- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
897-898

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Terminshandel - Terminsobservationer - Terminsskatt - Terminssuggestion - Terminus - Terminus - Termisk - Termisopleter - Termit - Termiter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den åter, som blott köpt eller sålt eller hvars
köp och försäljning icke fullt uppväga hvarandra,
måste naturligtvis mottaga eller leverera, hvad
han köpt eller sålt resp. skillnaden mellan köpta
och sålda kvantiteter, m. a. o. effektiv leverans
kan också förekomma i terminshandeln, och äfven
personer, som med sina operationer afse sådan,
kunna alltså deltaga i densamma. Terminshandeln å
egentliga varor är inskränkt till ett mindre antal
sådana, hvilka, såsom förhållandet är med spannmål,
kaffe, bomull m. fl., förekomma i stora kvantiteter
af likartad beskaffenhet (fungibla varor), så att
en viss kvantitet (kontraktsenheten, t. ex. 100
balar amerikansk bomull) kan ersätta en annan lika
stor kvantitet af samma vara, och köpet försiggår
på basis af officiellt fastställda kvalitetstyper
(t. ex. middling amerikansk bomull). Värdepapper
(aktier och obligationer), som af alla
bytesobjekt äro mest fungibla, äro naturligtvis
också föremål för mer eller mindre lifliga
terminsaffärer. I Sverige finnas inga varubörser
och följaktligen icke heller någon börsmässigt
organiserad varuterminshandel. Terminsaffärer för
värdepapper infördes på Stockholms fondbörs genom
ordningsreglerna af 1909, men de togo aldrig någon
fart, och ehuru regler för sådana återfinnas äfven
i ännu gällande ordningsregler af 1912, har någon
fondbörs för tidsaffärer icke på flera år hållits
i Stockholm. Utom börsen kunna väl sådana affärer
ännu förekomma, men de ha i allmänhet ersatts af
s. k. prolongations- eller omläggningsaffärer,
kassaaffärer, kombinerade med belåning af de köpta
värdepapperen på kortare tid till ett kursvärdet föga
understigande belopp, hvarvid den höga belåningen
betingar en motsvarande hög riskpremie. — Se vidare
Börs, sp. 907—908, och Spannmålshandel, sp. 530.
Å. W:son M.

Terminsobservationer, meteor., kallade
man de jordmagnetiska observationer, som på Gauss’
och W. Webers föranstaltande utfördes 4 à 6 gånger
om året på en mängd observatorier i Europa samt på
några utom denna världsdel för att utröna de dagliga
och tillfälliga förändringarna i deklinationen
och den jordmagnetiska intensitetens horisontala
komponent. Vid hvarje af dessa terminer räckte
observationerna från den ena middagen till den andra
och togos hvar 5:e minut. Deras början skedde på alla
platserna kl. 12 på dagen efter Göttingens medeltid,
så att fullständig samtidighet egde rum mellan
observationerna på de särskilda stationerna. Af de
svenska observatorierna deltogo Uppsala och Stockholms
i detta mångåriga internationella arbete. För
1836—41 äro terminsobservationerna publicerade i
den af Gauss och Weber utg. årsskriften "Resultate
der beobachtungen des magnetischen vereins". Ett
af de intressantaste resultaten, som framgingo ur
detta samarbete mellan olika länders vetenskapsmän,
var den exakta samtidighet, hvarmed störingarna i
jordmagnetismens riktning och styrka visa sig på olika
orter, om ock olikheter framträda i dessa störingars
intensitet från den ena orten till den andra. Dylika
terminsobservationer ha ock i senare tider blifvit
utförda under de samtidiga vetenskapliga expeditioner,
som 1882—83 från flera länder i Europa och från
Amerika utsändes till de arktiska och
antarktiska trakterna (från Sverige
till Kap Thordsen på Spetsbergen).
R. R.

Terminsskatt. Se Grundskatt, sp. 420, och
Mantalsräntan.

Terminssuggestion, psyk., en suggestion (se d. o.),
hvars verkan är på förhand bestämd till en viss
tidpunkt efter suggestionens gifvande. Särskildt vid
hypnos har man konstaterat sådan till sin verkan
uppskjuten suggestion (posthypnotisk suggestion).
S—e.

Terminus, lat. Se Term och Termin. — T. ad quem,
den tidpunkt, till hvilken man räknar; t. a quo, den
tidpunkt, från hvilken man räknar. — Terminus major,
t. medius
och t. minor, log., öfverterm, medelterm
och underterm. Se Slutledning. — T. paschalis. Se Påsk
3. — T. technicus. Se Term 1.

Terminus (Deus Terminus), myt., fornromersk gud,
i hvars väsen gränserna (termini) och särskildt
gränsmärket (en sten, en påle eller en pelare)
symboliserades. Den, som plöjde bort gränsstenen,
var fågelfri. T:s dyrkan sattes i samband med
Juppiters. I dennes tempel på Kapitolium i Rom
stod en gränssten under taköppningen. De antika
framställningarna af gränsguden, de s. k. termerna,
ha ofta formen af "hermer" (se Herm med fig.),
nedåt afsmalnande pelare, som upptill vanligen
afslutades med ett människohufvud eller en
byst. Orden "termer" och "hermer" ses ock stundom
använda i samma betydelse. Numa gällde som stiftare
af Terminalia, en fest, som firades till gudens
ära vid årets slut (d. v. s. på den tiden 28
febr.) både i Rom och på landsbygden. Man har funnit
ett flertal gränsstenar, ofta med inskrifter. I
senare tiders konst, i synnerhet i barocken, fick
termen l. terminalfiguren, hvarå ofta hufvudet eller
bysten ersatts af en halffigur med eller utan armar,
vidsträckt användning i trädgårdsarkitektur, såsom
vid dekoration af fontäner, brunnar och nymfeer eller
som bärande element i st. f. kolonner i byggnadsverk
i allmänhet. Jfr Atlas, bygnk., och Karyatider.
(J. C. C. G—m.)

Termisk (af grek. therme, värme), som har afseende
på värmet eller på temperaturen. — Termisk anomali,
meteor. Se Anomali 2. — Termisk dissociation, kem. Se
Termokemi. — Termisk gradient, meteor. Se Gradient,
sp. 70. — Termisk normal, meteor. Se Normal 3 b. —
Termisk verkningsgrad. Se Verkningsgrad.

Termisopleter (af grek. therme, värme, isos,
lika, och plethos, utsträckning i rummet eller
tiden) l. Kronisotermer, meteor., isotermer, som
afbilda temperaturens årliga och dagliga gång i
ett koordinatsystem, hvars abscissa anger årstiden
och ordinata tiden på dygnet. Isotermerna motsvara
nivålinjerna i en karta.
N. E—m.

Termit, kem. Se Aluminotermi och
Förbränningstemperatur.

Termiter l. Hvita myror, Termitidæ,
zool.
, en insektgrupp med bitande mundelar och
ofullständig förvandling, som antingen hänföres till
ordn. gnagarinsekter (se d. o.) eller ock anses böra
bilda en ordning för sig, Isoptera, innefattande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:21:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free