- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
785-786

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tellez, Gabriel - Tellez de Acevedo, Antonio - Tell Fakus - Tell Halaf - Tell Hum - Tellicherry - Tellier, Michel Le - Tellier, Charles Louis Abel - Tellina - Tellinites - Tell-Monf - Tell Nimrud - Telloh - Tello Tellez - Tell Roba - Tellsagan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därigenom är så att säga Don Juanstypens andlige
fader. Bland T:s öfriga mera kända skådespel må nämnas
det märkliga katolsk-teologiska dramat El condenado
por desconfiado
(Fördömd för sin klentrogenhets
skull), som behandlar det urgamla motivet om den
fromme eremiten, som blir fördömd på grund af högmod
och misströstan om Guds barmhärtighet, under det att
den fruktansvärde banditen blir salig tack vare sin
sonliga kärlek och förtröstan på Guds nåd. T. anses
vid utarbetande af detta liksom några andra skådespel
ha betjänat sig af medarbetare. Vidare må nämnas det
förträffliga historiska skådespelet La prudencia en
la mujer,
det invecklade lustspelet Don Gil de las
calzas verdes
(Don Gil med de gröna byxorna), som
bibehållit sig på repertoaren intill senaste tider och
som aldrig förfelar sin effekt på en spansk publik,
El vergonzoso en palacio (Den blyge i palatset),
Marta la piadosa, en kvinnlig föregångare till
Molières "Tartuffe", samt den skakande bibliska
tragedien La venganza de Tamar (Tamars hämnd). Utom
skådespel utgaf T. två verk med blandadt innehåll,
det ena, Los cigarrales de Toledo (Landtvillorna
kring Toledo), som innehåller bl. a. den förträffliga
boccaccianska novellen "Los tres maridos burlados",
och det andra af mera allvarlig läggning, Delcitar
aprovechando
(Nytta och nöje), innehållande bl. a. T:s
autos sacramentales. Dessutom författade T. för sin
ordens räkning en del historiska och genealogiska
arbeten. Under de senaste åren af T:s lif hvilade
hans penna, och han sysselsatte sig endast med sin
ordens angelägenheter; vid sitt frånfälle hade han
redan länge varit förgäten och död för världen.

5 bd, innehållande sammanlagdt ett 60-tal af T:s
skådespel, utkommo 1627—36. I nyare tid har
J. E. Hartzenbusch utgett ett antal af hans mera kända
skådespel i det stora samlingsverket "Biblioteca de
autores españoles" (2:a uppl. 1857), och denna samling
har kompletterats af E. Cotarelo y Mosi genom 2 bd af
"Nuova biblioteca de autores españoles" (1906—07),
innehållande äfven biografiska och bibliografiska
uppgifter.
K. A. H.

Tellez de Acevedo [te’ljeth], Antonio, spansk skald
från förra hälften af 1700-talet, väckte med Lyra
misteriosa y método contemplativo etc.
uppmärksamhet
för sin lärdom och elegans i formen. T. skref
f. ö. ett stort antal sceniska arbeten.
Ad. H—n.

Tell Fakûs. Se Gosen, sp. 1499.

Tell Halaf, ruinkulle i västra Mesopotamien. Von
Oppenheim upptäckte där 1907 väldiga skulptursmyckade
portanläggningar (jaktscener, gudar, lejon, fabeldjur)
till ett härskarpalats. Två inskrifter förkunna,
att palatset tillhörde Kapar, Haupans son. Jfr M. von
Oppenheim i "Der alte orient" (10:e årg., 1908).

Tell Hum, ort i Galiléen. Se Kapernaum.

Tellicherry [telītʃe’rī], Talatscheri,
hamnstad på 11° 44′ n. br. i presidentskapet
Madras, distriktet Malabar, Indien, något n. om
Mahé. Omkr. 27,000 inv. Utförsel af kaffe, kardemumma
och sandelträ. Staden var förr omgifven af en stark
vall och har ännu ett citadell. Franska Ostindiska
kompaniet upprättade 1683 ett faktori där för handel
med peppar och kardemumma. Jfr Indien, sp. 527.
(H. W—k.)

