- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
889-890

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tempera - Teresia - Teresia Amalia Karolina Josefina Antoinetta - Teresia - Teresiaorden - Terestjenko, Michail Ivanovitj - Tereus - Terezin - Terfezia - Tergalresolution - Tergeste - Tergi - Terglou - Ter Goes - Ter Gouw - Tergoviste

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nästan alla europeiska språk. Bland dessa torde
El castillo interior (Själens borg) vara den mest
bekanta. I denna skrift, som är alltigenom mystisk,
beskrifver hon de 4 bönestadier — betraktelsens,
samlingens, föreningens och hänryckningens bön —,
som själen har att genomgå för att kunna fullständigt
uppgå i Gud. Frågan, om hennes extas och visioner
voro hysteri, har lifligt debatterats af den moderna
psykologiska forskningen. Bl. a. erfor hon, huru
en ängel med en gyllene pil genomborrade hennes
hjärta; det tydligt genomborrade hjärtat hvilar nu
i en relikgömma. Hon kanoniserades 1622 och erhöll
titeln doctor ecclesiæ. Genom ett beslut af cortes
upphöjdes hon 1814 till Spaniens skyddshelgon vid
sidan af den helige Jakob. Hennes fest är genom
kalenderreform 15 okt. Lågande fantasi, flödande
vältalighet och ypperlig stil känneteckna denna
märkvärdiga kvinnas både poetiska och prosaskrifter,
som genom sitt innehåll ge henne plats bland alla
tiders främsta mystiker, genom formen ställa henne
bland den spanska litteraturens klassiker. Utom den
ofvannämnda äro de förnämsta Vida (själfbiografi,
äfven kultur- och kyrkohistoriskt värdefull), Camino
de perfecion
(vägen till fullkomning, 1564—66)
och Las fundaciones (om hennes nya kloster,
1573—82). Af hennes berömda Cartas äro 342 bref
helt bevarade. Den bildande konsten framställer
henne iförd barett och andra doktorsvärdighetens
insignier. Den bästa samlade upplagan af hennes
skrifter utgafs i Salamanca 1778 (en ofullständig
redan 1588); nyaste uppl. i "Bibliotheca de autores
españoles" 1877 i 2 bd och 1881 i 6 bd; fransk
öfv. senast genom Paris’ karmelitinnor 1907 ff.;
tysk uppl. genom bl. a. Schwab-Jocham, 5 bd, 3:e
uppl. 1868—70. Biogr. af bl. a. Öttingen-Spielberg (2
bd, 1899), Joly (9:e uppl. 1908), Pons (1908). Graham
(2 bd, 2:a uppl. 1908), och P. Alphonse, "Méditations
de St. T." (1910).
(Hj. H—t.)

illustration placeholder

Teresia Amalia Karolina Josefina Antoinetta, svensk
(1864—1905 äfven norsk) prinsessa, hertiginna af
Dalarna, f. 21 dec. 1836 på slottet Frisdorf nära
staden Ansbach i Bajern, d. 9 nov. 1914 på Haga slott,
var dotter till prins Edvard af Sachsen-Altenburg
och hans första gemål, prinsessan Amalia af
Hohenzollern-Sigmaringen. Prinsessan T. förmäldes i
Altenburg 16 april 1864 med svensk-norske arffursten
Nikolaus August, hertig af Dalarna. Äktenskapet
blef barnlöst. Efter sin gemåls 4 mars 1873 timade död
vistades hon dels i Stockholm, dels, under flera år,
i Schweiz samt var sedan 1890 till sin död bosatt
på Haga lustslott vid Stockholm. Hon var en blid,
flärdfri och varmhjärtad personlighet med stor
musikalisk begåfning och med ett lefvande intresse
för de mindre lyckligt lottade i samhället, hvilket
tog sig uttryck bl. a. i grundläggandet af Hagalunds
arbetsstuga och i mångårigt beskyddarskap
öfver asylen för Pauvres honteux i Stockholm.
(A. L—t.)

Teresia (ty. Therese), bajersk prinsessa. Se Luitpold.

Teresiaorden. Se Ordnar (Bajern), sp. 832.

Terestjenko, Michail Ivanovitj, rysk
politiker, f. 1885 i Ukraina, är son till en
oerhördt rik sockerfabrikant i Kiev och meddelegare
i dennes firma, som dessutom eger stora saltverk
vid Cherson och vidsträckta jordegendomar. Han
fick en mycket vårdad uppfostran och studerade
bl. a. 1906—09 nationalekonomi vid Leipzigs
universitet samt idkade jämsides därmed grundliga
musikstudier. T. insattes kort efter Världskrigets
utbrott 1914 i ryska krigsindustrikommissionen som
en af dess vicepresidenter, presiderade samtidigt
i Kievs krigsindustrikommission samt öfvertog vid
revolutionen i mars 1917, ehuru förut nästan alldeles
främmande för politiken, finansministerportföljen. Han
efterträdde i maj s. å. Miljukov som utrikesminister
samt kvarstod som sådan äfven vid provisoriska
regeringens rekonstruktion under Kerenskijs ledning 5
aug. s. å. T. fortsatte på det hela taget Miljukovs
politik, fastän i mjukare och försiktigare former,
samt försökte förgäfves förmå Rysslands allierade
att inlåta sig på förberedande förhandlingar om
fredsslut, därtill särskildt drifven af sin växande
öfvertygelse om Rysslands oförmåga att längre hålla ut
i striden. Sedan republiken utropats (sept. s. å.),
blef T. ledamot af det kortlifvade välfärdsutskott
Kerenskij upprättade och, med bibehållande af
utrikesärendenas ledning, äfven ställföreträdande
konseljpresident. Vid bolsjevikrevolutionen i
nov. 1917 blef T. jämte flera andra ministrar
inspärrad i Peter-Paulsfästningen. Frigifven därifrån
2 mars 1918, flydde han kort därpå från Petersburg
utan pass med bantåg till Murmankusten, slöt sig under
färden till ett par finländare och fick passera för
deras betjänt. Med en lappkaravan färdades T. och hans
sällskap till Petschenga och därifrån till Norge,
där han satte sig i förbindelse med ententens
representanter och äfven genom tidningsuttalanden
sökte verka för sina idéer och bästa sättet för
Rysslands befrielse från bolsjevikväldet och för dess
demokratiska reorganisation.
V. S—g.

Tereus (grek. Τηϱεύς). Se Filomele.

Terezin, stad. Se Theresienstadt.

Terfezia, bot. Se Tryffel.

Tergalresolution kallas en myndighets beslut med
anledning af ingifven skriftlig framställning, när
beslutet tecknas å den ingifna handlingen (lat. in
tergo,
"på baksidan").

Tergeste, stad. Se Trieste.

Tergi. Se I-mosjar.

Terglou (sloven. Triglav, "trehöfdad"), högsta
bergsstocken i Juliska alperna, på gränsen mellan
Krain och Görz, bildar vattendelaren mellan Save och
Isonzo. Som namnet antyder, har den tre spetsar, af
hvilka den mellersta och högsta, med obeliskform,
når en höjd af 2,864 m. Vid sydvästra foten af
T. ligga de 7 små Terglousjöarna terrassformigt
ofvan hvarandra, på 1,400—1,900 m. höjd ö. h.
(H. W—k.)

Ter Goes. Se Goes.

Ter Gouw [-cha͡u]. Se Gouda.

Têrgoviste (Târgoviste, Tergoviscea,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free