons roman "Les aventures de Télémaque" se Fénelon.

illustration placeholder

Telemann, Georg Philipp, tysk musiker, f. 1681 i
Magdeburg, d. 1767 i Hamburg, blef 1704 organist
vid Neukirche i Leipzig, 1709 kapellmästare i
Eisenach och 1712 i Frankfurt am Main samt 1721
stadsmusikdirektor i Hamburg. Han var oerhördt
produktiv och hade på sin tid långt större anseende än
Seb. Bach, som erhöll Thomaskantorsplatsen i Leipzig,
först sedan T. undanbedt sig den. Eftervärlden
har emellertid alldeles glömt T:s kompositioner,
hvilka äro idel fabriksarbeten. Han skref öfver 600
uvertyrer (orkestersviter), 40—50 operor, 12 årgångar
kyrkokantater, 44 passionsstycken, 32 stycken för
prästinstallationer, 33 "Hamburger kapitänsmusiken",
oratorier (2 af dem nyutg. i bd 28 af "Denkmäler
deutscher tonkunst"), festmusik af alla slag och en
otalig mängd mindre arbeten. Jfr T:s själfbiografi i
Matthesons "Grundlagen einer ehrenpforte" (1740) och
K. Ottzenn, "T. als opernkomponist" (1902).
A. L.*

Telemarken, den nordvästliga, större (omkr. 4/5)
delen af Bratsberg amt, Norge, ett inlandsdistrikt,
bestående af de två förutvarande fögderierna Nedre och
Öfre T., allt som allt 18 härad med tills. 12,790,26
kvkm., 53,915 inv. (1910). T. är ett vattenrikt
distrikt, öfversålladt af större och mindre insjöar
(Norsjö, Hitterdalsvatn, Tinnsjö, Mös-, Maar-, Totak-,
Börte-, Bandak-, Kviteseid-, Flaa-, Seljord-, Nisser-,
Fyresdalsvatn m. fl.) och genomflutet af många älfvar,
nästan alla med hufvudriktning mot s. ö., i hvilka
finnas några af Norges största vattenfall (Rjukan-,
Svelg- och Tinnfoss i Maane, Hyllandsfoss i Toke,
Högfoss i Nisserelven, Landsverksfossen i Kviteseid,
Kivlefossene i Seljord m. fl.). En del af dessa
vattenfall utgör utomordentligt stora kraftkällor,
hvarför T. i vårt årh. har blifvit ett af Norges
industricentra (jfr Notodden och Rjukan). 929,72
kvkm. upptas af insjöar eller rinnande vatten. T. är
ett fjällområde, uppdeladt i en mängd sammangyttrade
dalsträckningar. Som aflopp för stora fjällsjöars
vattenmassor falla älfvarna med fall efter fall
nedför de branta terrasserna. Dessa krönas af
ganska höga toppar: Gausta (se d. o. med fig;
1,882 m.) i n. ö., Vassdalseggen (1,657 m.) i
n. v., där gränsen mellan Telemarks, Rogalands och
Austagders fylken mötas. Nästan alla fjäll äro
skogklädda till toppen. T. har 4,152 kvkm. barrskog,
medan 1911 blott 357,5 kvkm. voro under plogen; den
odlade arealen har dock ökats ganska betydligt under
Världskriget. T., som ännu för två människoåldrar
sedan var ett afstängdt och litet kändt område,
t. o. m. af norska turister, har nu ett väl utveckladt
kommunikationsnät med sammanhängande järnvägs- och
ångbåtsförbindelser från Vestfjordens (Rjukans)
väldiga industrianläggningar till hafvet vid Skien
och Porsgrund, och många af vägarna trafikeras
på de senare åren af fasta automobilrouter; genom
T. kommer också att gå en del af den sedan länge
påbörjade stora inlandsstambanan, som öfver
Kongsberg skall förbinda Öst-Norge med Syd- och
Vestlandet; delen Noragutu—Juksebö af denna bana
är färdig till drift 1918. En af turisttrafikens
hufvudådror går från Skien genom T. öfver Dalen
och Haukelifjället (passets höjd 1,133 m.) mot
n. till Odda i Hardanger, mot s. v. till Suldal i
Ryfylke och vidare till Stavanger. T. har åtskilligt
jordbruk och god boskapsskötsel med en erkändt god,
för orten egendomlig ras (se Telemarkras);
fjällbetena äro ypperliga. T. är rikt på skog; genom
vattendragen framflottas en mängd timmer, mest till
Skien. T. är också ett viktigt grufdistrikt (järnmalm
vid Ulefoss, koppar vid Aamdal, Skafse och Bandaksli,
brynsten vid Eidsberg i Laardalen). T. är af gammalt
kändt för sin mångsidiga, präktiga och originella
hemslöjd i väfnader, träsnideri och silfverarbeten
med egna typer i filigran. T. har varit en guldgrufva
för landets folklorister; Landstad och Bugge funno här
många af sina bästa folkvisor, E. Sundt egendomligt
byggnadsskick, Lindeman och Elling en rik, gammal
folkmusik, Moe och R. Berge ännu i början af detta
årh. en skatt af sagor och folkminnen. Om språket
i T. se O. Skulerud, "Telemaalet i umriss. Ei utsyn
yver maalsoga og maalgeografien i Telemark" (1918).
K. V. H.

Telemark fylke, till följd af lagen af 14 aug. 1918
från 1 jan. 1919 namn på det förutvarande Bratsberg amt (se d. o.), Norge.

Telemarkras, husdjurssk., norsk nötkreatursras,
hvars afvelsområde omfattar hela Telemarken, är till
färgen skäckig. Ryggen och buken äro hvita och sidorna
röda, gula eller svarta. Större eller mindre fläckar
förekomma ofta, särskildt på gränsen emellan den
hvita ryggen och de färgade sidorna. Hondjuren äro
ej så sällan kulliga. I regel prydes rasen af långa,
fina, utåt, framåt och uppåt böjda horn. Kornas vikt
varierar från 275 till 400 kg. Afkastningen pr år
och ko

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free