Tellier [teljē], Michel Le, fransk teolog. Se Le
Tellier
.

Tellier [teljē], Charles Louis Abel, fransk ingenjör,
kyltekniker, f. 20 jan. 1828, d. i okt. 1913,
var föregångsman för den moderna kyltekniken. Han
kunde 1876, efter många misslyckade försök, för
första gången genomföra en transport af kyldt
kött, i det att fartyget "Le Frigorifique" då (19
sept.—25 dec.) förde från Rouen till Buenos Aires en
mindre last kött, som medelst tre af T. konstruerade
ammoniakkylmaskiner hölls vid 0° temperatur. Fartyget
återvände 1877 med en större köttlast från Argentina
efter 10 dagars resa. Äfven viktiga uppfinningar af
kylanordningar för bryggeriindustrien gjordes af T.,
som emellertid först under sina sista lefnadsår fick
röna något större erkännande för sitt arbete. 1911
tilldelade emellertid Franska vet. akad. T. baron
de Joests pris. En fond på omkr. 80,000 frcs
insamlades på initiativ af Association française
du froid 1912, hvarigenom T:s sista lefnadsår
tryggades. T. utgaf flera arbeten rörande sitt ämne,
hvaribland må nämnas Le froid appliqué à la bière, La
conservation de la viande par le froid
och Histoire
d’une invention moderne: le frigorifique"
(1910).
Fmn.

Tellina, zool., ett musselsläkte (se Blötdjur)
med långa, fullständigt skilda sifoner och
tunglik fot. Skalen äro ej fullt lika stora, bakre
ändan vinkelformad, främre rundad; låset med 1—2
större tänder och stundom mindre sidotänder samt med
utskjutande ligament. Ett stort antal arter är kändt
från alla haf. De lefva nedgräfda i kusternas sand och
dy. Vid Sveriges öst- och västkust förekommer mycket
talrikt den omkr. 2 cm. långa T. baltica. Släktet
uppträder redan under kritperioden.
L—e.

Tellinites, paleont. Se Aptychus.

Tell-Monf, ruinkulle. Se Memfis, sp. 79.

Tell Nimrud, ruinsamling. Se Nimrud.

Telloh, det nuv. namnet på ruinerna efter Lagaš i
Babylonien, som 1877—1901 upptäcktes och undersöktes
af franske generalkonsuln i Bagdad, L. de Sarzec. (Jfr
Babylonien, sp. 575—576.) Denne hemsände till
Louvremuseet en hel mängd intressanta konstverk:
gudabilder, äldre än 18:e årh. f. Kr., steler,
inskrifter, vaser, skulptur- och arkitekturfragment;
dessa föra delvis vår kunskap om den babyloniska
forntiden ända upp till 40 årh. f. Kr.
J. C.

Tello Tellez [te’ljeth], pseudonym. Se Pérez y
Gonzalez
.

Tell Roba, ort. Se Mendes.

Tellsagan handlar om den i synnerhet genom Schillers
skådespel och Rossinis opera förhärligade schweiziske
sagohjälten Wilhelm Tell. Då denne icke ville blotta
sitt hufvud för en på en stång uppsatt hatt (hatten
var en sinnebild för familjen Habsburgs vapen,
hvilken familj då härskade i denna del af Schweiz),
tvangs han af den habsburgske fogden Hermann
Gessler
på Küssnacht (se d. o.) i kantonen Schwyz
att i Altorf försöka skjuta ett äpple från sin sons
hufvud. Endast om han kunde detta, skulle han undgå
straff. Skottet lyckades. Tell blef likväl fängslad,
sedan han förklarat, att den andra pilen, som han
bar i sitt bälte, varit ämnad för Gessler, om T:s

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:30:27 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free