Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teleosauridae - Teleostei - Teleostomi - Telepati - Telepatisk - Telephoraceae - Telephorus - Teleregulator - Teleröntgenografi - Teles - Telesaträd - Telesforos - Telesia - Telesilla - Telesio, Bernardino - Telesjov, Nikolaj - Teleskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock i flera afseenden väsentligen afviker från alla nu lefvande krokodildjur. För dessa senare är det karakteristiskt, att de bakre (inre) näsöppningarna äro belägna mycket långt tillbaka, nästan lodrätt under nackhålet. Hos teleosaurierna däremot ligga de något bakom hjärndelens midt, således mera i öfverensstämmelse med förhållandet hos andra lägre kräldjur. En annan egenskap, som likaledes anvisar dem en lägre plats i utvecklingsserien än våra dagars krokodildjur, är ryggkotornas beskaffenhet. Dessas kroppar äro nämligen hos teleosaurierna i båda ändar urholkade, medan desamma hos nu lefvande krokodiler äro framtill urholkade. Såväl rygg som buk äro beklädda med ett pansar af förbenade plåtar. De voro hafsdjur.
L—e
Teleostei [-å’s-], zool. Se Benfiskar.
Teleostomi [-å’stå-], zool. Under denna benämning sammanfattas ofta de till fiskarnas klass hörande ordn. ganoider, lungfiskar och benfiskar. Jfr Fiskar, sp. 418.
Telepati (af grek. tele, på långt håll, och pathos, själstillstånd, lidande), en, enligt vissa psykiska forskares åsikt, på öfversinnlig eller åtminstone på någon af oss ännu ej känd väg skeende ofverföring af känslor, tankar och förnimmelser från själ till själ. Till de telepatiska fenomenen räknar man bl. a. den s. k. varseln och aningen (man tycker sig t.ex. förnimma, att i denna stund någonting ledsamt händer en frånvarande kär vän eller anförvant, och man får efter en tid veta, att han verkligen just då drabbades af en olycka eller afled). Ett stort material af dylika berättelser har bearbetats af bl a. Society for psychical research i London. Emellertid har denna kasuistik och de slutsatser, som dragits därur, varit föremål för mycken kritik, och öfver hufvud måste man inför de telepatiska fenomenen, hvilkas verklighet gifvetvis a priori ej kunna förnekas, ännu ställa sig afvaktande.
(G—s.)
Telepatisk, som beror på telepati (se d. o.).
Telephoraceæ, bot. Se Thelephoraceæ.
Telephorus, zool., annat namn på släktet Cantharis (se Flugbaggar).
Teleregulator. Se Telegraf, sp. 733.
Teleröntgenografi (af grek. tele, fjärran). Se Röntgenografi, sp. 177.
Teles (grek. Τέλης), cynisk filosof, måhända från Megara, som genom sina tal — cynikerna motsvarade på sin tid ofta medeltidens predikobröder — öfver fattigdom och rikedom, landsförvisning o. d. utöfvade ett ej obetydligt inflytande. Hvad som finnes kvar af talen har samlats af Hense, "Teletis reliquiæ" (1909).
J. C.
Telesaträd, Pittosporum bicolor, bot., träd från Tasmanien, hvilket lämnar ett godt virke till åtskilliga ändamål.
Telesforos (grek. Τελεσφόϱος), myt., var hos forngrekerna den daimon, som skyddade de från en sjukdom tillfrisknande. T. skall ha varit en den förhistoriska tidens läkare och dyrkades särskildt i Pergamon. Hans omtänksamma påklädning skall representera den försiktighet, som är nödvändig för konvalescenter.
J. C.
Telesia, fornstad i Samnium eller Kampanien n.v. om Benevento på det nuv. Monte Acero. Staden deltog i bundsförvantkriget mot Rom. Under kejsartiden var den obetydlig. I närheten finnas svafvelkällor, som troligen matade det badhus (Thermæ sabinianæ), af hvilket man i närheten upptäckt ruiner. Sådana kvarstå ock af murarna och en amfiteater. Jfr Jannachino, "Storia di T." (1900).
J. C.
Telesilla (grek. Τελέσιλλα, lat. Telesilla), lyrisk skaldinna från Argos i Grekland omkr. 510 f. Kr. Hon säges ha, liksom Tyrtaios i Sparta, genom krigiska sånger eldat sina argiviska landsmäns mod, ja, t. o. m. i spetsen för de argiviska kvinnorna tillbakaslagit den spartanske konungen Kleomenes’ angrepp. Det lilla, som finnes kvar af hennes dikter, läses hos Bergk, "Poëtæ lyrici græci", 3.
A. M. A.
Telesio (latiniseradt Telesius), Bernardino, italiensk renässansfilosof, f. 1508 i Gosenza i närheten af Neapel, d. där 1588, studerade i Milano samt vistades en längre tid i Rom, hvarest han kom i beröring med flera af tidens främsta lärde, därefter i Padua, höll föreläsningar i Neapel och grundlade den s.k. Cosenziska akademien, som äfven efter hans död en tid utöfvade liflig vetenskaplig verksamhet. T. var en af de förste, som bröt med den medeltida aristotelismen, och banbrytare för den moderna vetenskapen genom sin fordran, att all kunskap skall ha sin grund i sinnesförnimmelserna. I st. f. Aristoteles’ teleologiskt verksamma former uppställde han jämte materien naturkrafter som världens förklaringsgrunder. Men godtyckligt reducerade han dessa till två grundkrafter, värme och köld, och byggde på dem en i många afseenden fantastisk naturförklaring. Han fattade alla kroppar som besjälade och människosjälen som materiell, men antog äfven en från ofvan till oss kommen själ, som är inriktad på en öfver världen upphöjd verklighet. Han förnekar förståndet som själfständig kunskapsförmåga och ser i tankarna endast sinnesförnimmelser. I samband härmed står hans brist på blick för matematikens vetenskapliga betydelse, hvarigenom han står alldeles främmande för en af de viktigaste sidorna i den moderna naturforskningen. Hans hufvudarbete är De rerum natura iuxta propria principia (1565—88). T. har utöfvat inflytande ej blott på sina landsmän Campanella och Bruno, utan äfven på Bacon, Hobbes och Spinoza. Se Fiorentino, "B. T." (1872—74), L. Ferri, "La filosofia della natura e le dottrine di B. T." (1873), och K. Heiland, "Erkenntnistheorie und ethik des B. T." (1891).
S—e.
Telesjov [-å’ff], Nikolai, rysk författare, f. 1867 i ett burget köpmanshem i Moskva, har efter vidsträckta resor i Kaukasien och Sibirien egnat sig åt novellistik, som röjer fin iakttagelseförmåga och varmhjärtad lifsuppfattning. Han tillhör Gorkijs "Znanie"-krets. Berättelseprof i antologien "Dödens tystnad" (1905).
A—d J.
Teleskop [-skå̄p; af grek. tele, på långt afstånd, och skopein, se], astron., vanlig benämning på en refraktor (astronomisk eller Keplersk kikare), använd för astronomiska ändamål, eller reflektor (spegelteleskop). Begreppet teleskop sammanfaller sålunda ungefär med "astronomisk tub". I språkbruket har ordet teleskop öfvergått till att kanske oftast utgöra en förkortning af ordet spegelteleskop, och det motsvarande franska ordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
