Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 843-844 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tengström, Jakob - Tengström, Johan Magnus af - Tengström, Johan Martin Jakob af - Tengström, Johan Jakob - Tengström, Fredrika Charlotta - Tengwall, Karl Gustaf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rådgifvare och ledare. Universitetet firade 1834
en minnesfest öfver honom. Jfr J. J. Tengströms
lefnadsteckning af T. i "Helsingfors morgonblad"
(1833). T:s Vitterhetsarbeten (i urval) jämte en
inledande Lefnadsteckning utgåfvos 1899 af M. G
Schybergson i "Skrifter utg. af Sv. litt. sällsk. i
Finland" (bd 41).

2. Johan Magnus af T., den föregåendes son,
universitetslärare, f. 5 dec. 1793 i Åbo, d. där
20 nov. 1856, blef 1810 student, 1815 filos.
magister, 1816 docent i naturalhistoria,
1817 med. doktor, allt vid Åbo universitet,
samt utnämndes 1828 till adjunkt och 1842, efter
disputationen De fructus in phanerophytis
evolutione (1841), till professor i zoologi
och botanik vid Helsingfors’ universitet.
Han lämnade professuren 1847, men kvarstod som
föreståndare för botaniska trädgården till 1849.
T. företog 1817—19 en vidsträckt vetenskaplig
resa till västra Europa och var 1821 en bland
stiftarna af Societas pro fauna et flora fennica.
Han offentliggjorde äfven åtskilliga dikter.

3. Johan Martin Jakob af T., den
föregåendes son, entomolog, läkare, f. 10 nov. 1821
i Åbo, d. 25 dec. 1890 i Lojo, blef 1839 student
vid Helsingfors’ universitet och 1845 amanuens
vid dess zoologiska museum. 1851 kreerad
till kir. magister, förordnades han s. å. till
provinsialläkare i Kexholms distrikt. Han
utnämndes 1853 till stadsläkare i Kexholm och
1862 till ord. provinsialläkare i nyssnämnda
distrikt, hvarifrån han 1879 transporterades
till Lojo. T. var Finlands och en af Nordens
förnämsta fjärilskännare. Han började som student
sina undersökningar af Finlands fjärilsfauna samt
företog flera forskningsresor, bl. a.
till ryska Karelen, och gjorde 1848—49
värderika samlingar af Lepidoptera i Amerika
och Ostindien. Bland hans skrifter, alla införda
i de af Societas pro fauna et flora fennica utgifna
"notiser", må nämnas Bidrag till Finlands fjärilfauna
(1848), Geometridæ, Crambidæ et Pyralidæ
faunæ fennicæ. Anmärkningar och tillägg
till Finlands småfjärilfauna (1859), Catalogus
Lepidopterorum faunæ fennicæ præcursorius (1869)
och Nykomlingar för finska fjärilfaunan (1875).
T. var led. af Finska vet. soc.


4. Johan Jakob T., brorson till T. 1,
universitetslärare, f. 22 okt. 1787 i
Gamlakarleby, d. 11 april 1858 i Helsingfors, blef student
i Åbo 1803 och studerade i Uppsala 1804—06. Sedan
han blifvit filos. kandidat i Åbo 1809 och filos.
doktor där 1810, förordnades han till docent i
litteraturhistoria 1811, till e. o. adjunkt i filos.
fakulteten 1813 samt till vice bibliotekarie 1816. Åt
studier på biblioteksväsendets, litteraturhistoriens
och den grekiska filologiens områden egnade han
sig under en resa (1817—19) till Sverige, Danmark,
Tyskland, Italien, Schweiz
och Frankrike, hvars tilldragelser han skildrat
i "Mnemosyne" (1820—22) samt i "Åbo tidningar"
(1820). Han behandlade ämnen ur den grekiska
filologien i disputationer, bland dem De viris
in Fennia peritia litterarum graecarum claris
(1814—21). Försök till en grekisk språklära
utgafs 1822. Sedan han 1826 försvarat afh. De
fundamento virtutis och 1827, kort före Åbo brand,
blifvit utnämnd till professor i filosofi, var
han under två årtionden de filosofiska studiernas
ledare vid Helsingfors’ universitet. T. var en
anhängare af Hegels filosofi, men uppträdde icke
som själfständig filosofisk författare. 1848 tog
han afsked som emeritus. I en i tidskr. "Aura"
1817—18 införd uppsats Om några hinder för
Finlands litteratur och cultur uppmanade T. till
bearbetning af det finska språket, insamling af
finska folksånger m. m. Uppmuntrad af farbrodern
J. Tengström, egnade han sig åt grundliga studier
af finska universitetets och finska bildningens
historia. Hans Gezelii den äldres minne (1825) är af
bestående värde genom materialets rikhaltighet och
samvetsgranna bearbetning samt genom stilens allvar
och kraft. Gezelii den yngres minne (1833) ansluter
sig därtill som en värdig fortsättning. Ett arbete
öfver det finska universitetets lärare utgafs under
titeln Chronologiska förteckningar och anteckningar
öfver finska universitetets fordna procancellerer
samt öfver faculteternas medlemmar och adjuncter
(utg. 1838, ehuru titelbladet trycktes 1836). I
ett Bihang betonar förf. finska mytologiens och
folkpoesiens värde från litterär och vetenskaplig
synpunkt. Senare egnade T. sig åt forskningar i
Finlands ekonomiska och administrativa historia,
hvilkas resultat framträdde i två i "Joukahainen" 1845
införda uppsatser, Österbottens handel i äldre tider
och Forna krigiska uppträden i Norra Österbotten, samt
i de i "Suomi" 1853 och 1864—65 publicerade afh. Några
blad ur Finlands häfder för Gustaf I:s regeringstid
samt Finland och finska lagöfversättningar. T:s hus
var samlingsplats för yngre universitetslärare och
skriftställare, bland hvilka förutom hans tre mågar:
A. H. A. Kellgren, M. A. Castrén och P. Tikkanen,
må nämnas J. L. Runeberg, J. V. Snellman och
J. J. Nervander. I Finska litteratursällskapets
grundläggning tog han del och var dess vice ordf. från
1834 till sin död. Ett hårdt slag träffade honom,
då hans son Johan Robert T. (f. 1823, d. 1847),
hvars begynnande litterära verksamhet gaf anledning
till vackra förhoppningar, afled.

5. Fredrika Charlotta T., den föregåendes kusin och
skalden Runebergs maka. Se Runeberg 4.
1, 4. M. G. S. 2—3. O. M. R.*

Tengwall, Karl Gustaf, tidningsman, f. 1 febr. 1864
i Brunnby socken, Malmöhus län, d. 26 maj 1913 i
Stockholm, blef student i Lund 1883 och inträdde
1886 på tidningsmannabanan som medarbetare i
"Helsingborgs dagblad". Efter att 1888—91 ha
verkat som redaktionssekreterare först i "Göteborgs
aftonblad" och sedan i "Smålands allehanda" blef
han 1891 redaktör för "Borås tidning" och 1893 för
"Smålands allehanda" samt 1897 redaktionssekreterare
i "Dagens nyheter". T. inträdde 1898 som medredaktör
och redaktionell arbetschef i "Svenska dagbladet" samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>